Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Fast när det handlar om barn så får man inte låta bli att hjälpa - särskilt inte om man arbetar inom ett yrkesområde där det enligt lag råder så kallad anmälningsskyldighet.

Det finns många felaktiga uppfattningar om orosanmälningar. En sådan uppfattning är att man tror att orosanmälningar endast görs när barn misshandlas i hemmet eller utsätts för mycket grav försummelse. En annan missuppfattning är att när man anmäler måste man också kunna ”bevisa” någonting, man ska ha ”mycket på fötterna.” Men, precis som själva begreppet ”orosanmälan” anger, så handlar det om att man endast anmäler sin egen oro. Sedan är det upp till socialtjänsten att avgöra om det fanns fog för min oro eller ej.

Om man anar att ett barn lever under omständigheter som kan äventyra en sund och positiv uppväxt och utveckling – då kan det finnas anledning till oro.
Man får inte dra sig för att anmäla på grund av att man är rädd för att ”ha fel” eller att stöta sig med barnets föräldrar.

Jag gissar att det sällan eller aldrig görs orosanmälningar på grund av rädsla för att barn ska dödas av sina föräldrar – eftersom sådant svårligen kan förutses. Däremot kan man alltså anmäla på grund av att barn lever i en ogynnsam uppväxtmiljö. Isolering i en miljö där både barn och vuxna har ett dåligt mående verkar ogynnsamt för mig.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/samverkan-kring-barn-som-far-illa/anmalningsskyldighet-1.105103
https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/samverkan-kring-barn-som-far-illa/orosanmalan-1.249468

Jag förstår inte vad din agenda är för att ifrågasätta mig på alla möjliga konstiga sätt, men det är inte konstigare än att jag har träffat alla i familjen på byn, i samband med fritidssysselsättningar för barnen, på stranden, midsommar samt i skolan vid några tillfällen. Vi var så kallade bekanta som man blir i en liten by. Däremot umgicks vi inte. Jag känner inte till någon som ens i sin vildaste fantasi hade kunnat misstänka att något sånt kunde hända. Men människor var fullt medvetna att Hanna mådde dåligt, att barnen var svårt sjuka och att det blev alltmer tufft för Oskar. På hösten var det tydligt att Oskar mådde mycket dåligt. Om det är eget dåligt samvete som tynger dig tycker jag att du ska släppa det. Du hade inte kunnat hindra det som hände och det är inte rimligt att du ska belasta dig själv för att du inte såg några tecken.

Jag vet bara att ceremonin var i Göteborg i övrigt stämmer det du skriver.

Ser man en eller ett par generationer bakåt så kan man ofta se uppfostringsmönster där barnet lärt sig att inte vara till besvär eller ligga föräldrarna till last. Sånt tar man ju med sig ut i livet och även överför på sina egna barn, kanske mer eller mindre omedvetet.

SC tror jag är långskott i det här fallet... men de är verkligen creepy. Det framkom varken om det var sonen eller mamman som var sjuk i det här fallet men barmhärtighetsmord kanske låter bättre än en arbetslös psykiskt sjuk son som dödar sin friska mamma.

Nej, självklart fanns inte den hemska tragedin "på kartan." Tror inte att det fanns en enda människa som såg den annalkande katastrofen på någon som helst karta. Ingen kunde därför slå larm eller anmäla oro angående just detta.

Men många såg en familj som mådde dåligt, "en familj i djup kris." Fanns det ingen som kände oro för barnen med tanke på att det är skadligt för uppväxande barn att leva mitt i en djup kris under lång tid? Ingen som tänkte "hur har dessa barn det egentligen?"

Efterklokhetens bleka krankhet.

Absolut. Visst är det så. Men att fundera över vad som gjordes och inte gjordes för barnen i Bjärred, kan vara ett sätt att lära av historien. Vi kan i fortsättningen bli bättre på att se när barn har en svår familjesituation - och bli modigare i fråga om att agera. Även om det tyvärr inte hjälper de barn som nyligen rycktes bort.

Flera här i tråden har påtalat att vi efter detta skulle behöva en "lex Moa och Agnes." Jag kan bara hålla med.

Mitt fetade.
Jag fick en tanke att dessa kollegor till Oskar trollade med sina uttalanden om hur dåligt han verkade må. Och vi har alla svalt detta med hull och hår.

Någon skrev att representanter från juridicum var med vid invigningen av scientologernas kyrka i Arlöv. Det förvånar inte, även kommunpolitiker och andra notabiliteter var ju där.

Scientologspåret växer sig allt starkare för mitt vidkommande.
Jag såg nyss dokumentären på svt play, den som visas ikväll kl. 22 på svt 1.
Den gav en ruggig insikt i hur farlig sekten är, även om det var en ganska "snäll" dokumentär ändå.
"Det är bättre att dö än att vara oduglig", var en utsaga som fastnade hos mig, om man säger så.

(min fetning) Det gick en rysning nerför ryggraden när den kommentaren kom i dokumentären..

Med facit i hand hur tycker du man borde ha gjort i det här fallet?

Här har du skrivit något som bara är villfarelser 🤔 De var mkt sociala,omtyckta och även hjälpsamma och då även sista åren....förstår inte vad du får allt ifrån 😢Och att töserna skulle ha haft kompisar på bestämda tider m.m.
Nej jag har Absolut inga skuldkänslor för det finns ingen som hade kunna göra något....detta var helt oförutsett.
Och det här är värst för de närmaste och du hjälper till att strö salt i såren om det mot förmodan är någon här inne och läser.