Längdskidsäsongen 2017/2018

I ärlighetens namn tycker jag det har varit svårt att känna sådär hype över till och med Holmenkollen i år, mycket pga att jag kände det som att OS kunde varit säsongsavslutningen hehe.

Jag tvivlar...

En reflektion inför Lundgrens och Karlssons vc-debut på fredag: Det har inte gått så jättebra för JVM-segrarna i sprint efter Stina Nilsson.

Bäst har det gått för Sundling, vilket i och för sig bara är logiskt sett till att hon är äldst och har haft mest tid på sig, men hon nådde faktiskt också en sjundeplats redan som förstaårssenior. En fjärdeplats har det sedan blivit som bäst i världscupen, men kan väl ändå inte sägas ha etablerat sig i den absoluta toppen (och då menar jag inte bara pallplatser utan sådana man tänker som potentiella finalister inför varje helg). Victoria Carl är snart klar med hela U23-åldern och har bara två semifinalplatser (12:a båda gångerna) som bäst. Amalie Håkonsen Ous har två 30:e platser på 6 starter. Nekrasova har på fyra försök inte klarat kvalet, vid tre tillfällen inte ens nära. Hon är ju dock junior fortfarande, värt att påpeka. Inte heller svenskornas andra konkurrenter på årets JVM, Korva och Skistad, har varit i närheten av att klara kvalet när de fått chansen på hemmaplan.

Den enda medaljören (post Nilsson) som lyckats ta en pallplats i världscupen är Belorukova. Nilsson, Dahlqvist, Belorukova och Lampic är de enda som är födda senare än 1991 (dvs yngre än 26-27 år) som har åtminstone en pallplats i sprint i världscupen - och för de tre senare är det just en pallplats också (plus en medalj i OS förvisso). Tycker inte heller man enbart kan skylla på dominanterna Nilsson och Falla för även de borträknade är det lite äldre åkare som kliver fram; Falk, VdG, Bjornsen, Caldwell, Diggins, Harsem och lite tidigare Björgen, Randall och Ingemarsdotter. Så det kanske antyder att det helt enkelt är så att det även i sprint - precis som distans - oftast tar flera år av "tuff tuff träning" innan man kan utmana de bästa. Inte för att någon rätt ut påstått motsatsen, men tycker det insinueras lite då och då att det är mycket lättare för yngre att slå igenom i sprint. Nilsson-rensat är det lika många pallplatser i distans som sprint för åkare födda efter 1991. Möjligt om man hårdgranskar det att det fortfarande går aningen bättre i sprint - men det är ingen jätteskillnad.

Inser nu att det här for iväg till flera reflektioner; Det går dåligt för JVM-vinnare i sprint (under de senaste åren), det tar många år att bli bra i sprint också, det är en trend på damsidan att det är svårt att från att man kommer från junioråldern slå igenom direkt hos seniorerna. Var Jacobsen och Kalla de senaste? Weng kanske också, och Nilsson i sprint. Ebba insåg jag just... nu börjar jag bli lite tveksam till min egen teori här Den första reflektionen gällande sprint håller i alla fall.

Lustigt nog har vi de senaste åren haft motsatt trend hos herrarna, det har blivit lättare för yngre att hävda sig (både sprint och distans) - även Kläbo-rensat. Så det kanske bara är så enkelt som att det kommer och går lite grann, ibland kommer starkare årgångar, ibland svagare.

Hur många damer tror ni vi får igenom sprintkvalet i Falun då?

Jag hade nog kategoriserat det ungefär..

Chanslösa:
Haag
Wikén

Får svårt:
Andersson
Karlsson

Osäkra(p.g.a.) sjukdom/form:
Lundgren
Settlin

Bubblare:
Nordström

Ska klara:
Kalla
Dyvik
Dahlqvist
Sundling
Sömskar
Nilsson
Ingemarsdotter
Falk

Brasklappen är att det är fler svenskor och norskor att slåss med jämfört i ett vanligt sprintkval. Några kvalar ibland 20+ och då kan man ligga lite pyrt till här, men det går ändå inte att säga att dom inte ska klara kvalet när dom i princip aldrig bommar ett fristilskval.

9-10 stycken vore kanske rimligt, med ytterligare ett antal 30-40. Med perfekta skidor uppemot 12.

FIN-Falunresenärer har väl inte postats.
Mäki staplade u23 FM gulden på hög och får också landslagsuppdrag på köpet efter att Pentsinen insjuknat.

Intressanta reflektioner, Thax21. MEN jag saknar din analys av vilka konkreta förhoppningar vi skall ha på Karlsson och Lundgren på fredag. Eller är den att vi inte skall ha så stora förhoppningar?


Intressant (eller kanske noterbart) med Dahlqvist är att hon inte alls lyckades på JVM. Själv minns jag hur hon satt på huk i snön och grät efter att ha åkt ut i semifinalen på JVM i Val di Fiemme 2014. Hon fick också bara åka ett JVM, naturligtvis borde hon ha fått åka även 2013 men då blev hon offer för en typisk svensk uttagning (typ som Hagström förra året). Men sedan har ju det gått bra för Dahlqvist på U23-VM med två brons. Lampic har inte heller så där jättebra facit i sprint på JVM. Bästa resultatet uppnådde hon faktiskt på sitt andra JVM (av de fem hon deltog på) med en sjätteplats 2013. Belorukova å andra sidan har två medaljer i sprint från JVM. Så inte helt enkelt att förutspå seniorframgångar utifrån JVM-resultat.


