Juristprogrammet

Stundtals är det inte önskvärt att försöka omformulera vad som uttryckts i rättsfall eller i litteraturen. I dessa fall är det fullt naturligt att olika studentarbeten kommer att använda liknande eller i princip identiska formuleringar, vilket blir ofrånkomligt. Här behöver du bara källhänvisa ordentligt till den källa du använt och vara noggrann med att det faktiskt är den källan du använt och inte andra studentarbeten. Du ligger bara farligt till om annan student har omformulerat primärkällan och du omformulerar primärkällan på exakt samma vis.

Alltså. Att urkund ger utslag är absolut inte liktydigt med att någon har plagierat. Minns när jag själv skrev uppsats under en av grundterminerna och hade samma ämne som en kamrat. Vi jämförde innan inlämning och ett par formuleringar var närmast identiska trots att vi inte samarbetat - detta betyder självfallet inte att vi hade plagierat eller liknande.

Angående disposition ska det mycket till för att du åker dit för plagiat, har inte hört talas om någon student som gjort det.

Om jag var du hade jag gjort det följande: (1) kontrollera att du skrivit utifrån primärkällor snarare än andra uppsatser (2) om formuleringarna i andra uppsatser är liknande med dina egna, jämför med primärkällor och avgör om det är försvarbart/ofrånkomligt (3) om du är orolig över dispositionen, släng om någon enstaka avsnitt - men knappast nödvändigt.

Omöjligt att säga utan att veta vilka lagar du ska vara inne och harva i. Om du vill nöta avtalslagen eller handelsbalken så kommer du undan med en lagbok från 1990, men om det handlar om rättsområden i rörelse så behöver du kontrollera om lagarna har ändrats.

För egen del brukar jag alltid skriva ut aktuell författningstext eller köpa ny lagbok - bara för att inte behöva oroa mig för att källmaterialet jag använder är felaktigt.

Hej!

Ni som pluggar eller har pluggat på juristprogrammet, hur intresserade av juridik var ni när ni började?

Jag är sugen på att börja plugga på juristprogrammet, men jag är osäker på hur intresserad jag är av juridik specifikt, eller jag mest bara har ett stort intresse av samhällskunskap.

Vänner som pluggat till jurist har haft ett intresse för juridik innan (liksom därav att de började plugga till jurist). Är det inte så alla gör när de väljer utbildning?

Möjligen finns det nog de med "hyfsat" intresse för en viss utbildning, som prövar. Det bästa är ju bara att testa i så fall, du vet ju inte innan det.

Många blir överraskade - inte negativt, nödvändigtvis - av vad juridik är; man har en annan bild innan programmet än man har två veckor in på det, och en ny efter ett par terminer. Sedan börjar man arbeta och inser att studiernas juridik ofta skiljer sig markant från arbetslivets.

Jag var rätt intresserad och fortsatte lyckligtvis vara det under större delen av studierna. Jag har rätt många vänner som mer valde jp för att få en bra utbildning/karriärsmöjligheter än för att de hade ett genuint juridikintresse (inget fel i det).

Var extremt intresserad av ett tämligen snävt ämne inom juridiken, men visst fanns intresse för resten också.
Kan tilläggas att det inte kommer kännas kul hela tiden, men det är nog knappast unikt för juristutbildningen.

Alltså, det gäller första terminen.. vad tror du? Är det OK att börja med?

En två år gammal lagbok är väl inget problem i regel. Ska du läsa ett område där lagstiftningen nyss har genomgått en omfattande förändring kan situationen vara en annan, men du lär ju få släpa runt på lagkompendier så småningom iafl. Börjar ni med att läsa konstitutionell rätt så är det inga problem dock.

Alltid dåligt drag i tråden under maj månad. Det är på något sätt fint att se den fokuserade ångest som råder i de juridiska delarna av universitetet denna tid om året.

Och om man nu behöver lite pepp inför tentaplugget kan alltid sätta sig på någon humaniorainstitution för att se att lågt studietempo inte är något alternativ.

Håller man högt tempo på humaniorainstitutionerna? Om tempot är lågt där så är det ju just det man får se som alternativ.

Tempot är lågt. Det finns väl inget bättre än att sitta med dem man inte vill vara som, eller inte vill bli?

Ja, juridik är grejen. All annan form av bildning bör ju undvikas! Hur skulle det se ut om jurister visste något om t.ex. historia eller filosofi