Zlatantråden (version 3)

Eller så kunde han ju ha gett sig lite fler VM-chanser genom att kvala in till VM 2010 och 2014, det borde ju inte ha varit några problem om han nu var Sveriges bäste spelare genom tiderna. Varför ska han "få" chanser hela tiden när han hade alla möjligheter att inte komma trea i en VM-kvalgrupp.

Eller vad sägs om att inte tacka nej till VM 2018 och sedan stjäla energi från landslaget med fula utspel? Han fick bokstavligt talat chansen av Lars Richt med tog den inte.

Helt otroligt vad mycket det ska gullas med Zlatan. Att säga att han "inte fick chansen" är magstarkt.

Tycker inte att det finns någonting att klaga på vad det gäller Sveriges kval till VM 2014. Man kom tvåa i kvalgruppen bakom blivande världsmästarna Tyskland (som man lyckades ta poäng mot på bortaplan) och åkte sedan ut i playoff mot ett starkt Portugal. Zlatan gjorde 8 mål i detta VM-kval, varav 2 mot Portugal och 1 mot Tyskland.

Varför svarar du medvetet (eller omedvetet) på fel kval? När jag sa "trea i gruppen" avsåg jag givetvis kvalet till VM 2010.

Jag inser givetvis att man inte kan förvänta sig att gå till VM varje gång med eller utan Zlatan. Men att säga att han "inte fick chansen" är väl magstarkt. Speciellt när han bokstavligen tackade nej till VM 2018 vid två tillfällen.

2014 gjorde han det utmärkt. Portugal var dock strået vassare i playoff.

Om ni belackare är mer balanserade i era omdömen och lättar en aning på tvångspolemismen vore det till er fördel.

Det är ju just ett överdrivet omdöme jag vänder mig mot här, att han "inte fick chansen". Om man på allvar tycker så är man inte sansad i sin bedömning av Zlatan och minst lika polemisk som extremisterna på andra sidan av debatten. Rimliga försvaranden av honom har jag inget emot.

Folk nämner hans medverkande i VM 2002 (två inhopp) och 2006 (skadad) som om det på något sätt vore relevant. VM-kvalet 2009-2010 gjorde han en slätstruken insats, EM-kvalet 2013-2014 var han gedigen. Man behöver inte gulla med honom, men överdrifterna går ofta åt andra hållet istället. Balans.

Visst. Mitt starkaste landslagsminne någonsin var när Zlatan klackade in bollen mot Italien i EM 2004. Då hade han fortfarande speed och dribblingar i benen, och då hoppades jag verkligen på en strålande landslagskarriär.

Sedan skolades han om till trög targetspelare i Juventus, egot blev enormt och han tvingade landslaget att spela efter hans pipa i ett decennium. Han kunde ösa in mål mot Färöarna & Co, men antalet riktigt minnesvärda ögonblick i tävlingsmatcher med landslaget kan räknas på en hand. Vilket är rätt anmärkningsvärt med tanke på statusen han har.

När blev zlatan egentligen en arrogant skitstövel? Sitter nämligen och tittar på em krönikan från 04 och, visst han har ju alltid haft självförtroende/ego men han ger ett bra mycket mer sympatiskt intryck i den krönikan än man ser honom nu. Någonstans steg helt enkelt framgångarna honom högt över huvudet och snubben åkte som en raket över molnen. Synd. Visst han är fortfarande populär i sverige men han kunde ha blivit ännu större om han bara haft en mer ödmjuk och respektfull ton/uppförande.

Det är väl hans klanmentalitet helt enkelt: att alltid själviskt breda ut sig själv maximalt på andras bekostnad så mycket som möjligt hela tiden. Anledningen till att det inte märktes så mycket under EM 2004 var nog att han ännu inte var det tveklöst högsta hönset i laget. Både Ljungberg och Larsson hade sannolikt högre status än han då.

Det enda språket han förstår är status och mobbning. Även en mobbare fattar att han måste slicka uppåt ibland och inte bara sparka neråt. När det inte längre fanns någon ovanför att slicka släppte alla dammar och han började arrogant sparka neråt dygnet runt. Rollen som rövslickare togs över av hans fårskock till fans som inte fattar att Zlatan bara pissar på SvFF och har noll respekt för Sverige när det verkligen kommer till kritan.

Allt dessa får behöver för att fortsätta slicka är en och annan inställsam tweet som hans pr-personer sytt ihop. "Heja Zweden", liksom.

Min uppskattning, när det började gå över styr totalt var efter Barcelona-tiden. Runt 2010-11 någon gång.

Så kan det nog vara. Han värvades för dyra pengar till världens bästa lag. Egot steg något enormt efter det. Sen gick det som det gick och han blev en bifigur i barca bakom messi. Något han inte kunde acceptera när han fått för sig att han var "the man" när han värvades. Sen slog det slint i skallen på honom. Flera år med raiola som agent gjorde väl sitt också.

I Milan alltså? Känns det inte som att det "tog fart" mer i PSG. Jag menar, i Milan var han ändå omringad av stjärnor och ikoner och hade inte alls den ledarrollen han senare fick i Paris.