Är vi inne på distans tycker jag man bör nämna Sofia Henriksson som under sitt första år som senior var nia i världscupen (10 km klassiskt i Davos), ett resultat i nivå med vad Victoria Carl har uppnått som bäst, för att ta en annan JVM-giant. Väldigt trist med den utveckling Henriksson dock har haft efter det. Men jag tycker nog din teori håller rent allmänt, att det svårt att slå igenom som senior när man kommer direkt från junioråldern. Det är väl främst ryska trion med Belorukova, Nepryaeva och Sedova som är stabila på någon form av toppnivå i världscupen (vid sidan av Stina och Ebba då).

Pärmen var på pallen i VC året efter (2011) hon vann JVM guld på 5km klassiskt (2010) https://data.fis-ski.com/dynamic/results.html?sector=CC&competitorid=133765&raceid= 17508

Tog också medalj på VM teamsprinten med Saarinen samma år, samt var VM femma individuellt på 10k.

För henne gick det ganska snabbt, men sen tog det flera år innan hon fixade individuell VM medalj (2017) och riktiga VC segrar (2018).

Hehe, så en sådan är efterfrågad. Nej men jag skrev väl delvis mitt inlägg just med tanken på att ta ner förväntningarna lite, förhoppningar kan man fortfarande ha om att båda ska klara kvalet kan jag tycka. Lundgren hade jag betraktat som säker och lagt i frankkk:s "Ska klara"-grupp om det inte vore för den långa sjukfrånvaron efter JVM och tveksam form i helgen som var. Hon har kvalat så pass bra vid båda tillfällena hon mött seniorer i år att det ska räcka i normalform, tycker inte övriga kval (mot juniorer) verkar hålla lägre klass heller.

Karlsson hade jag nog tamejfan lagt i "ska-klara"-gruppen också om det vore en klassisk sprint på fredag, JSM-uppvisningen var något i hästväg och hon krossade ju också Lundgren (både i kval och final) i den enda klassiska sprint de kört mot varandra i vinter. Fristilssprint känns bra mycket mer tveksamt, det måste vara den kategori av den moderna skidåkningen som Karlsson är sämst i (och då tog hon ändå ett JVM-brons). Båda kvalen i vinter (JVM+Trondheim) har i alla fall varit långt från topp 30 i vc-nivå.

Om jag ska gissa tror jag att Lundgren får en lite stigande form nu efter att ha "kommit igång" helgen som var och att hon klarar kvalet på fredag. Hon verkar jävligt tjurskallig också och mån om att visa hur bra hon är. Medan Karlsson ryker i kvalet, men naturligtvis plockar poäng (med marginal) de andra två dagarna. Även där har vi en skalle av samma snitt.

Instämmer för övrigt med frankkks värderingar på det stora hela. Vi kom väl fram till att 9 vidare i Ruka i början av denna säsong var nytt rekord för svensk del på damsidan (?), kan ju vara något att försöka slå.

Bra där. Tänkte faktiskt lite snabbt på Pärmen men trodde inte hon tagit någon pallplats så tidigt (men kanske något enstaka lopp strax utanför), kollade dumt nog inte upp det. Hon borde naturligtvis ha nämnts bland de som slog igenom fort, men bekräftar snarast bilden av att de senare årgångarna (alltså typ 92-97) sliter mer än de tidigare med att snabbt få sina årgångars stjärnor att leverera på högsta nivån.

edit: Kanske är det så enkelt att 87-91 höll extremt hög nivå, och det gör att de dels slog igenom snabbt och dels gör det väldigt svårt för yngre att slå igenom nu eftersom de nu är fortsatt aktiva och i sin bästa ålder. Jacobsen, Kalla, Johaug, Falk, Pärmäkoski, Falla, Östberg, Weng och Diggins. Alla vinnare/pallplacerade under U23-åren och vinnare denna säsong (förutom Johaug då men hon passar ändå in här, likaså Jacobsen som ju för övrigt ändå har med sig ett OS-guld trots en mindre bra säsong).

Kan det vara så att Falun blir avskedsföreställningen för paret Haag/Jönsson? Känns inte som om de tar plats i landslaget nästa år. Åtminstone borde de inte det, bättre att ge platserna till några yngre som kan få utvecklas i tuff tränings- och tävlingsmiljö.

Ett bra exempel på en tjej som man väl ändå får säga har etablerat sig i världseliten, men som du var inne på inte har nått de där riktiga toppresultaten - och därför har gått lite under radarn - är Katharina Hennig. Den tyska talangen är året äldre än Ebba, men har än så länge inget topp-10 resultat på vare sig världscup, VM, eller OS. Dock har hon placerat sig topp-20 hela 17 gånger, så man sitter ju och väntar på det där stora genombrottet. Hennig -96 har som senior gjort totalt sex individuella mästerskapsstarter och har varit topp-30 i samtliga, med 11:e platsen på skiathlonen i Lahti som höjdpunkt. På JVM 2016 tog hon, lite i skymundan, silvret bakom Ebba på 10 km fritt.

PyeongChang
19 - 30 km C Mst
22 - 15 km skiathlon
27 - Sprint C

Lahti
11 - 15 km skiathlon
19 - 30 km F Mst
27 - 10 km C

Haag har sin plats om hon vill. Hon var ju faktiskt bra förra säsongen, bättre än på väldigt länge, och en kass säsong har man att spela på, med rätta. Jag var en av de som spottade och fräste när Haag blev uttagen till stafetten. Anser fortfarande att hon borde avsagt sig sin plats, men handlar det bara om en lättare överträning så behöver hon bara komma till rätta med det för att få tillgodo den träning hon har gjort.