Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Detta tror jag också. Jag har hört att "brevet var riktigt sjukt att läsa" av en person jag har stort förtroende för. Denna person har givetvis inte själv läst brevet, men har en nära poliskälla som i sin tur hört det av sin poliskälla. Så infon har ju gått i flera led, ta det för vad det är. Men brevet sägs alltså vara sjukt, i den mening vi tolkar sjukt som "galet, obehagligt, sinnesförvirrat, osunt" osv. Jag tänker också att bara det lilla polisen öppet gått ut med kan man se som "sjukt", så man undrar ju verkligen vad som mer stod i det där brevet. Frågan är om vi någonsin får veta.

Jag vill tro att de var en någorlunda normal familj enda till äldsta dottern blev sjuk. Då började problemen. Jakten på diagnos. Jakten fortsatte utan resultat. När då den yngsta dottern började visa symptom fortsatte jakten ännu längre. Sen kom den dagen när det tragiska beskedet kom. Det visar sig att mannen och kvinnan är halvsyskon och det har därmed blivit nåt fel genmässigt eller nåt, och därmed har flickornas symtom/sjukdom/åkomma debuterat vid samma ålder. Föräldrarna skyller så klart på sig själva trots att de var ovetandes om det. Blir deprimerade. Djupare och djupare. Skorna blir allt tyngre att föra framåt. De klandrar sig själva trots att det inte är deras fel att någon släkting famlat i fel byk. Skammen blev för stor för föräldrarna och om flickorna drabbats av en extremt dödlig sjukdom där det snabbt skulle gå utför, så valde föräldrarna att lämna som en hel familj och knacka på pärleporten tillsammans.

Så tror jag att det gick till. Tills motsatsen är bevisad.

Det är kanske inte helt absurt att tänka sig att något "felsteg" avslöjar sig i flickornas sjukdomar. Och att det gjort livet mindre lustigt att leva för föräldrarna, och för flickorna.

Fetat 1. Kallas för läkarintyg..... Innebär att dom har träffat läkare som har undersökt flickan/flickorna.
Flera gånger till och med.... och inte minsta lilla oro om förtryck... ingenting.

Fetat 2. Skolan har berättat att ibland var en förälder hemma, ibland båda två, och ibland var lärarna ensamma när dom undervisade barnen..... och inte minsta oro om förtryck.... ingenting.

Fetat 3. Högutbildade, Absolut.... Engagerade, Absolut tydligen så var ju barnen aktiva med alla möjliga aktiviteter och sporter som föräldrarna flängde runt på, innan dom blev sjuka.
Mycket märkligt sätt att isolera sina barn på - Låta dom vara med på så mycket.
Inte en enda på nån av dessa aktiviteter såg nån tendens till förtryck...... Ingenting.
Inte ens den beryktade pianotanten kände att hon behövde göra en orosanmälan.

Fetat 4. Skulle inte du det ?
Det skulle i alla fall jag, och dom flesta med mig, tror jag
Snacket på byn sprider sig ganska fort om det är nått märkligt med nån familj, och att ingen skulle ha märkt nått.... inte det minsta lilla....Ingenting.
Om nu Oskar var en så märkvärdig och högfärdig person, så finns det säkert flera stycken som mer än gärna hade gjort en anonym anmälan.
Men tänka sig.... ingen hade anledning att göra det... Ingen.

Uppenbarligen så ser du nån tydlig och fullt logisk förklaring till Oskar o Hanna först hade en anledning till att isolera barnen/familjen, och sen på ett helt otroligt sätt lyckas dölja det i flera år utan att nån misstänkte nått... inte en enda.

Eller så stämmer helt enkelt inte uppgiften om att Oskar förtryckte och isolerade familjen, av onda anledningar.

Men, vad vet jag.....

