Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Loehles artikel anses dock inte så trovärdig. Du kan läsa kritik t ex här:
http://www.realclimate.org/index.php/archives/2007/12/past-reconstructions/

Det anses inte heller Marcotts heller https://climateaudit.org/2013/03/16/the-marcott-shakun-dating-service/.

Skeptikerna dissekerar alarmisternas rekonstruktioner och vice versa. Såhär pågår det, man kan ju tycka att peer-review processen borde vara bättre.

Energy&Environment har en "skeptiker" som editor som har som policy att publicera i princip alla "skeptiska" artiklar. Den är listad som socialvetenskap, inte bland naturvetenskapliga tidskrifter, och granskningen är lite därefter. Det är slasken där skeptikerna publicerar artiklar de inte får in i tidskrifter med bättre rykte.

Här en respons till kritiken mot Marcott:
http://www.realclimate.org/index.php/archives/2013/03/response-by-marcott-et-al/

Sen var det inte den studien jag länkade till så jag vet inte riktigt varför du drog upp den.

Det var jag som tidigare tog upp Marcott et al's
"A Reconstruction of Regional and Global Temperature for the Past 11,300 Years"
från Science 2013 i samband med en diskussion som berörde den globala medeltemperaturen de senaste 11 000 åren.

Marcott's respons/sammanfattning i samband med diskussionen om artikelns innehåll var bra! Tack för länken!
Jag nöjer mig med att citera en mening ur sammanfattningen som många skulle ha nytta av att ta till sig betydelsen av:

"Averaging reduces local noise and provides a clearer perspective on global climate."

Ta lite kunskap om hur värmen på Jorden fördelas över ytan och med tiden samtidigt som den totala energimängden på Jorden långsamt ökar genom uppvärmningen. Kombinera med lite kunskap i matematisk statistik, termodynamik och stokastiska processer.
Resultatet bör rimligtvis bli att all sammanblandning mellan den globala medeltemperaturen, sedd ur klimatperspektiv, och lokala eller tillfälliga variationer upphör.

–

Angående bloggar och vetenskapliga tidsskrifter:
Ofta i dessa diskussioner med förnekare/skeptiker/whatever hamnar diskussioner ofta i lås då bloggar ställs mot varandra. Den ena sidan menar, som velot är inne på, att wuwt är trovärdig och den andra menar att den inte är det och menar samtidigt att skeptical science eller realclimate är mer pålitliga, och vice versa. Enligt mina erfarenheter måste man "lära känna bloggarna" för att mer eller mindre subjektivt avgöra deras trovärdigheter. Subjektivt är kanske fel ord, men det relativiseras en hel del. Ett annat skräckexempel är exempelvis klimatupplysningen.

Med vetenskapliga tidsskrifter har vi mer objektiva kvantiserbara index att gå efter. Som "impact factor" för att se vilken vetenskaplig tyngd en viss tidsskrift har. Finns det några sådana mått för realclimate och skeptical science eller andra bloggar? Med vilka objektiva data kan man övertyga någon som anser att dessa bloggar exempelvis "har en agenda" eller "är politiska"? Citeras någon av dessa bloggar exempelvis i vetenskaplig litteratur? Eller är det bara att acceptera att ord står emot ord?

Det finns populäritetstävlingar för bloggar, men de säger inte så mycket annat än just att bloggen har en stor grupp fans som röstar på den. Annars får man om möjligt bedöma trovärdigheten i inläggen själv eller se om författaren till inläggen har några meriter inom området. På RealClimate är det ju t ex ofta klimatforskare som skriver och då är det deras snarare än bloggens trovärdighet som är relevant.

De kan citeras i sociologiska studier om klimatdebatten, och jag har sett en del "skeptiker" göra det i alster publicerade i skumma tidskrifter, men normalt sett citeras inte bloggar. Om inte annat så är inte bloggar tillräckligt permanenta för att hänvisa till. Hela bloggen kan när som helst försvinna eller inlägg ändras, och då blir referensen värdelös. Jag antar att om man letar det går att hitta undantag, vill man ge någon erkännande för en idé publicerad i en blogg har man inte mycket till val.

