Nordkorea - bisarrt, fascinerande, sjukt

Afghanistan och Korea var båda brickor i the big game ( kipling) under slutet av 1800 talet.
Afghanistan var buffer landet mellan England Ryssland.
Korea och Liaoning var kriget mellan Ryssland och Japan ( med Engelskt flottstöd).
Alla dagens konflikter i centrala Asien är en följd av the big game. Men England byttes ut USA.

Ja, men det är väl självklart. Speciellt då Pompeo enl. rykten siktat in sig på presidentposten 2024 eller rent av 2020:


Despite Anonymous Carping, US–North Korea Talks Continue

Opponents of talks are using a DIA assessment to undercut the Singapore summit.

Långläsning för dem som vill sätta sig in i senaste tidens dramatik: https://www.thenation.com/article/despite-anonymous-carping-us-north-korea-talks-continue/

Ja, vad gör vi då andra nationer och folk väljer sina politiska system efter eget huvud? Aggressionskrig kanske?

En 100 personer stark delegation från S.Korea besöker just nu DFR Korea, ledd av S.Koreas Unification Minister, Herr Cho Myoung-gyon.

På programmet står bl a basketmatcher där en fullsatt arena på 12000 såg mixade herr och damlag lag från norr och söder mötas.

De broderliga och systerliga förbindelserna stärks alltmer och återförening åstundar - härliga tider tack vare de banbrytande fredsinitiativen av kamrat Kim Jong Un och kamrat Donald Trump..!

Herr Cho framhöll betydelsen av Panmunjomdeklarationen i sitt tal inför atleterna och åskådarna:
"Through the Panmunjom Declaration adopted by our two leaders on April 27, the South and the North have been making their way toward a new peace and prosperity," he said, referring to the summit agreement. "At the forefront of it lies inter-Korean sports exchanges."
http://english.yonhapnews.co.kr/northkorea/2018/07/04/0401000000AEN20180704009052315.html

Att den koreanska historien skärper olika nutida politiska riktningar är ju givet, liksom det är givet att Sveriges politiska samtid har sin bakgrund i våra konkreta historiska förhållanden.

Men var kommer totalitarismen in? Att använda detta begrepp i samband med konfucianism och feodalism ("konfuciansk feodaltotalitarism") är samma sak som anakronism - vilket är extra intressant därför att du verkar vilja använda en historisk ansats för att förstå det koreanska samhället. Totalitarism i den mening som begreppet utvecklades på under 20-talet av främst den nazistiska teoretikern Carl Schmitt, har knappast något att göra med Konfucius eller för den delen feodalism.

Istället handlar det om att i det totalitära samhället så undgår ingen sfär det politiska. Men denna förståelse av totalitarismen träffar knappast DFRK mer än den träffar det globalistiska kapitalistiska världssystemets allomfattande anspråk på hegemoni. Ta t ex underhållningsindustrin, där Hollywood är kanske den främsta symbolen – detta är en industri som är genompenetrerad av politisk ideologi och dess tentakler sträcker sig in i minsta västerländska vrå (och i hög grad även i icke-västerländska vrår). Den är totalitaritisk.

Hur vill du ha återförening?
Jag vill gubben/gumman som idag säljer på marknaden kan få öppna små affärer. Jag skulle inte vilja Walmart flytta in direkt. Ha en övergångsperiod på 20 år.
Är USA militär redo att lämna Korea? Kina vill inte ha USA trupper vid gränsen. Från Korea finns det inga naturliga hinder för en trupp snabbt avancera in i Kina.
Sydkorea vill gärna bli del av Kinas nya silkroad. Hur ställer sig Japan som sedan kraschen av din bom gör 20 år sedan har blivit mer konservativt.
Japanska firmor skulle gärna använda sig av Korea för sin industri. Men hur ställer sig Korea till Japanskt kapital?

Ps När SK och USA installerade THAAD närmare sig gränsen. Kinesisk TV sa bojkotta KIA och Huyndai. Deras säljssiffror i Kina har sjunkit mycket och båda företagen har nu problem.

Nu finns ju detta redan överallt i NK. I städerna kryllar det av privat småföretagande i form av kiosker eller samlat som "marknadshus". Gissar att du hittar i Yanji och kanske varit i 연길서시장과도경영장소. Ungefär så men inte fullt så stort, kanske bara i två våningar. Mest bara på landet som folk säljer saker direkt på gatan numera.

