Svenska Kim Wall hittad död sedan danska ubåten UC3 Nautilus havererat (2017-08-11)

Det var inte menat som en anklagelse. Om det lät så ber jag om ursäkt. Du har inte skrivit något hatiskt så det var slarv av mig att klumpa ihop dig med flera andra som tycks anse att psykopati är obotligt för evigt iallafall.
Men självklart kan man känna hat för en våldspsykopats gärning/gärningar just när det händer.
Hade jag haft PM inom räckhåll just när infon om knivsticken kom fram så vet jag inte vad jag tagit mig till just då.
Jag slog min kudde iallafall.
Man är inte mer än människa. Men sedan när man lugnat ner sig måste man fråga sig varför? Och hur det kunde hända? Och vad man konkret kan göra åt problemet?

Det fetade: Det håller jag inte riktigt med om. Det finns som sagt väldigt många olika grader av psykopater. Alla är inte helt empatilösa även om de har låg empati. Och jag tror att en del lider.
Precis som jag tror att missbrukare lider.

Tex. Ear/ons när han greps, yttrade inte ett ord men han mumlade för sig själv.-Jag har haft ett bra liv.- Jag knuffade ut HONOM. Menade Ear/ons sitt andra dåliga jag?
När jag läst om Ear/ons har jag trott att han led av röster och tvångstankar. Det har inte polisen trott.
De har trott att han skådespelat. Men nu när han gripits finns det en del saker som verkligen tyder på att han inte skådespelade. Men det är en annan tråd.
https://www.youtube.com/results?search_query=earons+del+1 Seriemördarpodden.

På det stora hela är vi överens (det är ok att inte vara överens också. ) Jag bryr mig inte om vad som händer i PMs framtid. För han har ingen framtid oavsett vad som händer. Men självklart en förvaringsdom. Samt behandling/terapi. Om inte annat kan de forska och dra slutsatser för vidare behandling.
Så jag hoppas att PM till skillnad från Amagermannen samarbetar. Även för sin egen skull.

Kände igen händelsen om den där personlighetsstörda sexmördaren, säger en hel del om vanskligheten med bedömning om recidiv samt hur förbannat falska de är.

"Han som brukat berätta för mig om olika djur..han älskade sin schäfer och så vidare. Plötsligt stod han där. Som jag sa under rättegången:
- Han skulle döda mig om jag inte lydde och var hans slyna.
Det var.. det var inte den person som jag lärt känna - eller trott mig lärt känna."

Till vänster (via länk efter citat) finns en rullist där tiderna framkommer gällande vad som presenteras (Segments in this Video).
Eftersom bl.a. PMs riskbedömning diskuterats via mentalerklæringen (jag citerade Professor Porter, psykopatiforskare, university British of Columbia) samt tramsande om terapi i tråden så sammanfaller följande i filmen:
.
Porter:
"Skalar man bort ansiktsuttryck och det sociala beteendet så återstår bara en iskall själ."

Han beskriver terapi med en sexförövare (pedofil). Han tycktes göra snabba framsteg på den empatiska fronten under de första månaderna. Sen hittades en dagbok i cellen där det visade sig att han från att fantisera om övergrepp på barn hade det utvecklat sig till att vilja slakta dem.

Videon är fylld av vidrigheter. Inte minst när man jämför de nazistiska fångvaktarna och "krigarna" i Kongo Kinshasa. Hur från början helt normala människor kan begå såna handlingar som vi förknippar med psykopater.

Av de nazistiska slaktarna under ww2 var det runt 6% som inte klarade av att utföra grymheterna. Alltså: bara 6%. Övriga trodde och tänkte att de gjorde rätt. Det politiska läget, en högst osäker tillvaro redan innan och hjärntvätten hade fångat dem. Krigarna i Kongo/Kinshasa lärde sig njuta av mördandet.

Så grymhet i sig självt beror inte bara på en felprogrammerad hjärna i såna situationer. Kanske de killarna kan tillgodogöra sig terapi, men jag tvivlar. Det har gått för långt. Många av dem var barnsoldater från mycket tidig ålder och någonting drev dem till att gilla det de gjorde.

Testosteron och en känsla av allmakt, eftersom de egentligen inte hade någon makt alls innan. Många barn tvingades mörda och våldta sin egen familj och efter det var det "klippt". Ångesten hålls stången av nya vidrigheter.

Men en sån som PM är född med psykopati. 2/3 är miljörelaterat, 1/3 är arv sa den tyska psykologen i videon. Livet i många av de där länderna upplever mord, tvång och grymheter nästan dagligen och det förvånar mig inte ett dugg att krigarna blev som de blev.