Problemet med långa tidsperioder, säg 100 år, är att det blir svårt att avgöra hur graverande den senaste uppvärmningen är. Säg att vi haft en linjär uppvärmning sen 1900, med 1C till 2000. Medelvärdet bli 0.5 grader, en markant skillnad mot att köra 10 års medelvärde tex. Det jag har sett i vissa rekonstruktioner, mer från bloggar då, är att man klistrar på mätdata från 1900 talet med 10 års medelvärde, vilket givetvis överdramatiserar den senaste uppvärmningen jämfört med den naturligt 100-åriga medelvärdes proxydatan.

Samtidigt har personer som Steve McIntyre fått flera författare att utföra korrigeringar, detta i renommerade tidskrifter. Om jag minns rätt var han även en bidragande orsak till att Director för CRU, Phil Jones, tvingande avgå efter att ha "slarvat" bort orginal datan. McIntyre försökte få tag på datan i flera år, men i och med climategate kom det fram graverande uppgifter.

Jag skulle vilja säga att ingen blogg är trovärdig. Man får bedömma varje post för sig. Om ett fel påpekas i till exempel ett publicerat verk så är det ganska lätt att se om det finns fog för det. Men om någon gör ett blogginlägg som visar hur solcyklerna är korrelerade till temperaturen och det inte är publicerat bör man dra öronen åt sig. Jag gillar att läsa på wuwt, det är många artiklar varje dag, blogginläggen är av skeptisk natur och det finns "klimatalarmister" som kommenterar inläggen. Att läsa kommentarerna är ett krav skulle jag säga. Sen finns det personer som Willis Esenbach som har publicerat kanske 20 artiklar på WUWT som debunkar Svensmark teori om att solcykler skulle vara korrelerade med temperatur, det handlar inte bara om skepticism mot AGW, utan även till viss del skepticism mot naturliga orsaker. Även Leif Svaalgard är ofta där och debunkar de flesta teorier som har med solen att göra.

Ibland finns det inlägg som rekonstruerar temperaturen typ 10000 år tillbaka, det ser bra ut, men samtidigt blir jag irriterad av att dom inte publicerar resultaten i en tidsskrift. Sådana inlägg görs bäst att inte tro på, såvida man inte har energi och kunskap att dubbelkolla allt. Generellt skulle jag säga att inte lita på "egna verk" på bloggar, jag är mer intresserad av att se diskussioner om publicerade papers.

Kommer det någon studie som är skeptisk brukar jag kolla skepticalsciene eller realclimate om dom har skrivit någon rebuttal. Det är en rätt bra strategi tycker jag.

Att jag gillar WUWT beror såklart på att jag har ett bias, jag är skeptiskt till 100% antropogen uppvärming sen 1950. Jag lutar mot 50% eller mindre. Jag tror på en klimatkänslighet närmare 1.5C, baserat på att ECS beräkningar baserat på mätdata visar detta, medan klimatmodeller visar på typ 3.3C. https://www.nature.com/articles/ngeo3017

https://i.imgur.com/pAx0BTK.png
https://i.imgur.com/k8IpolN.png

P.S. Vad är ett bra svensk ord för "paper"?

Du väljer att utgå från 1900. Jag föredrar att se närmare på perioden 1959 till nu eftersom vi har mer exakta observationer för den perioden. Främst för CO2 från NOAA, men även temperaturmätningarna har efter ju hand blivit mer noggranna. Ökningstakten för CO2 i atmosfären var ju också lägre under första halvan av 1900-talet. Ca 295-310 ppm från 1900-1950, motsvarande en ökning med ca 0,3 ppm/år jämfört med en ökningstakt på mellan 2 och 3 ppm/är de senaste 20 åren.

Ändå är ju 60 år en kort period ut ett geologiskt perspektiv.

