Bostadsbubbla i Sverige?

1)

Du skrev att dom är oanställbara, du skrev även att white flight påverkar bostadsmarknaden. Jag konstaterar att det är i områden som en del menar är utsatta för köpkraftsflykt(white flight) som priserna skenat mest(åtminstone här), uppenbarligen ökar köpkraften och betalningsviljan.

Vad jag kan konstatera är exempelvis att antalet förvärvsarbetande med utländsk bakgrund ökade med 877 personer i Angered från Dec 2016 till och med Dec 2017, medelinkomsten(sammanräknad förvärvsinkomst, total intäktssumma inklusive skattepliktiga ersättningar / antalet personer) ökade med ungefär 11 000 och antalet boende i stadsdelen ökade med 732.

2)

Ja? Men inga låneinstitut lånar ut till bidragstagare.

Som jag skrev tidigare i tråden så är det kreditexpansionen som har varit faciliator för en eventuell bostadsbubbla, med mer restriktiv utlåning hade ett ganska så effektivt pristak skapats i ett tidigare skede, det hade krävts mer eget kapital(lägre belåningsgrad), medelskuldkvoten skulle garanterat varit lägre.

När jag började kolla efter en bostad 2014 tyckte jag att det var ganska dyrt, sedan tog det ytterligare 2,5 år innan prisutvecklingen mattades, redan då hade man egentligen kunnat införa vissa kapitalregleringar.

Håll reda på vilka du skriver till. Jag har inte påstått någonting om en bostadsbrist eller inte före miljonprogrammet. Däremot var ju en poäng med miljonprogrammet att bristen skulle bort. Så då var det väl brist då, ditt pucko.

Absolut.

Men det jag ville påtala var att kreditexpansionens senare skede, när den väl gått in i den okontrollerbara "bubbelfasen", till stor del berott på den "goda(?) spiral" som triggats av massinvandringen och allt som den fört med sig.

Många som tycker att invandringen hittills bara har kostat en massa - och det har den definitivt gjort - men kreditinjektionerna i dess spår har skapat en boom i landet.

Nu är det dags att börja arbeta av skulderna, och då känns det inte lika trevligt längre. Alla partaj har ett slut.

Min långsiktiga killgissning är att svenska kronan om 15-20 år är den nya italienska liran. Amorteringarna blir då inte så betungande, men vi kommer se oss omsprungna av östeuropa när det gäller levnadsstandard. Stalltipset från Riksbanken är att BT-kollektivet ska räddas mha inflation och jag ser ingen anledning att tvivla på det. Sen tänker jag mig att det säkert kommer en räntechock på vägen dit, gissningsvis i samband med en internationell kris. Så under några år på 20-talet så kan det säkert bli svettigt för en del innan det uppfinns nåt nytt sätt att blåsa liv i keditbubblan.

Är medveten om att jag inte kommer med några revolutionerande insikter i denna spaning. Tycker mest det är kul att se om någon har en avvikande syn. Simmaellersjunk, du hade ju en smart analys av invandringens samband med bobubblan, så vad tror du om framtiden? Får BT-kollektivet stå sitt kast eller blir det sparare och pensionärer som får ta smällen?

Absolut. Jag tänkte framförallt på åren då kriget fortfarande pågick.

Tack, det var en artikel som sammanfattade hyresregleringens problematik på ett bra sätt. Den borde ha skickats ut till alla aktiva i Hyresgästföreningen (även om de förmodligen inte hade kunnat tillgodogöra sig innehållet).

Håller med författaren om att det var märkligt att inte M såg till att avveckla regleringen. Ett känsligt ämne helt enkelt.

Ingen mer än mig som tror på ett Japan-liknande scenario med en långvarig deflation? Det jag tänker på som skulle kunna tala för detta är den höga privata skuldsättningen i Sverige. Bopriserna i Japan idag är väl cirka en tredjedel av storleken då det peakade för över 20 år sedan.

Därför att det inte var i linje med deras så kallade ideologi... Men ja, politiker är som de är.

Fast Japan har ingen deflation, inte en verklig sådan. Men jag fattar vad du menar. De lever i ett land med sjunkande fastighetspriser. Kanske har att göra med att deras befolkning sakta minskar i storlek. Detsamma kan du ju inte säga om Sverige och det är det svenska folkets stora olycka det.

Penningmängden minskar inte i Japan. Den ökar.

https://tradingeconomics.com/japan/money-supply-m3

Marknadsräntorna och därmed boräntorna kommer att gå upp, vilket tvingar Riksbanken att höja. Annars skulle SEK sjunka kraftigt mot handelspartners valutor, vilket skulle göra att inflationen drar iväg kraftigt.

Även om KPI är ett dåligt och undertryckt mått på inflation så skulle det märkas. Det politiska trycket blir enormt om priserna drar iväg uppåt och inte löner och bidrag följer med. Det skulle bli en massa snyftartiklar i media som störtar regeringar. Och tro mig, även om RB ska vara "oberoende" av politiken så är de inte det när det blir en opinionsstorm.

Vi kan tänka oss ett scenario där reallöneökningarna är negativa (1% nominellt, -5% skatteökning), "masserad" KPI är 4%, kronan sjunker som en sten, budgetunderskotten ska finansieras med stora utlandslån och marknadsräntorna ökar. Finns inte en chans att RB kan hålla styrräntan på 0% i ett sådant läge.

Som svar på din fråga: alla får ta smällen, men skuldslavarna får det värst.

Det enda "positiva" är att Sverige har ett extremt överskott på bostadsyta, så boendet kommer att bli mycket billigare. Jag tror vi kommer att få se en nettoutvandring samt en kraftig ombildning av bostadsrätter till hyresrätter.

Negativ kreditimpuls 0,2 procent i maj jämfört med både förra året och april.

De svenska hushållens lån hade i maj en årlig tillväxttakt på 6,6 procent. Det är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med april, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Ett år tidigare var tillväxttakten 6,8 procent.

SCB har kommit med färska bolånesiffror.

Bostadslånen utgjorde 82 procent av MFI:s totala utlåning till hushållen och uppgick i maj till 3 188 miljarder. Det är en ökning med 14 miljarder jämfört med april och 203 miljarder jämfört med maj föregående år. Det innebär att bostadslånen hade en årlig tillväxttakt på 6,8 procent i maj, en minskning med 0,3 procentenhet jämfört med april.

Hushållens genomsnittliga bolåneränta för nya avtal var 1,49 procent i maj, en minskning med 0,05 procentenhet jämfört med april. Den rörliga bolåneräntan minskade med 0,03 procentenhet och uppgick till 1,47 procent.

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-maj-2018/

"Spararna" och "Pensionärerna" (pensionsfonderna) bör väl principiellt också stå sitt kast. Det är de som lånar ut sina pengar frikostigt till bolåntagarna.

Man kan visserligen hävda att "spararna har inget val" men låt säga att man faktiskt erbjudit alla som vill att ha konto i Riksbanken istället för i affärsbanker. Då hade spararna fått -1% ränta ungefär. Hur många skulle valt det istället för åtminstone 0% ränta i affärsbanken?