Sistnämnda betvivlas inte gällande gynnsam miljö för ondska men siffrorna gällande psykopati tar jag med en stor nypa salt.
Nature vs nurture är den ständiga debatten beroende på vilken ansats forskaren har.
Jag ser nog hellre på det hela som komplext mellan arv och miljö, samverkan, inkl individens egna förutsättningar för övrigt (intellekt, egenskaper). Det finns helt normala förtvivlade föräldrar med fullständigt omöjliga barn som senare visar sig vara psykopater så nån sifferfördelning tror jag inte på.

Hur vet vi att dessa förtvivlade föräldrar är normala när dörren stängs och barnen finns kvar där innanför? Det finns många föräldrar som psykar sina barn på de mest djävulska sätt, på sätt ett barn inte är kapabel att förklara för andra. Ironi och förtäckta hot är två av dessa sätt. Neglection är ett annat. Ibland begriper de vuxna inte vad de själva gör.

Sen står föräldrarna som fågelholkar när barnet flippar ur totalt, särskilt i tonåren och påstår att de inte fattar hur deras barn kunde bli som de blev. Eftertanke eller rent av terapi för föräldrarna kan vara av vikt, men då kanske det är för sent för deras telning att ta till sig terapi. Då är hjärnan inte längre lika följsam för förändring som den var då de var yngre.

Men alla vanvårdade och psykade barn blir inte framtida psykopater. Känner några med väldigt jobbig bakgrund. Det de fortfarande lider av är i stället en känsla av att vara värdelösa, plus att de lever med ständig ångest. Spelar ingen roll att de i huvudet vet att föräldrarna gjorde fel och att de själva inte har någon skuld, men ärren i hjärtat försvinner aldrig. "Det kan ingen terapi i världen ändra på", sa en kvinna till mig för inte så länge sen.

Tack för din länk. Jag har själv lagt ut den tidigare samt annat av Katarina Howner. (FY.Jag trodde du läste ALLT i tråden. ) Hare förespråkarna mötte Katarina med misstro. Men jag gillar Katarina eftersom hon förklarar begripligt samt har mycket vettigt att säga. Så

När jag nu läste det igen kom jag att tänka på "stjärnkirurgen" och forskaren Paolo Macchiarini.
Hu. Hur kunde KI låta sig charmas,manipuleras och luras av honom? Det är ju lätt nu med facit i hand att inse, att han är en grandios,narcissistisk psykopat. Kanske att han är så orädd och samvetslös att han faktiskt lyckas med sin stamcellsforskning till slut. Med väldigt många dödsoffer på sitt samvete. Hoppas ej. Men PM-Paolo är ett bra exempel på en "framgångsrik" psykopat.(Kanske inte så framgångsrik i slutändan.)
En som lurar hela forskningsvärlden samt KI. Samt även människor i sitt privatliv.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-bluffade-kirurgen-paolo-macchiarini-om-sitt-privatliv

Man kan väl knappast kalla honom framgångsrik nu längre, när han avslöjats för hela världen vilken grandios bluff han är. Hela KI.s ledning borde ha fått avgå i samband med alla avslöjanden.

Men, det var locket på även för de som studerade där, vilket min äldsta dotter gjorde då.
De hade stormöten med alla som studerade till läkare m.m för att få svar från rektorn hur detta hade kunnat ske, när det ändå fanns folk som jobbade nära honom som varnade i högan sky.
Blev mycket hätsk och upprörd stämning och det var läkarstudenter som var riktigt upprörda som svor och krävde svar. Men, de fick inga svar för rektorn hänvisade som svar på varje fråga, till en blogg om det hela som ledningen startat där det stod lite kortfattat och mesigt, inget av värde.

Samma kvinnliga rektor höll sen ett tal när det var den högtidliga avslutningsceremonin i en av de nya, lyxiga salar de byggt med en stor scen och en massa plats för åskådare.
Jag tänkte bara på Macchiarini och den STORA skenhelighet som rektorn och ledningen visat, framförallt för de som studerat där. Vid denna tjusiga avslutning fick läkare och arbetsterapeuter komma upp klassvis till scenen och ropades upp med namn och fick mottaga ett intyg/studiebevis ur rektorns hand. Det skulle liksom kännas som något "stort". Det kändes inte alls ok och rektorn var inte värdig att dela ut detta till alla blivande läkare och arbetsterapeuter, kände jag.

Finns ju ett välkänt citat som passar bra in i detta fall, men även i många andra fall, som t.ex när det gäller Peter Madsen. Frågan är då bara - vilka är det som är de "goda", vilka är det som vågar vara rakryggade och säga ifrån, vilka är det som ser att kejsaren inte har några kläder på, utan är helt naken?

