Svenska Kim Wall hittad död sedan danska ubåten UC3 Nautilus havererat (2017-08-11)

Jo , du har nog rätt där, men jag ser min ex i dessa ögon, fast de var klart svartare, när han var arg .

Självklart så såg inte mina vänner nåt konstigt, eftersom då visade han sin charm o sin vänlighet.

Däremot efter att ha tittat på MPs videor så skulle jag sprungit lång väg bort från honom. Har hela tiden trott att han mördat henne sen hon inte hittades vid hamnområdet dag 2 tror jag det var.

Jag har lärt mig en läxa, men den var alldeles för dyr, men jag vet desto mer nu iallafall.

Precis. Det är ju det som är så skrämmande. Jag tycker PM ser "snäll, oförarglig och lite vimsig ut".
Nu med facit i hand, kan jag vagt föreställa mig en annan, skrämmande Madsen.

En "ruskigprick" med skrämmande blick, kan ju visa sig vara en jättego människa, om man bara vågar prata med dem.
Då spricker de upp i ett glatt varggrin med en helt annan varm blick. Så att man blir helt förvånad.
Man ska inte döma hunden efter håren, allt för mycket i alla fall.

Vi har alla olika förutsättningar här i livet. Don efter person. För min egen del tror jag att alla i tråden gör sitt bästa, att utifrån sina förutsättningar förstå det avskyvärda. För en del är det kanske en långsammare process än för andra.(?)

Tack för de fina orden. Jo dessvärre förstår jag nog det bättre än någon som inte varit i närheten av en narcissistisk under en så lång period. I slutänden handlar det om att leva eller att dö, men idag är jag lycklig och fri.

Många har svårt att förstå hur sådana som Madsen och Johanna väver in sina offer i en miljö där man blir "beroende" av dem som personer, där de har makt att manipulera sina offer. De styr och kontrollerar med järnhand, där den som är utsatt känner sig värdelös och att man inte är värd någonting. När narcissisten sen ger komplimanger, beröm och uppskattning så sugen man åt sig det och lyfts upp för stunden. Men som allt annat är det ett spel för gallerierna och därefter slår narcissisten till igen, så att man åter igen tappar balansen. Allt er en katt och råttalek där narcissisten upplever njuting.

Jag är oändligt glad att jag lyckades ta mig därifrån och ha ett bra liv idag. Men det gör ju mig lite emotionellt skadad också, då jag alltid är lite på min vakt, då jag är rädd att någon ska bete sig illa mot mig igen. Men jag vet att det finns många bra och goda människor också.

Ordet proportionalitetsprincipen är definitivt i parité med den tidigare debatten. Det är du som inte förstår begreppet.

Proportionalitetsprincipen stöts på i olika sammanhang, du tog wikipedia till din hjälp och fann ordet integritet. Efter ditt fynd av ordet integritet övergår du till ordet kränkt.

Vid påföljdsbestämningen med tillämpning av proportionalitetsprincipen fastställs brottets straffvärde och det är det vi talade om. Du tappa bort dig men det är jag inte orolig att åklagaren gjort då han är välbekant med de olika sammanhang ordet proportionalitetsprincipen skall användas i så varken Jakob eller jag talar om kränkhet eller integritet, det är du som gör det eftersom du inte riktigt förstår. Ingen fara men kom ihåg att Jakob vet att han inte kan stå i byretten och plädera på sådant vis du anklagar honom för att ha gjort.

Finns ingen kritik här det är du som skapat den från ingenstans. Rättsliga rådet rekomenderade en förvaringsdom, Jacob valde livstid istället. Det är fakta.

Jag håller med till fullo i det du skriver.

Många har väldigt svårt att förstå hur narcissister kan utnyttja och dupera nära anhöriga, nära vänner eller en partner. Men man måste förstå att det är en tämligen lång process, där man under lång tid utsätts för kränkningar, psykiska övergrepp, i mitt fall även fysiska övergrepp etc. Man känner sig värdelös, att man inte är värd ett ruttet öre, ingen tycker om dig, att man är ful etc. När sen narcissisten eller psykopaten ger en beröm, så är man så utsvulten att få höra något positivt att man sugen i sig det för att känna sig bekräftad. Sen slår narcissisten till igen och man faller hårt om och om igen.

Jag menar inte att Madsen känner rädda på det viset som du eller jag. Narcissister och psykopater upplever inte ångest eller är rädda som du eller jag, utan det är en annan typ av "rädsla" Jag kan nog inte beskriva det allt för bra. Men de är "rädda" för att sanningen om dem ska komma fram, att deras fasad rämnar och att de helt enkelt inte tål en rejäl smäll. Men det är nog snarare så att deras ego och gradiositet får sig en smäll. Av det jag har läst om narcissister och psykopater är att många av dem är rädda för fysiskt våld. Men det är som jag skrev tidigare nog mer kopplat till deras egoism och storhetsvansinne.

Jag lovar att skicka en kopia på boken den dagen den är helt fördigskriven. Lovar att inte skicka PM, då ingen förtjänar något så avskyvärt.

Johanna Möller däremot tycker jag har något sjukt i sin ustrålning och är helt ocharmig.
Hon är creepy och jag hade i vart fall känt att nåt är ont om jag mötte henne.