Kim Jong-un har redan börjat omdana NK och detta utan att dansa efter Kinas pipa (som vi märkte 2013). Jag tror faktiskt att han siktar mot någon slags blandekonomi av mer västerländskt snitt och inte bara har Kina som förebild. Det är dock ingen enkel väg och kärnvapnen kan faktiskt vara honom till hjälp inrikespolitiskt.

Vem vet, när Kim Jong-un känner sig riktigt säker i sadeln kanske han börjar låta parlamentet få mer reell makt. Institutionerna finns ju redan på plats. Om allt går väl och landet börjar blomstra så torde arbetarpartiet ändå kunna få majoritet under lång tid, även i helt fria val.

Man undrar också vad som ska hända i syd om Moon Jae-in är lika populär om fyra år. Ändringar i konstitutionen? Kanske rentav "eternal President", hehe... Så småningom kanske någon form av löntagarfonder för att sprida kapitalet från konglomeraten... Och sedan börjar det bli dags för en federation mellan nord och syd. För alla koreaner vill innerst inne ha ett enat land. Den ända sedan Danguns dagar rena blodslinjen sprungen ur Paektusan ska inte brytas...


Att Donald Trump tycker det är onödigt med en massa trupper som bara kostar pengar vet vi redan.


Såren i Korea är djupa, ända sedan drottning Myongsongs dagar. NK är nerlusat med minnesmärken för att påminna om Japans framfart (även om dom också bidrog en del...). Nord och syd planerar väl just nu gemensamma manifestationer inför 100-årsminnet av 1:a Mars-rörelsens grundande 2019. Ibland har jag (mest på skoj) hävdat att det snabbaste sättet att återförena Korea vore om Japan en mörk natt åkte ut och hissade sin flagga på Dokto. En timme senare ringer Moon Jae-in till Kim Jong-un och får till svar: "Tio ubåtar är redan på väg. Nu tar vi dom! Flyget får du sköta med skeppet Dokdo. Jag vågar inte skicka min plan så långt".

I förhandlingarna mellan nord och syd inför kommande sportevenemang hävdar f ö nordsidan stenhårt att Dokto ska finnas med på "unionsflaggan". Detta är tänkt att slå an strängar i befolkningen i syd och på så sätt slå in kilen mot Japan/USA ytterligare en liten bit.

Om nu USA börjar ta hem mycket trupp så blir nog Japan det stora problemet. Finns risk att dom känner behov av egna kärnvapen och NK:s kunnande på området kan då komma Sydkorea till del... En farlig utveckling så USA behöver definitivt stanna kvar i Japan som buffert.


Överspelat sedan i höstas.

KJU Inspects KPA Unit #1524 and Sindo County NPY

Nu händer det saker i Nordkorea
Under ett besök på ett större lantbruk, där man odlar vass för fiberframställning, lovade Kim III att han ska inför traktorer i landet.
Fast bara om man lovar att sköta, underhålla och reparera dem väl

http://www.nkleadershipwatch.org/2018/06/30/kju-inspects-kpa-unit-1524-and-sindo-county-npy/

Tacka vet jag Rodong Sinmun. Dom kan iallafall stava till county, haha...

Paradigmiskifte från CVID till ömesidig hotreduktion!

CVID (Complete, Verifiable and Irreversible Dismantlement) är uppenbart helt borta från diskussionen, sorry LEMMOR..!

S.Korea och DFR Korea synes ha haft en enad linje gentemot Washington och istället för CVID pläderat för "mutual threat reduction" och kamrat Trump verkar ha accepterat detta. En mycket resonabel karl..!

Detta paradigmskifte - från krav på orealistisk ensidig avrustning av kärnvapenprogrammet i DFRK till ömsesidig hotreduktion - underlättades förstås av att Trump framhållit att DFRK inte längre utgör ett hot mot USAs fastland, varför diskussionerna kan fortlöpa mer smidigt, med syftet att ömsesidigt reducera potentiella hot mot varandra. Detta har man ju redan börjat med iom att DFRK inte testar några missiler och USA ställt in de gigantiska strategiska militärövningarna. Det är ju bara att fortsätta på denna linje. T ex: THAAD lyfts bort från S.Korea mot att DFRK spränger nån testsite för missler och USA börjar dra tillbaks trupper från söder mot att DFRK skrotar en eller annan ICBM och så fortsätter det förhoppningsvis..