Här är citatet: "Det enda ondskan behöver för att segra är att de goda ingenting gör"

Håller fullständigt med dig. Ska det bli så i framtiden att alla blir scannade i "huvudet och röven"(numera också stockholmskt uttryck hehe) för att någon elitpsykiatri ska sålla bort de som eventuellt kommer att utvecklas till psykopater för att ge dem en "anti-psykopatspruta" som de nog tids nog uppfinner. Och vilka ska sållas bort därnäst? Vad fan, för hundra år sen trodde väl ingen att kylskåp skulle finnas?! Och se nu, nu har vi både kyl och frys. Det går framåt, eller...?
Borde väl gå minst lika snabbt inom psykiatrin som inom vitvarubranschen, verkar det som att vissa menar.

Eller, kanske inte. Kanske är det så att vi får acceptera folks olika personligheter, t.o.m den skara som lider av psykopatiska drag. Barn, däremot, som har ett psykopatliknande beteende, (man ska inte använda den benämningen när det gäller barn, jag vet) skulle eventuellt vid tidiga hjälpinsatser kanske kunna utvecklas något normalare än utan hjälp. Om man utgår från det som psykopaten livnär sig på - nämligen belöningar och vinning för egen skull. Att tidigt belöna beteende som är positivt, istället för att bestraffa det felaktiga beteendet. Fokusera på det som är positivt och bra och belöna detta. Bara en alldeles egen fundering. Att det möjligen skulle få dem att något lite ändra sitt beteende, rent mekaniskt – för att undvika konsekvenser för egen del. Men eftersom en psykopat har så låg impulskontroll så trillar denne förmodligen dit igen vid "passande" läge, då det inte går att motstå.

Seriöst, om psykiatrin skulle annonsera typ: "Vi söker frivilliga psykopater för att deltaga i ett forskningsarbete för att genomgå en ny behandling/medicinering där vi ser stora möjligheter till att helt reducera de psykopatiska dragen. Varmt välkomna! Fika ingår."
Tyvärr blir "kursen" inställd, för ingen anmäler sig.

Jag har tidigare, under många år, arbetat med både små barn och upp till tonåringar. Situationen har varit sån att jag alltid har haft en nära kontakt och relation med hela familjen då och känt föräldrarna väl. Jag kan säga att jag både upplevt föräldrar som inte tänker på sitt barn i första hand, inte ger barnet tillräckligt med uppmärksamhet och där barnet växer upp och får problem, blir bråkig, pockar på uppmärksamhet men att ett annat barn under samma förhållanden inte alls behöver uppvisa några problem, utan utvecklas helt normalt.

Har också varit med om föräldrar som verkligen prioriterar sitt barn, gör allt de kan för att barnet ska ha det bra, tar lång föräldraledighet, går på trevliga aktiviteter med barnet. Där föräldrarna verkligen är genuina och vill sitt barns bästa. Oftast går det väldigt bra för ett barn att växa upp under sådana förhållanden. Känner sig älskat. MEN, sen finns det barn som trots fin omvårdnad blir helt otroliga problembarn. Självklart är dessa barn mycket färre än de som det går bra för under liknande förhållanden. Men, där föräldrarna gör precis allt de kan, men till slut blir helt maktlösa, förtvivlade, för det spelar ingen roll vad de gör - deras barn gör livet till ett helvete för dem, för dagis/skolkamrater osv. Elakheter, bråk, lögner, struntar i "auktoriteter" som dagispersonal, lärare o.s.v. De är få, men de existerar faktiskt.

Bara en liten kommentar ur verkliga livet till er diskussion om arv och miljö m.m.

Psykopati anses medfött och det finns de facto normala föräldrar gällande de här barnen.
De bestämda förhållanden som just den forskaren presenterade är givetvis en hypotes. Han har inget belägg för den presentationen (vore dags för Nobelpris..).

Hares bredare definition finner jag mer attraktiv:
"Sanningen" ligger oftast någonstans mitt emellan. Det är med andra ord troligt att psykopatiska attityder är resultatet av en kombination av biologiska faktorer."

Jag anser att även barn- och ungdomspsykiatri har kapacitet att bedöma föräldrar likaväl, det är knappast enbart barnet som bedöms vid en utredning.
Det finns studier via barn och ungdomsmottagningar där barn med vissa karaktäristiska som liknade vuxna psykopaters beteende och personlighetsdrag (forskargrupp Paul Frick) följdes upp:
"För dessa forskare, och för många förtvivlade föräldrar, har psykopati i barndomen blivit en realitet."

Vi diskuterar psykopati, inte uppförandestörningar, hyperaktivitet eller trotssyndrom.
De här barnen behöver inte problematiska föräldrar och vanvårdas för att vara utagerande.
Vad som däremot sker är att de givetvis försämras om de utsätts för det du nämner.
Och jag tror Hare har direkt insyn om nån.

