Bevisningen mot Peter Madsen
Citat:
Peter Madsen har åtalats misstänkt för ett planerat mord på den svenska journalisten Kim Wall, men exakt vilken bevisning åklagarsidan har mot ubåtsbyggaren har ännu inte offentliggjorts.
Här följer en redogörelse för tänkbar teknisk bevisning och försvårande omständigheter för Madsen inför rättegången som inleds 8 mars.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VRoX3d/bevisningen-mot-peter-madsen
Såg också första delen av dokumentären igår kväll.
En välgjord genomgång av turerna i fallet. Intressantast kanske att få höra några av
danskens medarbetare uttala sig. Hur man i det längsta vägrade tro PM om att ha gjort
nåt sånt här rysligt som skett. Att det måste vara frågan om nåt fruktansvärt missförstånd så
att PM snart skulle sättas på fri fot igen. Rätt förståeligt det där.
En människa som man länge arbetat tillsammans med och blivit riktigt bundis med,
tyckt om och högaktat, visar sig vara något som hör skräckfilmerna till; så overkligt,
så sjukt så man bara inte kan fatta nånting av det.
Men när de nu till slut tvingats ta till sig sanningen om vännen och arbetskamraten
är givetvis avståndstagandet där.
De har haft sin "Jekyll & Hyde" i sin absoluta närhet och det är ingen angenäm upplevelse
direkt.
Madsen har inte bara tagit en annan människas liv här och skickat ett helvetes lidande på
anhöriga, släkt och vänner, han har dessutom gjort en massa andra personer fasligt illa.
Djupt svikit alla dem som uppskattat honom. Inte minst för hängivenheten han lagt ner i de gemensamma projekten. Förrått dem kan man säga rentav.
Att han hyste en annan slags hängivenhet också, för en mycket rubbad och mörk sak,
kunde de inte gärna veta.
Nu vet dom bara alltför väl.
Och det gör jävligt ont och kommer att fortsätta göra ont.
Sedan hade jag tidigare mina tvivel om att den något läskiga fröken King verkligen var en
"riktig" kvinna. Jag tror nu att hon är det faktiskt. Ingen transa men inte bomsäker på
saken. Och det är inget viktigt i och för sig vad hon är för nåt.
Det viktiga är att hon nu ska vittna vid rättegången.
Att hon fortfarande är svårt betuttad i styckmördaren tycker jag framgick ganska klart.
Det är som om hon inte riktigt insett allvaret i det som hänt eller skjuter det ifrån sig.
En person utan något djup att tala om förefaller det vara i vart fall.
Här hade alltså hon och hennes älskade och beundrade Peter en sms-konversation nån dag
innan mordet på KW och vad som där avhandlas är mordplaner om än till synes i något
skämtsam ton.
Men strax efteråt försvinner en ung kvinna han haft ombord på sin ögonsten Nautilus,
hennes torso påträffas omsider, hon kan erinra sig nämnda konversation med dess inte
helt vanliga innehåll, fast ändå går hon ut i en intervju då och har ingenting annat än
gott att säga om sin Peter och tror helt på hans förklaring om vad som hänt Kim.
Hon låter vidare tillkännage att hon fortfarande kan tänka sig att gifta sig med honom om
det går för sig.
Det verkar inte alls som hon då för ett enda ögonblick reflekterat över möjligheten
att älskaren kanske här gjort allvar av det han bredde ut sig kring i den där konversationen.
Eller är det henne likgiltigt. Det drabbade i alla fall inte henne och det var det viktigaste.
Henne skulle han aldrig göra illa. Hon är nåt alldeles speciellt för honom. Hon är utvald.
Bara hon förstår att älska honom som han förtjänar att älskas. Det vet han om och
därför skulle han aldrig vilja göra med henne som han gjorde med svenskan.
Och så har man överseende och så fortsätter man att vara betuttad.
Och så blir man lite känd en tid, och det har sin tjusning. Lite sedelbuntar in också.
Och allt tack vare dejlige Peter och hans "upptåg".