Jag vill tro att de var en någorlunda normal familj enda till äldsta dottern blev sjuk. Då började problemen. Jakten på diagnos. Jakten fortsatte utan resultat. När då den yngsta dottern började visa symptom fortsatte jakten ännu längre. Sen kom den dagen när det tragiska beskedet kom. Det visar sig att mannen och kvinnan är halvsyskon och det har därmed blivit nåt fel genmässigt eller nåt, och därmed har flickornas symtom/sjukdom/åkomma debuterat vid samma ålder. Föräldrarna skyller så klart på sig själva trots att de var ovetandes om det. Blir deprimerade. Djupare och djupare. Skorna blir allt tyngre att föra framåt. De klandrar sig själva trots att det inte är deras fel att någon släkting famlat i fel byk. Lidandet blev för stor för föräldrarna och om flickorna drabbats av en extremt dödlig sjukdom där det snabbt skulle gå utför, så valde föräldrarna att lämna som en hel familj och knacka på pärleporten tillsammans.

Så tror jag att det gick till. Tills motsatsen är bevisad.

Angående den här minnesceremonin som var, där anhöriga tetades med varandra. Var det handgemäng eller gick det så långt att hårstrån rök? Var en sida av släkten värre? Den andra sidan mer avvaktande? Det är frågor jag funderar över. Här kan man hitta svar.

Jag tror nästan som dig.
Lånade din text, och gjorde nån liten ändring.

Jag vill också tro att de var en någorlunda normal familj ända till äldsta dottern blev sjuk. Då började problemen. Jakten på diagnos. Jakten fortsatte utan resultat. När då den yngsta dottern började visa symptom fortsatte jakten ännu längre. Sen kom den dagen när det tragiska beskedet kom. Det visar sig att mannen eller kvinnan bär på en felaktig gen, som i sin tur har ärvts vidare ner till flickorna, och därmed har flickornas symtom/sjukdom/åkomma debuterat vid samma ålder. Föräldrarna skyller så klart på sig själva trotts att de var ovetandes om det. Blir deprimerade. Djupare och djupare. Skorna blir allt tyngre att föra framåt. De klandrar sig själva trots att det inte är deras fel att dom själva förmodligen ärvt detta genfel. Skammen blev för stor för föräldrarna och om flickorna drabbats av en extremt dödlig sjukdom där det snabbt skulle gå utför, så valde föräldrarna att lämna som en hel familj och knacka på pärleporten tillsammans.

Så tror jag att det gick till. Tills motsatsen är bevisad

Den personen som kunde svara på det har vi självklart lyckats jaga bort.
Bemötandet i tråden, är ju som sagt inte alltid ...........

Nej, trist att den personen är borta då! Det är ju viktiga frågor att få besvarade... Weeiii..

Jag tror dig, det är bara det att jag blev påmind om en femtiotalslåt som gick något så här: "Oh, yes I´ve heard", "oh yes I´ve "heard", vill inte bli OT för detta, men det var många källor det här har runnit igenom och jag kan inte alls sätta mig i i vad det stod i brevet.

Summa summarum står det väl allt det obehagliga vi har diskuterat här på något sätt i brevet. Har läst alla de ord du skrivit nu på många ställen i tråden. Men vet inte mycket om innehållet i brevet ändå.

Det fanns en annan person som kände familjen.
Han/Hon har också försvunnit från tråden, tyvärr.
Men jag hittade ett gammalt inlägg som Han/Hon har gjort.

CITAT :

Ursprungligen postat av Anna-Karin85
Det är så mycket skit snack och galna teorier i denna tråden så anhöriga orkar inte ens kommentera.

* Mannen var otroligt framgångsrik och jobbade hårt och MYCKET. Finns ingen som helst möjlighet att han skulle kunna kontrollera familjen. Han arbetade inte bara på Lund universitet för övrigt utan betydligt mer än så med diverse uppdrag inom skatterätten.

* Barnen var svårt sjuka

* Mamman har haft cancer som man trodde hade blivit botad

* Mamman och barnen deprimerade

* Diverse grannar till familjen har sagt att de har sett familjen vid flertalet tillfällen och att det inte varit några konstigheter

På grund av dessa omständigheter var det mycket svårt där hemma, och familjen var självklart i djup kris pga detta. Om familjen var isolerad hade varken ja eller mannens kollegor och vänner träffat familjen vid flertalet tillfällen. Anledningen till att ingen kommenterar Flashback är just att det inte är någon idé då flertalet av er ändå kommer att fortsätta komma upp med galna idéer och teorier.
Detta var en helt vanlig familj i djup kris och sorg. Varför detta hände vet jag dock inte men önskar jag visste vad de tänkte ...