Jag håller med till fullo i det du skriver.

Många har väldigt svårt att förstå hur narcissister kan utnyttja och dupera nära anhöriga, nära vänner eller en partner. Men man måste förstå att det är en tämligen lång process, där man under lång tid utsätts för kränkningar, psykiska övergrepp, i mitt fall även fysiska övergrepp etc. Man känner sig värdelös, att man inte är värd ett ruttet öre, ingen tycker om dig, att man är ful etc. När sen narcissisten eller psykopaten ger en beröm, så är man så utsvulten att få höra något positivt att man sugen i sig det för att känna sig bekräftad. Sen slår narcissisten till igen och man faller hårt om och om igen.

Godmorgon.
För det första ser jag det inte minsta off då det är betydligt fler andra "diagnoser" som diskuterats i tråden - du kopplar snarare an till de personlighetsdrag som PM har via aktuell RPU.
För det andra är det en direkt upplevelse, du har en erfarenhet som få ens nuddar vid.
Den som aldrig mött en så utpräglad narcissist eller psykopat med grava narcissistiska drag har nog svårt att förstå hur illa det är ställt.
Förstår man inte finliret och jämför med personlighetsdrag eller vanligt folk så går det inte att förstå varken hur saker kan ske eller varningsflaggor.
Jag är den första att läsa boken, skicka Pm. (inte Peter Madsen, hehehe, råkade skriva i versaler först)
Narcissistisk personlighetsstörning har flertal gemensamma nämnare med PMs diagnos som du skriver.

Det är ett veritabelt helvete i nära relationer via störningen. Om man tycker att personer med narcissistiska drag är helt odrägliga så är det här upphöjt x 50...
Surt och krasst skrev jag en annan gång att det är frågan om man ens kan kalla dem partner (maka/maka/sambo) då det påminner mer om offer. Finns ingen balans och jämbördighet.
Ja, de njuter och det är ren skadeglädje via empatistörningen och förmågan till sk. gaslighting är vedervärdig. Som om de föds med en mission att kränka ihop med självhävdelse.
En drag som faller samman med PM är ju även att se andra som löss.
Gällande PM så är det många fler faktorer och även om det är grav narcissism så påverkar det hela personen. Hos NPD slår självcentreringsmetern på max. Rena drama queen som aldrig ger sig och kräver omgivningens beundran. En blodsugare som äter eller kväver folk, främst i nära relationer. Här släpper dock psykopaten, är mer affektiv och kortsiktlig samt är inte beroende av omgivningen på samma sätt. Men de har samma manipulativa förmåga och förmår spela rollspel och leva dubbelliv utåt sett. Just denna förmåga äcklar mig (ihop med en gravt ful/ondskefull intention) då de kan få med sig omgivningen som sina små marionettsoldater. Den anhörige eller kollegan (som är head target) är galen och jättedum - mobbing, partitagande och vända ryggen är ett faktum.

Jag kan inte se en råpsykopat som rädd, lika lite som ångestfylld, men PM är bekymrad över långt fängelsestraff enligt RPU. Han vet precis hur sådana som han är ansedda. Han vet att det finns en hierarki och informella ledare som du skriver. Han är full av självömkan fn. ur flera vinklar. Det första han svarade (då han fick frågan om att Kim var död) var att hans liv var slut.

Jag glömde bort att skriva att du är helt rätt ute om att allt kretsar kring dem och det egna jaget hela tiden. Det är dem det är synd om, de har lidit så mycket, det är dem det är synd om, jag, jag, jag osv.

Vi vet ju att PM inte nämnde Kim en enda gång under sitt ordbajseri i rätten. Han såg det som sin chans att vara i rampljuset och skina. Han matade sitt ego och gradiositet till max. Han ägnade inte Kim eller hennes familj en tanke. Han är en ond och vidrig människa rakt igenom.

Precis när det var i början på dramat så drogs jag med lite i att ja han ser hemsk ut osv. Men
Jag kan inte ens nu i efterhand se ondskan. Som du säger snäll och lite vimsig. Hade jag mött honom hade jag tyckt han var lite charmigt orginell. Och intressant eftersom jag tycker det är bra att det finns människor som är kreativa och vågar leva efter sina drömmar o intressen. Har ju kollat foton o dokumentärer på andra seriemördare o då har dom iallafall i Efterhand verkat creepy. Men även där är mkt en efterhandskonstruktion. Det är en naturlig reaktion att man måste tycka så eftersom dom gjort så hemska saker. Det går liksom inte ihop känslomässigt.

Ja, man märker hur extremt grandios och självcentrerad han är. Nu när han är i trängd situation och ett vidrigt mord med styckning diskuteras så märks även hans totala avsaknad av empati.
Psykopaten Rader (BTK) beter sig identiskt som PM, noll koll på vad som är lämpligt att säga sett till emapti/emotioner, och förklarar sina äckliga mord helt mekaniskt och totalt känslolöst.
Kim var bara ett problem som skulle delas i mindre delar.
Han försöker sig på empati gentemot hennes föräldrar då han anser att det är förmildrande att få skallen krossad av en lucka än CO-förgiftning. Han var en fin människa och visade hänsyn.