Citat:
Ursprungligen postat av
kiss74
Varför det ?
Jag tror att det är svårt att förstå hur stort oändligt är, men det är verkligen... stort. Oändligt liksom.
Oändligt måste inte nödvändigtvis innebära obegränsat, jag kan förstå hur många ser det så och på sätt och vis är jag böjd att hålla med: kanske har universum gränser om inte gällande dess storlek så gällande dess funktion och innehåll. Det är klart att det mycket väl kan vara så, det är helt omöjligt för mig som synnerligen begränsad och o-oändlig att få något grepp om.
Men variationsrikedomen här på jorden får mig att tro, ja det är nästintill något så vidrigt som övertygelse, att universum också innehåller åtminstone allt det den begränsade människovarelsen kan föreställa sig eller fantisera om:
Om jag i mitt begränsade huvud kan frammana en sju meter stor treögd padda eller en sten med ögon och ben så utgår jag från att ett oändligt och potentiellt obegränsat universum också kan frammana dessa varelser. Ytterligare vatten på det hjulet är att jag sannolikt själv är en del av universum, och knappast kan ha utrustats bortom dess begränsningar - om det nu inte skulle visa sig obegränsat, i vilket fall allting tänkbart och otänkbart måste existera.