Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Allt som polisen beslagtagit i familjens hem är sekretessbelagt och lämnas inte ut hur som helst. Polisen släpper normalt sett inte ut någonting ur ett dödsbo som är föremål för utredning. Inte ens ett avskedsbrev som är ställt till efterlevande personer lämnas ut innan alla frågor är utredda.

Nu är det ju förstås ingen ”vanlig” förundersökning som pågår hos polisen så sekretessfrågorna kanske inte är lika stränga som i mordfall där utredningen drivs mot ett åtal. Faktum kvarstår dock att polisens utredning ännu inte är klar. Man väntar fortfarande på svar från NFC.

Min hypotes är därför att brevet inte har lämnats ut till de anhöriga.

Så har verkligen de anhöriga fått veta mer om vad som står i brevet än de uppgifter som polisen lämnat ut i sitt pressmeddelande? Hur har det i så fall gått till?

Det jag kan tänka mig är att anhöriga har förhörts av polisen och då fått frågor omkring innehållet i brevet. Den som förhörts har kanske också fått läsa brevet eller någon del av det i samband med att frågor ställts vid något sådant förhör hos polisen.

Det är därför som jag undrar på vilket sätt uppgifter om vad som står i brevet och om vem som har skrivit det kan ha nått familjens bekanta i Bjärred.

Finns det verkligen sådana täta kopplingar mellan familjens anhöriga, som bor på andra orter, och familjens mer eller mindre ytliga bekanta i Bjärred?

Det är kanske möjligt att anhöriga efter morden/självmorden har tagit kontakt med olika personer i Bjärred för att försöka få veta mer och att uppgifter om brevet därför kan ha sipprat ut vid sådana kontakter.

Den sorg och bedrövelse som de anhöriga lämnats med kan jag bara föreställa mig. Jag känner djupt med dem och hoppas verkligen att de så småningom får svar på vad som hänt och varför.

Jag vet att man inte behöver bli nära vänner med någon bara för att man går i samma skola eller har gemensamma aktiviteter..
Det är ju också möjligt att hitta nära vänner den vägen men inget naturgivet, inte alls.

Man vet namnet på de andra barnens föräldrar, var de bor, man kanske skjutsar varandras barn, hämtar saker åt varandra, bjuder på något/tar emot något från pick-nick korgen på stranden, vid majbrasan eller midsommarstången, kanske träffs på trädgårdsfester i kvarteret. I samband med detta, så ägnar man sig åt enklare socialt småprat om vädret, bilköer, kanske har lite ytligare jobbdiskussioner eller pratar husrenovering, men det är inte att vara "nära" vänner, det är social bekantskap.

Den här sortens umgängesvänskap, brukar upphöra rätt fort så snart den aktivitet som genererar umgänget upphör.

Nära vänner blir man när man börjar öppna sig angående om vad som verkligen rör sig i en person eller familjs inre, när man tar del av verkliga svårigheter eller stora glädjeämnen, och verkligen litar på dessa vänner.

De flesta har ett fåtal så pass nära vänner, men många olika bekanta.

Och vänskapen går ju längs en skala, från extremt ytlig, till mycket djup, så jag säger inte att det är omöjligt att O och H hade någon person eller familj i grannskapet som stod dem mera nära, men det är inte självklart att det var så.

Så hur nära vänner är egentligen nära vänner?

Om vi nu skulle sammanfatta spekulationerna om brevet efter att det har florerat rykten om både ett brevs och en videos befintlighet eller inte så är vi nu nere i att "brevet" inte är ett brev utan ett mycket kort meddelande som är personligt undertecknat av någon?

Och att polisen visste direkt att meddelandet var äkta och att det kunde härleda till exakt vem som skrivit under?

Och att polisen skulle delat alla uppgifter kring det direkt med media, allmänheten, anhöriga?

Tänkte väl det.

Så sansa er lite ni brevspekulanter och tro vad ni vill men ni har motsägelsefulla uppgifter som bygger på en första men dock välformulerat uttalande av polisen.

De personer som verkligen har sett "brevet" tror jag inte figurerar här därför att det då helt enkelt hade varit enkelt att lista ut vem den personen är då det knappast kan vara så många.

Om vi ska hålla oss till verkligheten så vet ingen ännu äktheten i någon som helst skrivelse. Själv är jag övertygad om att svaret i vad som egentligen hände ligger just däri.

Personligen pratar jag om olika saker med olika vänner. Oftast sådant som ligger mig nära och är personligt. Men inte allt med alla förstås.

Men hur är det möjligt att veta med så stor säkerhet att det inte på ngt sätt var planerat? Om det skedde på ren impuls kan ju omöjligen båda föräldrarna fått exakt samma impuls samtidigt? Hur kunde de döda barnen utan att dödsorsak gått att fastställa om de inte fått tag på något preparat? Menar du att en av föräldrarna är ensam mördare?

https://kit.se/2018/01/24/100929/varfor-dodar-foraldrar-sina-barn/

Kanske någon länkat till denna artikel tidigare. Tyckte den gav en bra översiktsbild av mord på barn som skett i Sverige.

Har läst den tidigare men den väl värd att läsa en gång till.

Jag tycker inte vi ska ifrågasätta de personer som kommer med privata känndedomsuppgifter i tråden. Vi har trånat efter sådan info länge.
Nej, men kanske ta dessa uppgifter med en ordentlig nypa salt vore rimligt. Inte för att någon medvetet ljuger, utan för att uppgifterna är andra, tredje och kanske tjugonde hands uppgifter som helt enkelt förändras från mun till mun.
Naturligtvis kryddade med varje enskilds budbärares egna värderingar och (miss)uppfattningar. När skvallret sedan spretar åt olika håll står just uppgifterna diametralt mot varandra. Detta kan vara helt oavsiktligt utan någon planering om dessinformation.

