Den stora tråden om Teodicéproblemet [sammanfogad tråd /mod]

Skaparen och världens historia fram till hans födelse och liv och hans skapelseverk som övergår tid och rum var spikat redan vid Big Bang och inte ens han själv kan ändra på historien. Han har alltså inte någon skuld till det onda som sker eller har skett i världen.
Ja, det menar jag, han har inget val när det gäller världens utveckling och hans egen metafysiska utveckling. Allt är en tidsfråga. Men han kommer snart för att döma världen och göra allting nytt och det finns inget som kommer vara mäktigare än Honom. Han är rättfärdig och helig och det finns inget någon kan dölja för honom och han kommer ha makt att ge evigt liv eller förgöra.

Ok om han inte är allsmäktig fungerar det, då kan han inte göra något åt saken. Lite osäker på om bibeln håller med om att gud inte är allsmäktig dock.
Då är det problemet ur vägen men sen saknas det ju orsaker att ens tro att en gud finns men det får man ta i tråden om gudbevis.

Han kommer göra något åt saken när han kommer. Bibeln beskriver honom på vissa ställen som den han är när han är förhärligad, dvs fullbordad. Men vi kommer få se honom i den formen på Jorden först då tiden är inne och alla ska då se honom. Men många inklusive jag har redan sett honom i drömmar och syner.

1. Jo, Gud är allvetande eftersom Gud lever i evigheten. Det som vi upplever här på jorden är endast det temporala.
2. Människan må tycka att det är orättvist att hon alls blivit skapad till att börja med, precis som små barn som inte vill gå till skolan. Men föräldern vet mer än barnet och Gud vet mer än oss.
3. Som sagt, människan tycker allt som händer henne som inte känns bra är orättvist. Rättvisa för en människa skulle vara fri och konstant tillgång på njutning. Minsta lilla plåga anser människan vara orättvist. Det finns dock inget bevis för att lidande som sådant eller brist på njutning skulle vara orättvist.
4. Som en ouppfostrad liten unge gnäller du och är oförskämd. Dessutom hädar du.

Eftersom lidande existerar så är det uppenbarligen nödvändigt.

3. Nej, allt som inte känns bra är inte orättvist. Däremot om det är en Gud inblandad så kan man tänka i de banorna. Särskilt om den guden favoriserar vissa och straffar vissa, utan bra anledning.

Bra att du inser att hjälplösa barn behöver förälder. Det är obestridligt så.

Det är däremot inte obestridliga faktum att en vuxen människa behöver en gud för att klara av att leva.

Det är också helt obevisat eller taget ur luften, att en gud inte har en överman eller makt över sig, som i sin tur har en makt den av okänd anledning har att underkasta sig.

Att människor nöjer sig med att sätta punkt efter Gud, tyder ju möjligtvis isf på dålig fantasi.

Finns ingen energinivå som inte interagerar med andra energier, en energi står inte för sig själv, fast du försöker påskina att guden är så solitär att den inte ens behövde universum, i egentlige mening så säger du att gud = ingenting.

Eller så är det det vanliga tramset om att stenen kan tala och löven viskar klokskaper till dig.. och om duvan landade på tredje grenen norr om ditt köksfönster samtidigt som du tänkte en tanke, då var fågeln en budbärare.. med mycket speciellt budskap.. mer speciellt än människor omkring dig men ändå behöver inte fågeln gud..

Skulle allt liv vara skapat av gud, då skulle allt liv på planeten behöva gud, men så är inte fallet.
Det skär sig väldigt starkt, att utesluta de andra djurens behov-av-gud , i djurvärlden rangordnar man inte varandra utifrån hur starkt man tror på gud , men man kan ju gå långt i rasideologi och säga att det är människan som inte längre är en biologisk varelse , vilket är unikt för människor att påstå jämfört med hur andra biologiska varelsers kriterier för bra eller dålig individ, god eller ond, rätt eller fel och allt utifrån ett väsen som finns men inte finns men finns ändå, men bara för människan, som därför kan se ner på djuren och därmed se ner på andra också, dem som inte har blå jackor på sig kan man bespotta lite, dem som inte har minst tre cm klack, är värdelösa.. äter dom inte rostat bröd varje morgon ska dom läxas upp, går de inte ner på knä och sedan går tre varv motsols, ja då är frågan om de ska ha rätt att uttrycka sig... går de hemifrån utan lov, ska de in i gropen till allmänt åtlöje... osv, osv.

