Citat:
Ursprungligen postat av
Djimmie
Jag kommenterar inte C i en SD-tråd. Det intresserar mig inte mr halmgubbe.
Det handlade inte om C utan om stora väljarflöden, vilket du mycket väl vet. Ändå svarar du på något annat. Det brukar kallas... halmgubbe.
Citat:
Det är dock en stor skillnad. Att SD inte har 15% i stöd när dom trovärdigaste instituten i frågan har över 20% inser nog Sifo. Så jag förstår inte varför det skulle vara orimligt att man korrigerar inför valet.
När du säger ”trovärdigaste instituten” menar du Sentio, där ökningen var lika stor. Samtliga inklusive Sentio visade en stor SD-ökning på 3-4%. Alltså finns ingen ”korrigering” utan bara en fucking ÖKNING.
Men låt mig gissa, för att kunna hålla ”uppåtjusterings”-teorin vid liv trots Sentio-korrelansen kommer förstås nåt blaj om att Sentiouppgången är ”brus”. Vad är det med denna sjuka fixering? Varför är det så otroligt viktigt att hålla puckofantasin om ”uppåtjustering” vid liv? Vad är det den ger som är så omistligt att ett halvdussin flashbackkonton hellre dör än släpper det?
En man påträffades i en nedbrunnen villa. Han hade fastnat på väg ut genom fönstret. I händerna höll han i ett hårt grepp det enda han försökt rädda, en liten anteckningsbok med titeln ’min teori om uppåtkorrigering’. Han lät båda familjen och familjebilderna brinna upp, bara han fick med sig den här boken. Det behövdes tre starka brandmän för att slita loss boken ur kadavrets klor.
Det är så jävla bisarrt att se. Det ger ingenting, finns inget att vinna, ingen väljare någonstans fattar ja/nej-beslut angående SD baserat på huruvida opinionsinstitut har hållit SD nere tidigare eller ej. Förklara så jag fattar. Är det prestige? Att när man en gång investerat all sin trovärdighet i tron på att opinionsinstitut försöker styra SD-opinionen med fejkade siffror så måste man för att inte bli stående med brallorna vid fotknölarna hela tiden fortsätta rädda fejkarteorin med allt mer avancerade krumbukter?
