Hur skulle eran utopi se ut?

Du förbluffar mig med din okunskap hela tiden!
För det första, Marx själv gjorde inte en enda arbetsdag i hela sitt liv!
Han är inte heller den första att gå i tankar om det man kallar equity utomlands, men där intresset för detaljer i Sverige saknar ord.
Lika utfallsidén, som precis alltid slutar i långa rader av lik.
Det är samma gruppidentitet som feminismen driver och den är dömd att misslyckas, men det är en bra indikator på att man kan roffa åt sig makt och resurser för egen del.
DU däremot, är bara ett verktyg i den snyltande överklassens spel.
En nyttig idiot som aldrig kommer få se frukten av allt ditt arbete.
Du kommer däremot dömas av omvärlden, när det du gjort blivit tillräckligt tydligt för tillräckligt många.
Inte så att ni ställs inför Nurnbergrättegångar eller så, eller publik skampåle med gatlopp, som Timell och Kroner får löpa, men varenda en av er kommer få leva som paria och ursäkta er ynkliga existens så länge jag minns vilka ni är och vad ni gjorde.

Föreläsningar hålls än idag av de som minns nazityskland. Föreläsningar kommer även hållas om er om 80 år.
Det kommer jag se till.
Din utopi blir en dystopi och DU är inte stämplad som feminazi, du är självutnämnd, vilket jag ser som ett erkännande.

Nä visst Marx skrev inte ett skit.

Man kan diskutera om det var ett jobb.
Solsjenitsyn har ganska utförligt berättat vad Marxs idéer ledde till.
Liksom George Orwell, om du vill läsa om det mer på din nivå.
Djurens Gård berättar väl om hur din ideologi börjar och slutar.
A. Huxleys Brave New World gjorde samma sak innan Lenin och Stalin.

Även om det du länkar till inte visar att all forskning ger samma resultat så tycker jag källorna är tillräckligt övertygande ändå så mitt lillfinger kommer på posten då. Jag trodde det måste finnas mer till betydelsen av katederundervisning för jag har gått i flera olika skolor och har aldrig märkt av att det skulle vara på väg bort, möjligen uppblandat med lite diskussionsgrupper och eget arbete. Det måste i så fall hänt det senaste decenniet. Jag tror de progressiva pedagogerna har en del poänger och de kan säkert peka på forskning som stödjer deras sak. Men det är en typ av lärande som inte kan tvingas fram så det har nog inte så mycket i skolan att göra (utöver att det händer av sig själv om intresse finns, men hur intressant är grundskolan?) och jag förstår att metoderna ger dåliga studieresultat i praktiken.

Så du menar att feminismen i grund och botten inte är mer än ett tankemode på universiteten?

Visst kan man ha större förståelse för att folk var marxister och kommunister för 100 år sedan, dels så var det extremt få som hade insikten om vad det skulle leda till och dels så var arbetarklassens förhållanden ganska dåliga.

Men Marx själv, var en hycklare av rang. Och knappt något av hans teser har hållit över tid. Han var en lat, slarvig looser som ägnade sin fritid åt att teorisera och hans ideer ledde till mänsklighetens värsta tragedier. Att vara Marxist idag är eller bör vara lika stigmatiserat som att vara nationalsocialist.

Intressant utopi. Så kvinnligt traditionell och gammaldags som en urtida stamsammansättning. Denna typ av konstellation brukar leda till en inofficiell harem-situation. Där ett fåtal av männen är fäder till nästan alla barn. Men resten av männen hjälper till och försörjer kvinnorna och deras avkomma i utbyte mot acceptans till att tillhöra gruppen.

Förstår att det är lockande att inte behöva konkurrera med dina medsystrar om den bästa snubbens sperma. I denna konstellation delar han med sig till alla. Som man skulle jag helt klart gilla läget som en i den manliga topp-hierarkin guldläge att få ligga utan konsekvenser och mer ansvar än de snubbar som blir utan. Däremot vore det döden att födas in dit som någon slags beta-hane. Snacka om att ens enda värde ligger i som resurs och beskydd åt kvinnor som inte vill ha dig.