Uppgifter om Hannas medicinering, handskrivna avskedsbrev eller bådas planering av dessa mord sedan flera månader - är nog just uppgifter som kan "spreta". Om avskedsbrevet var ställt till anhöriga - eller kan uppfattas vara ställt till dessa - är det rimligt att polisen vidarebefordrar brevet till anhöriga som kopia. Då ska inte polisen hålla brevet hemligt för adressaten.
Men någon annan utomstående har nog inte haft någon insyn i detta brev, om info inte kommit från just anhöriga, polis eller SoS personal. Det är inte rimligt.

Personligen tycker jag att hela dådet med mord på barnen alltmer påminner om ett vällevnads missnöje. Det fanns inte tillräckligt mycket livskvallitet med barn, jobb o hus för att det skulle kännas meningsfullt att fortsätta.
"Vi lämnar den här festen nu för det är inte kul nog".

Folk i krig, instängda på läger, ekonomisk kris, svältande, fattiga, dödligt sjuka, separationer, mördade anhöriga - alla kämpar de vidare. Försöker, försöker finna mening i en tillvaro och försöker förbättra förutsättningarna.

Men inte Henkows som materiellt utifrån sett hade allt. Allt de andra bara kan drömma om.
Vällevnads missnöje - det var inte "tillräckligt bra". Och man var inte tillräckligt på med att ropa efter hjälp av anhöriga, psykvården, grannar, vänner etc - hellre mördar man barnen.
Hoppas detta aldrig, aldrig händer igen.

Varje gång jag läser dina inlägg så blir jag lika förvånad över din brist på empati. Men det är väl inget som krävs för att utbilda sej till läkare. Hur kan du tro att dessa föräldrar eller någon annan skulle begå mord och självmord pga ”vällevnads missnöje”. Att man skulle tycka barn, jobb, hus är så tråkigt att man får för sej att mörda. Jag skulle vilja tro att du är ironisk/skämtar men det tror jag tyvärr inte att du gör.

Bara därför att empati är inte det första man har för två föräldrar som har dödad sina barn, betyder det inte att man inte ha någon empati. Kan också betyder att man har mer empati för offren än gm. Empati kommer jag nog inte att ha för den som har orsakat detta men jag hade gärna fått en viss förklaring kring varför och motivet. Kommer inte ihåg något annat mordfall där någon förväntade empati för gm innan man ens visste vad motivet för dådet var.

Du behöver vara mer precis när du pratar om "deprimerade", annars stigmatiserar du en stor andel av befolkningen som kämpar med detta, men det kanske inte är viktigt för dig?

Depression är en potentiellt dödlig sjukdom för individen, inte en sjukdom som anhöriga och vänner ska vara rädda för. Isolering av deprimerade är den absolut sämsta behandlingen, men den lär komma om sådana som du far fram utan att vara noga med distinktionen. Alla deprimerade är inte psykotiska, det är en väldigt liten andel som är det.

För den delen kan även sömnlöshet leda till psykoser och det tror jag ligger närmare till hands för denna familj, om det är vad som ligger bakom morden.

Bakom putsat villategel kan föräldrar utöva psykisk misshandel mot sina barn, ingen märker något:

https://www.allers.se/narcissistisk-mor/

https://www.allers.se/mamma-var-lycklig-nar-jag-var-sjuk/

Jag tror att OH var ett kontrollfreak och en narcissist och att hela familjen blev sjuk av detta, inklusive Hanna. Om hon sedan drevs till självmord vet jag inte, men det är inte omöjligt att någon kedjereaktion ledde till att alla dog. Det kanske till och med är rimligare än att det skett ett massmord...

Sen har vi det där med egenvård som många sysslar med, hur mycket B12 konsumerade familjen? Andra preparat?

Jag har alltid trott att akademiker läser på mer än andra och har en starka förmåga till kritiskt tänkande generellt (som människor utan högre utbildning självklart också kan ha), därför bör detta föräldrapar inte ha gått på en massa humbug. Då återstår egentligen bara om de blivit hjärntvättade, men det tror jag knappast heller.

Jag tror att det var ett personlighetsstört hem och att detta tog livet av alla, först långsamt, sedan i en katastrofal sluthändelse. Kanske ett uppror som gått snett, där barnen hotade med att rycka bort fasaden från deras fängelse och där de blev svårt bestraffade med livet som insats. Föräldrarna, eller en av dem, dolde det bakom en meningslös fras om "ovärt" liv. De höll masken in i det sista.

Att beröva människor sin tillit, hopp om framtiden, drivkraft, allt detta kan orsaka enorm trötthet och depressiva symtom, men det behöver inte vara depression för det. Det räcker med att komma bort från de störda vårdnadshavarna. Synd att detta inte prövades ändå, när man talade om de "enorma problemen inne i familjen". Rektorn vet, hon visste, men vågade eller kunde inte agera?

Tack för det fetade.
Jag har också svårt att förstå hur någon ens kan komma på ideen att dessa barnamördare bör visas empati?
Inga mördare förtjänar väl någon som helst empati i sammanhang där man diskuterar deras brott.

Förstår du "MeggieCleary" vekligen inte vad Oskar och Hanna gjort??
Hade du tyckt likadant om Oskar och Hanna hade levt vidare?