"Det finns barn som är oemottagliga för alla försök till socialisering och som fortsätter vara det. De är på ett svårförklarligt sätt "annorlunda" jämfört med andra barn - de är svårare, egensinnigare, aggressivare och falskare, de har svårare att knyta an eller komma andra människor nära de är mindre mottagliga för för påverkan och instruktioner och de prövar alltid hur långt omgivningens och samhällets tolerans sträcker sig. Det finns vissa kännetecken som visar på avvikelser i utvecklingen om de uppstår under de första skolåldern."

Han beskriver sen en mor som berättat hur hennes femåriga dotter helt oberörd försökt spola ner deras kattunge i toaletten. Barnet var helt nonchalant vid tillsägelse och förnekade sen helt händelsen inför pappan. De hade aldrig kommit henne nära, inte ens som liten (de kan inte knyta an). Hon ljög obehindrat även när föräldrarna visste sanningen. Hon får en lillebror som sjuåring och är allt annat än snäll mot. Som 13-åring spelar hon ångerfull, skolkar och är sexuellt aktiv. Hon stjäl hemma utan problem.

Han beskriver Jason, 13 år, som varit inblandad i inbrott, överfall mot andra barn - sen sex års ålder.
Han kom från en stabil, högutbildad familj.
" Jag gillar det. Mina jävla föräldrar blir galna när jag kommer i knipa, men det ger jag fan i bara jag har kul."'
Han skröt om hur han lurade andra och han rånade hemlösa och gatubarn för att de "är vana vid det. De gnäller inte för polisen." Han hamnar i slagsmål och kör en kniv i ögat på den andre:
"han sprang omkring och skrek som en barnunge, vilken galning."
Han stjäl från föräldrarna och säger "jag såg dem bara rätt i ögonen och matade dem med skit. Det gick fint. Min mamma gick på det rätt länge."

"Vissa har svårt att föreställa sig att de unga klienternas beteende och symtom inte bara är ett överdrivet normalt uppträdande, resultatet av olämpliga föräldrar eller dåliga sociala förhållanden och därför behandlingsbara."

"Dessa barn saknar troligen förmågan att knyta an och denna brist är till stor del en följd av, inte orsaken till, psykopati."
"Föräldrar till en ung psykopat som, trots deras upprepade försök att förstå och fostra honom eller henne, vänt upp och ner på deras liv får dubbelt så svårt att uthärda sin situation när samhället orättfärdigt skyller problemen på dem."

Citat ur psykopatens värld, Hare.

Hur hjälper man utsatta barn från att utvecklas til psykopater? Det är den stora frågan. Vi hadde en författare som hette Andre Bjerke, han hadde en teori att man kunde påverka det limbiska systemet hos barn gjenom rytmiska dikter, rim etc. Han hevdade at sån "behandling" gjorde undervärker på svåra barn. Han skrev en bok i ämnet och flera såna "helande" dikter för barn. Tyvärr var det vel ingen som riktigt tog tag i detta efter hans död.(som jag vet) Det kan ju ligga något där.Vem vet, kanske hjälpen är närmare enn man tror? Om inte för alla, så för några.

Jag har själv inte hört talas om Andre Bjerke, men om hans metoder skulle ha varit så undergörande så borde vetenskapen rimligtvis följt upp detta och hans namn borde varit allmänt känt.
Om man tänker på att psykopaten styrs av instinkter, jakten på egen vinning och
jakten på kickar. Att psykopaten är känslokall mot andra levande varelser, känner ingen empati eller ånger. Ibland brukar man säga att psykopaten ser andra människor som lerklumpar, som han kan forma som han vill. Tror det är omöjligt att tänka tvärtom, att psykopaten ska formas till det man vill.
Tror aldrig det går för en psykopat att lära sig att känna empati, skuld eller att ha ett samvete.

Däremot så tror jag att barn i tidig ålder (som har psykopatdrag) kanske skulle kunna lära sig ett vettigare beteende genom mycket övning och hjälp. Inte för att de skulle bli personlighetsförändrade utan mer "mekaniskt" lära in ett bättre beteende ihop med någon form av belöningssystem. Att försöka minska risken att de blir kriminella. Den dåliga impulskontrollen hos psykopaten försvårar givetvis såna försök.

Det ""limbiska systemet" som du tog upp, det kallas väl också för "känslohjärnan." Har själv svårt att tänka mig att rytmiska dikter, ramsor och sånt skulle kunna påverka det limbyska systemet hos psykopaten. Men, om du hittar något av/om Anders Bjerke så får du gärna lägga upp det för det vore ändå intressant att läsa om hans metoder och idéer.