U.S. softens North Korea approach as Pompeo prepares for more nuclear talks
"Two U.S. officials said the Trump administration had stepped back from its CVID demand on South Korea’s advice. The South Koreans, who have been pursuing their own talks with North Korea, argued that step-by-step negotiations were more likely to be successful than insisting Pyongyang yield to all U.S. demands before any concessions.//A senior South Korean official told U.S. officials in a meeting in Washington last month that the U.S. side should stop pressing for CVID, which North Korea saw as a recipe for unilateral disarmament that would leave it vulnerable to regime change, according to a source familiar with the discussions. The South Korean official suggested that the U.S. instead refer to “mutual threat reduction,” the source said."
https://www.reuters.com/article/us-northkorea-usa/u-s-softens-north-korea-approach-as-pompeo-prepares-for-more-nuclear-talks-idUSKBN1JU26E?feedType=RS S&feedName=newsOne

Det är knappast relevant vad jag "vill". Mest intressant är vad koreanerna vill och vilka åtgärder de vidtar och det är uppenbart att önskan om en fredlig återförening är stark. Modeller för detta kan t ex vara återförening under manteln om "en nation, två system”. Detta är det dock upp till koreanerna själva att bestämma.

Båda systemen kan lära från varandra. T ex kan S.Korea, som har en stor social utslagning och stora brister i den generella välfärden, lära sig om hur man fördelar produktionsöverskottet bättre och garanterar alla människor arbete, bostad och meningsfull fritid och därmed tillhörighet för alla. Därigenom kan S.Korea minska de idag skyhöga självmordstalen och få samhället att bli mer integrerat. DFRK kan lära sig en del från den modern industrin i S.Korea. Sedan finns det stora komplimenterande fördelar. DFRK har som bekant en yngre befolkning och stora naturrikedomar och S.Korea har ju en hel del ackumulerat kapital som kan investeras.

Det är väldigt gynnsamt klimat idag, då S.Korea har en liberal och mer progressiv regering som helt säkert är beredd att reformera systemet i S.Korea och lära från norr och kamrat Kim Jong Un har ju under hela sin tid som ledare promotat teknik och vetenskap. Moon Jae-in har dessutom troligen många år kvar på posten som president, så han och Kim har tid att i grunden progressivt förändra relationerna i Korea.

Att börja snacka Walmart känns lite väl udda.

Där vi skiljer oss åt är att du sitter fasttjättrad vid en eurocentrisk världssyn och därmed betraktar Nordkorea utifrån västliga filosofer som Marx och ideologer som Lenin. Medan vi som försöker se på Nordkorea utifrån sina förutsättningar i regionen och dess historiska påbrå är mer intresserade av hur Motoori Norinaga och Ogyu Sorai tolkade konfucianismen åt Tokugawa shogunatet. Hur exempelvis införandet av goningumi, shi-no-ko-sho och bancho medförde total informationskontroll uppåt i hierarkin. Samma sak exakt åstadkommer Nordkorea genom songbun och inminban, men det fanns aldrig någon motsvarighet i Sovjetunionen, de strävade trots allt till att avskaffa klassamhället. Songbun och shi-no-ko-sho etablerades för att etablera ett stabilt samhälle där varje medborgare hade sin givna plats. Den totala informationskontrollen till centralmakten är grundbulten i stabilitetens status quo.

En annan jämförelse vi finner intressant är sakoku och den traditionella koreanska isolationismen. Bägge bröts sönder av handelskrav. Den japanska av yttre tryck från det imperialistiska Europa och det oberoende USA, det nordkoreanska av en inhemsk valutakollaps. Japans betingades av att de inte ville ha in kristendomens västliga värderingar, Nordkorea för att de inte vill ha in liberala demokrativärderingar. I bägge fallen handlar det om att skydda den egna nationella identiteten i kombination med en blandning av skräck och avsky inför det som kan betecknas som en västlig värdegrundshegemoni.

Vi som tror på ett annat analysperspektiv än det judeo-kristna marxist-leninistiska menar att analyser utifrån det perspektivet aldrig förmår förstå de interna förskjutningarna som pågår i samhället. Istället är man dömd att kontinuerligt upprepa propaganda. Pro-Korea och man hittar sina källor i Kims skrifter, Rodong Sinmun och KCNAs sändningar. Anti och man förses med argument från västliga liberala medier som VOA, KEI, Human Watch, 38 North osv. Oavsett vilken sida om stängslet man väljer så för den informationen inte analysen framåt eftersom den sitter fast i en värdesyn som obönhörligen färgar slutsatserna.