Så för enkelhetens skull : om en helt slumpmässigt utvald person, för enkelhetens skull kvinna, kliver in i guds hus och det råkar vara moské.. och hon sätter sig där i fronten med sin klänning.. utan armar, blir hon bortforslad med till slut våld tror du? eller om hon insisterade på att vilja ta sig en kopp kaffe på ett café vid 19-tiden.. och mannen kommer hem och ser att hon inte ens!!!! diskat upp ... och en domstol går igång.. för detta, är det en fråga om teodicé?

jag tycker det. teodicéproblemet spänner över till synes petitesser, som växer till variga bölder och till slut utstuderade mord och andra fruktansvärda saker, utifrån att man har ett guds hus att behöva "tillse"

Det är självklart inte rätt , att en man eller kvinna läxar upp annan, utifrån sin egen sinnessvaga tro att "om jag tror mig ha blivit skapad av gud, då är den tanken allas lag"

fattar du inte? om du går till kyrka varje söndag, så kanske du, eller kanske inte, i din tanke i tysthet ser ner på dem som går och "färdärvar sig" genom att gå någon annanstans än att lyssna till "guds ord" där just du är, de är ju lite omorliska som går och "hänger sig åt mammon" försöker hitta ett par nya skor för våren, eftersom

kunde de inte göra det på en måndag! varför går de ner sig i fördärv just en söndag! när fader gud ju måste lyssnas på, särskilt på söndagar! vilka syndare de är.. tänk.. om de ligger och xxxxx ...

vilka syndare va?

du och den fundamentalistiske muslimen, har väldigt enhetlig gemensam tro, om att det kan vara farligt att inte upphöja gud till allas fader, att du vill ha absolut tro som absolut moral, och med det menas att du har alltid absolut rätt, att också förnedra andra.. så fort guden inte ses som en pappa och när folk inte tänker som du, då är de omyndiga i dina ögon.

Visst; utifrån ad hoc-premissande.

Men utan det?

Teodicéproblemet utgår ifrån att ondska existerar i världen på så vis att det skulle existera som en autonom kraft. Men kan detta vara möjligt? Kan någon sådan "kraft" existera? Vad är den kraften gjord av i så fall? Kan man isolera denna kraft och beställa en essens av den?

Snarare så är det så att när vi studerar det vi kallar för ondska så hittar vi andra saker som var för sig inte nödvändigtvis är onda. Vi hittar okunnighet, inbilskhet, dåraktighet, gränslöshet, inkompetens och så vidare. Dessa saker är i sig inte något eget "ting i sig" eller föremål med någon reell existens utan kännetecknas snarare av en brist eller begränsning.

Inkompetens är en brist på kompetens, dåraktighet är en brist på visdom, gränslöshet är en brist på självkontroll, okunnighet en brist på kunskap och så vidare. En brist är bara en avsaknad av något. Att något inte existerar behöver inte betyda att det är ondskefullt.

Svaret på teodicéproblemet är att vi lever i en värld med begränsningar och begränsningar är nödvändiga för att det ska kunna existera någon värld. För att vi ska kunna ha handlingsutrymme, fri vilja och för att något ska kunna hända så måste det först finnas begränsningar. Men begränsningar är inte onda, de är bara begränsningar och de gör det möjligt för nya saker att hända.

När G-d skapade världen så var han tvungen att skapa avgränsningar eftersom innan så var Han det enda som existerade. G-d skapade avgränsningar genom att skilja på ljus och mörker, himmel och jord, hav och land - precis som det står i Bibeln. Avgränsningarna gjorde världen möjlig och de gjorde sedan livet på jorden möjligt.

Vem/vad tvingade Gud?

Tvingade?

Du skrev att ”Gud var tvungen att göra avgränsningar”.