Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Man avslutade sina och sina döttrars liv för att man inte såg någon livskvalitet eller framtid på grund av döttrarnas sjukdomssituation. På vilket sätt skulle det vara ett uttryck för egoism? Var ligger egenintresset i att dö?

Men barnen för f-n Helge! Tror du på fullt allvar att det var ok för dom med?

Vilken av dom fyra grupperna passar in i Bjärredtragedin med två föräldrar som hävdar att dom tagit ett gemensamt beslut baserat på barnens sjukdomssituation och bristen på framtid?

Jag tror att man hade kommit överens.

ja speciellt 11-åringar är kända för att vilja ta livet av sig, men ok du får så klart tro det...

Tre månader efter ett dödsfall som detta, är enligt mig "en piss i Mississippi" i tid för att avveckla ett dödsbo.

Utredningen är inte ens klar. Allt är fryst läge.

På vilket sätt påverkar utredningen menar du?

Det är tack och lov inte vanligt, men det händer.

Alltså vem kommer vilja köpa det där huset? Man borde riva det och bygga en lekplats till minne av barnen.

Det kanske är möjligt att samtliga i familjen "kommit överens" om att det bästa var att avsluta livet för alla familjemedlemmar (även om det verkar främmande). Men om man hamnat i den situationen så har det under en lång tid brustit i föräldraförmåga och ansvar. Man ska inte komma till den situationen.

Så är det. Det bör finnas fler påverkansfaktorer. Som sjukdom hos föräldrarna, fysisk eller psykisk. Möjligen någon religiös övertygelse om reinkarnation. En obotlig sjukdom hos barnen som leder till livslångt beroende av samhällets stöd. Många samverkande faktorer kanske blev den mur som skymde framtiden?

Har så förtvivlat svårt att förstå att samtliga i familjen skall ha kommit överens om att den allra bästa lösningen var att avsluta livet för alla fyra. Okej, att föräldrarna gjort det, det kan jag köpa.

Men barnen, en 14-åring och en 11-åring?? Om än A och M var deppiga och ledsna på grund av sina egna sjukdomar och mammans ev cancer samt föräldrarnas ev depression och den förmodligen dystra stämningen i hemmet, men kan det verkligen vara möjligt att de har haft en dödsönskan och accepterat föräldrarnas beslut? Har de inte gråtit i den allra största förtvivlan och bett för sina liv. Usch, känns så hemskt att skriva detta och försöka sätta sig in i barnens situation.

Undrar bara vilka scener som utspelade sig i hemmet när det definitiva beslutet togs. Var det pappa O eller mamma H som sa: "Nu våra kära barn ska vi ha familjeråd, det brukar vi ju ha varje vecka. Men den hör veckan är det något väldigt allvarligt som vi måste diskutera och fatta beslut om."

Nej, hur jag än vrider och vänder på det hela så kan jag inte förstå. Måste ha funnits mängder av andra utvägar och möjligheter. Finns åtskilliga familjer med mycket svårt sjuka barn med dåliga framtidsutsikter, men dessa föräldrar kämpar och ger inte upp, de har ett rikt liv med många glädjeämnen trots svår sjukdom. Personliga assistenter som avlastar och hjälper till.