Misstänker att din utopi ses som en mardröm av majoriteten av alla män. Av enkel matematik. De flesta är inte i toppen av den manliga hierarkin.

Hans elakhet lyste igenom hela hans liv, då han våldtog sin pigga och gav henne ingen lön för arbetet, kickade ut henne när hon födde hans bastard, levde på både frugans och pappas pengar och grävde ner sin familj i fattigdom medan han levde bohemisk liv med fyllonätter och horeri.

Marx kritik var i mångt och mycket en förfalskning av empirisk data, som iden om att arbetare blir fattigare och fattigare med tiden, något som empirisk data under hans tid inte lyckades bevisa (tvärtom blev de 50% rikare på bara 25 år) och är i princip grunden för hela hans deterministiska revolutionära slutstadie i civilisationernas historiska utveckling.

Han byggde hela sin kritik av kapitalismen på den punkt där Adam Smith hade fel; arbetsvärde som bestämmer priser, vilket är en ide som helt sloppats de senaste 100 åren.

Hans materialistiska dialektik byggde på total missförstånd eller medvetna lögner om mänsklig psykologi, vi är givetvis mycket mer komplexa än att enbart kunna argumentera i fördel till vår klasstillhörighet (vilka maktanspråk har annars övre medelklassens marxister själva?).

Hans förakt mot markägande småbönder som storbönder och iver att kollektivisera jordbruk har nog orsakat fler dödsfall än någon enskilt ide i Världshistorien.

Hans förakt mot övriga reformvänliga socialister (ofta från själva arbetarklassen, som han kallade utopiska socialister) är vidare något som förstört något enormt för arbetarklassen, som visst ska styras av maktfullkomliga akademiker som har noll anledning att bry sig om pöbeln som de aldrig ens varit i kontakt med.

Vad exakt hans kritik någonsin gjort för nytta får du vara så snäll att försöka presentera så gott som du kan, ifall du nu vågar gå in i en sådan fight.

Den auktoritäre Bismarcks anti-marxistiska socialistiska reformer eller Henry Fords arbetsvänliga industrier var ju exempel på reformer som på riktigt varit nyttiga för arbetarklassen.

Men främst så har ju kapitalismens naturliga skapelsekraft ökat efterfrågan på arbetare som är kompetenta i att sköta allt mer avancerade maskiner eller köra traktorer, och inte längre behöver därmed 80 bönder slita i en fält där en självständig bonde kan med sin traktor fertilisera och skövla.

Arbetaren har till och med blivit företagare med mekanikerverkstad och städföretag, mm.

Iden att arbetaren ska behöva ge över all makt åt några flummiga akademiker som liknar i mångt och mycket Marx i personlighet (samt till och med ta bort arbetarens traidtioner och religion som tröst), är bland den mest skadliga iden som någonsin drabbat arbetarklassen.

Nej jag vet inte om det är något jag verkligen skulle vilja heller. Det var bara en tanke jag hade igår. Men att kvinnor och män umgås på olika sätt och att det kan innebära vissa "missförstånd" tycker jag är en intressant tanke (om än inte ny självklart) och stämmer med min erfarenhet. Men självklart finns det broar där emellan och skillnader mellan grupper är inte detsamma som skillnader mellan individer ur respektive grupper.

Jag skulle inte vilja vara utan kvinnlig representation på olika nivåer i samhället och många kvinnor skulle tycka det var tråkigt att vara hemmafruar. Jag hade kunnat tycka det var roligt om jag bodde med min mamma och min syster och det fanns fler runt omkring. Men en sak som jag uppskattar med min mammas sällskap är att det är intellektuellt stimulerande och om hon bara gjort kvinnosysslor hela livet och inte kommit i kontakt med många idéer genom utbildning, arbete och läsning hade hennes sällskap varit något annat antagligen även om det säkert hade varit stimulerande ändå.

