Medias reaktion på Samtidens och SDs dokumentär om Socialdemokraternas historia

Under onsdagsförmiddagen publicerade den SD-ägda tidningen Samtiden en långfilm om Socialdemokraterna på Youtube. Men den togs bort under torsdagskvällen – vilket ledde till en het debatt i sociala medier. Nu förklarar Google, som äger Youtube, varför.

[---]

”YouTubes riktlinjer förbjuder klipp som innehåller nakenhet och våld. Men vi gör undantag för material som har nyhetsvärde eller innehåller historiskt material. När ett klipp tas bort från vår plattform ger vi våra användare möjlighet att överklaga beslutet. .." ...

Detta är naturligtvis ett anmärkningsvärt kapitel i svensk och socialdemokratisk historia, men vi måste också komma ihåg att det är ungefär 80 år sedan och att tidsandan var en annan då. Det var inte endast S som låg bakom de förhållanden som tas upp i filmen.

Filmskaparna försöker piska upp ett hat mot S för ett samhälle och värderingar SD vill återskapa. Värderingar som de civiliserade liberala demokratierna och det socialdemokratiska partiet för länge sedan lämnat bakom sig. Filmen skulle lika gärna kunna handla om SD själva. Fast inte om SD i historien, utan som en framtidsversion av SD i regeringsställning.

Poängen är däremot att historien aldrig har spelat någon större roll för väljarna. Historien skrivs som bekant av segrarna. Därför är också S attacker om SD: s historia meningslösa och förmodligen kontraproduktiva. Det borde S-ledningen ha förstått. Ur det perspektivet kanske SD-filmen kan göra lite nytta för Socialdemokraterna. Försök inte förneka vad som har varit. Sluta med rasisttugget om Åkesson. Det är här och nu och framåt som betyder något.

Man kan skylla på omständigheter i 30 och 40 talets Europa (vars ideologiska tankegångar S var pionjärer inom). Man kan påpeka hur problematiskt det var med judiska flyktingar och samtidigt glömma att många inom S och säkert många fler i maktens korridorer i stort var riktiga tyskvänner både före och under nazismen. Men vad de gjorde gjorde de, sådant som DN bla är snabba med att anklaga andra för skall ursäktas och bortförklaras när det drabbar "deras lag" Vilket för mig blir stort hyckleri. Borde inte S ransaka sig självt, fördömma sina misstag och varit öppna med det med offentlig ursäkt innan de kastar skit över andra partier i den frågan?

Det smakar nazism lång väg, skriver Gunnar Myrdal år 1938 i ett privat brev till partikamraten Disa Wästberg. En förbluffande kommentar, eftersom den syftar på socialdemokratins skötebarn och i övrigt en praktisk tillämpning av Myrdals egna tankar. Befolkningskommissionens slutbetänkande av 1938, vars smak författaren ogillar, drar de logiska slutsatserna av makarna Myrdals "Kris i befolkningsfrågan", utkommen tre år tidigare. Där förordade författarna "ett ganska skoningslöst steriliseringsförfarande", vid behov med våld, syftande till "utsovring av höggradigt livsodugliga individer", och de hoppades att i framtiden, med rasbiologins hjälp, kunna avla fram individer "med särskilt önskliga arvsegenskaper". [...]

Den 2 juni 1942 nås världen via BBC av den första rapporten om Förintelsen. I det ockuperade Norge har Vidkun Quisling utökat steriliseringslagen (som liknar den svenska) med ett lagrum "för rasens bevarande". Samma år beordrar en statssekreterare i Stockholm Socialstyrelsen att "verkställa inventering av de tattare och zigenare, som finnas inom riket". Beslutet föredras i konselj den 25 september och signeras av socialminister Gustav Möller och den unge statssekreteraren. En kopia av beslutet skickas till Rasbiologiska institutet. Statssekreterarens namn är Tage Erlander. [...]

1945 öppnades nazisternas förintelseläger och den djupaste innebörden i talet om "undermåliga raser" stod skriven i aska. Detta år slog Sverige ett nytt steriliseringsrekord med 1 747 operationer. Och man fortsatte året därpå med 1 847. Socialministern hette Gustav Möller. [...]

Jag är böjd att ansluta mig till historikern Mattias Tydén, som i uppsatsen "Rasbiologi och andra rasismer" genomfört en systematisk jämförelse. "Kan vi tala om en grundläggande kvalitativ skillnad mellan svensk och nazitysk steriliseringspolitik, eller mellan steriliseringspolitik och folkmord? Eller rör det sig om gradmässiga skillnader mellan företeelser förenade bland annat av att mänskliga rättigheter och människovärde satts ur spel." [...]

Det vore hälsosamt om Runcis’, Brobergs, Tydéns med fleras forskningsrön ledde till en grundlig rannsakan av myterna kring folkhemmet. Samtidigt som Per Albin Hansson 1928 utlovar det goda samhället, som "icke känner till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där icke den ene ser ned på den andre . . .", förbereder hans kamrater en lag i syfte att rensa ut de "i biologiskt avseende mindervärdiga".

...men de (samtiden) är ju tydliga med att filmen handlar om den smutsiga delen av S förflutna då de på senare tid blivit duktiga på att brunsmeta andra.

Ang DNs dubbeltänk går det inte att på ett ärligt sätt motivera det med annat än att det går bra att kleta nazist på meningsmotståndare så länge det gynnar ens agenda för stunden. När den gamla motståndaren blivit ens kompis kan man köra samma visa mot nästa offer. De använder brunsmetning som en slags härskarteknik, de är inte i sig ute efter att vara "nazistjägare" Det finns inget ädelt uppsåt eller vilja till upplysning eller folkbildning. Det är att misskreditera meningsmotståndare till den grad de förlorar all trovärdighet som är det intressanta.