Marcott et al har ju IMO ett visst intresse, för att se lite om historiken för de senaste 11 000 åren.

Vad som händer nu är ju något helt annat än vad som hänt tidigare.

Människan förstärker växthuseffekten i en takt som kanske saknar motsvarighet i Jordens historia och definitivt under miljontals år.
Den globala medeltemperaturen stiger med ungefär 0,2°C/10 år som en följd av hur CO2-halten ökar men där också några återkopplingseffekter har betydelse. Kanske främst ökad H2O-halt i atmosfären. En uppskattning är att det nu finns 13 000 km3 vatten i atmosfären. Det låter mycket, men om det föll ner jämt fördelat, så skulle det bara bli 25 mm över hela Jorden. Det är ändå tillräckligt mycket för att ge ett betydande bidrag till växthuseffekten. För varje grad som lufttemperatur stiger kan luften bära ca 8% mer vatten.

Vi kan räkna på hur CO2-ökningen påverkar den globala medeltemperaturen. Beräkningarna är komplexa och osäkerheten i resultatet framgår i det som vi kallar (transient eller jämvikts) klimatkänslighet. 1.5 – 4.5°C vid en fördubbling av CO2-halten är ett intervall vi ofta ser. Som det ser ut nu ligger vi kanske mitt i eller något under mitten på det intervallet.
För varje årtionde som går så vet vi mer och osäkerheten (i valideringen) minskar.

Här finns lite om modellvalidering:
https://science2017.globalchange.gov/downloads/CSSR_Ch4_Climate_Models_Scenarios_Projections.pdf

Den osäkerhet som fortfarande finns kan naturligtvis inte användas som en ursäkt för att vänta med de åtgärder som krävs för att minska CO2-utsläpp.

NOAA om CO2-ökning:
https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/gr.html

Climate Models, Scenarios, and Projections (från globalchange.gov):
https://science2017.globalchange.gov/downloads/CSSR_Ch4_Climate_Models_Scenarios_Projections.pdf

En klassiker av Dennis L. Hartmann från 1996 (med lite CO2-historia):
https://atmos.washington.edu/~dennis/OCC_Final_961216.html

–

Jag får det till 0.11C/10år
http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1950/trend/plot/hadcrut4gl/from:1950

Att välja 1959 hjälper inte när vi pratar 100 års medelvärde.

Klimatkänsligheten varierar beroende på vilken metod som används. Proxydata och Klimatmodeller visar på ca 3C, instrumentell data visar på ca 1.8C.
https://www.nature.com/articles/ngeo3017
https://i.imgur.com/pAx0BTK.png
https://i.imgur.com/k8IpolN.png

Jag förstår inte riktigt vad du menar med "hjälper", men...

Vad får du om du ser på de senaste 40 åren, 1977 till 2017?
Jag testade och fick 0,175°C/10 år (±felmarginal).

Ökningstakten de senaste decennierna är betydligt mer intressanta om vi är intresserade av vad som händer nu än åren mellan 1950 och 1970, då ökningstakten var lägre, både för CO2 och temperaturen.

Om du backar in i en period där den globala medeltemperaturen har ökat långsammare och ser över hela perioden så får du något som ser ut som en mindre ökningstakt.

Titta gärna på dom här graferna, speciellt 10-års medelvärden och uppåt:
https://minfil.org/GfKdN7bcb3/170618_all_graphs.pdf

Data är från GHCN-v3, som Paul tyvärr inte har med.

Titta också på detta från NOAA, ännu inte nerstängd av Trump, men han arbetar på det... :
https://www.ncdc.noaa.gov/cag/global/time-series/globe/land_ocean/60/12/1880-2018

Välj förslagsvis 60-månaders medelvärde av den globala temperaturen och berätta hur trenden ser ut för de senaste 40 åren. Jämför gärna med trenden för 1883-1970.

Vad blir resultatet om du betraktar 1883-2017? Varför är det mindre intressant än att beakta nutid?

–