Idag känner jag att min utopi ligger närmare den som oLf såg framför sig. Det är rätt bra som det är men jag skulle önska att de feminister som ses och hörs mest skulle vara mindre säkra på sin sak och mer öppna för andra perspektiv. Eller att de inte fick samma utrymme.

Svaret på tråden skulle kunna bli fruktansvärt komplext, men jag skulle nog förenkla genom att påstå att ett samhälle med extremt få massrörelser och utopister är min utopi. Paradoxen är ju att jag just ser det som en utopi, då allt pekar mot fler utopister just för att folk känner tomhet av att inte "tillhöra" och söker tribala rörelser byggda på ideologiska åsikter, just för att de inte har någon annan typ av kamp att tillhöra.

Demokrati skapar tyvärr stora självupplevda offergrupper som söker få saker gratis eller alternativ skapa identitet genom virtuesignaling och därmed få social status byggt på "godhet". Denna besatthet efter godheten har antagligen kristna rötter, men har sedan kristendomens fall skapat en avgrund, som måste överbryggas med någon ny "godhetsnarkomani". Mångkulturalism, socialism, egaitarism, antirasism, feminism, osv blir närmast deterministisk utfall i fd kristna samhällen. Nietzsche har ju förutspått allt det där med sådan träffsäkerhet att jag inte tror att jag kan lägga till mycket, trots att det gått en sådär 150 år sedan dess.

Därmed så är min utopi något som närmast omöjligen kan ske; att människor vore något annat än vad de är. Hur ska de kunna vara något annat än vad de är?

Mitt samhällsbygge är alltås en med färre flummiga drömmare, men det är ju drömmeri i sig att hoppas att människor graviterar åt annat håll än så som de gjort i senare tid. Finns en anledning varför Nietzsche fattade vart allt var påväg, och jag ser inga signaler på att folk någonsin slutar med förtryckandet av de starka, intelligenta och skapande individerna, vilket gör alla (både starka och svaga) svagare.

I verkligheten ser jag Schweiz som närmast att uppfylla idealen, en ickecentraliserad och sannerligen demokratisk land utan starka politiska rörelser, men där människor går ut och aktivt förstar för viktiga frågor istället för att lämna över makt åt politiker. Ett land med få protester, och stark initativ för individen att själv skapa sitt öde.

I min utopi skulle det vara en än mindre stat och än mindre virtuesignaling och gratis tjänster än Schweiz, men detta är givetvis bara en utopi.

På vilket sätt är den kraftfull? Den förlorar konstant mark.

Jag har alltid talat utifrån mitt perspektiv, då jag inte är kvinna. Det intressanta är dock att du har inget att sätta emot. Din bristande intelligens klarar inte det, då du vet att jag talar sanning. Det gör sin världsbild till en enda stor lögn. Men du fattar nog inte det.

Läs om vad jag skrev, läs rätt. En majoriet av kvinnor är en variant av hemmafru. Jag vet att du hatar det, men det är ett faktum.

jag kan ju dela din vision lite i att jag kan känna viss dragning åt att vi mer går ifrån kärnfamiljskravet till att kanske mer leva i mindre gruppenheter som inte behöver vara kopplat till släktskap. Är förmodligen så vi faktiskt levt merparten av människans tid på denna planet och kanske mer kompatibelt med genuin jämlikhet/ jämställdhet. Who knows.

jag såg någon dokumentär om en de första civilisationerna Catal Hüyük i Turkiet. Att de gravar man där funnit under golven i husen uppvisade kroppar som inte var nära släkt med varandra, så ev. levde man inte i kärnfamiljer utan enligt någon annan variant.

Sen som jag se det så är det just generellt feminister som varit det minsta öppna för andra alternativ än patriarkal kärnfamilj.