2018-03-02, 22:11
  #1
Medlem
Om vi tar vanliga väte- och heliumatomer exempelvis, har de något "bäst före datum"? Kommer de om ett antal miljarder år att förfalla/dö ut? Eller finns det inget som tyder på något sådant alls?

"Energi kan inte förstöras" har man ju hört ända sedan skoltiden, men om det en gång har skapats borde de väl även en dag dö ut? Och även om inte energin dör, kanske åtminstone atomen som konstruktion kunna göra det?
Citera
2018-03-02, 22:20
  #2
Medlem
4yoonlys avatar
Undrar om väte har en halverings period... eller "bäst före" :-)

Men än så länge har "energi kan inte förstöras" fungerat ganska bra. Det finns givetvis problem men i princip är detta sant för oss. Energin övergår bara i andra "former".
Citera
2018-03-02, 22:32
  #3
Medlem
Feministernas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 4yoonly
Undrar om väte har en halverings period... eller "bäst före" :-)

Men än så länge har "energi kan inte förstöras" fungerat ganska bra. Det finns givetvis problem men i princip är detta sant för oss. Energin övergår bara i andra "former".

Kan materia förintas då?,, när det övergår till energi enligt E=mc2
Citera
2018-03-02, 22:39
  #4
Medlem
Nej, det finns inget som tyder på det.
Citera
2018-03-02, 22:59
  #5
Medlem
4yoonlys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Feministerna
Kan materia förintas då?,, när det övergår till energi enligt E=mc2

Den faktiskt sjukt komplicerade ekvationen (om man bryter ner den) visar just att "materia", hastighet och energi går att beräkna.

Vilket återigen bara bevisar (i alla fall lokalt i vårt solsystem) att energi övergår i andra former men kan inte förintas...

Men visst det finns problem med detta givetvis... Ex. bigbang osv... Men när universum var väldigt ungt så kanske inte dessa "regler" fanns...
Citera
2018-03-02, 23:02
  #6
Medlem
starke_adolfs avatar
Universum självt varar i någon mening för evigt, eftersom det som tillhör universum är det enda som kan vara någonting.
Citera
2018-03-02, 23:39
  #7
Medlem
Om vi blandar fysik och filosofi.

Fysikens lagar säger att energi inte kan förstöras. Det kan dock ändra form men energimängden i sig finns kvar. Ett exempel är när du eldar ved - kvar hos dig blir bara en hög kol men vedbiten skickat upp rök i luften samt avgett värme.

Du behöver alltså definiera vad du menar med varar för evigt. Behöver saken i sig finnas kvar i sin ursprungliga form (tänk din atom) eller räknas den som kvarvarande om den faller i sär men bevarae energimängden?

Som tankeexempel kan du relatera till radioaltiv strålning, där typ utan faller sönder med en viss halveringstid. Totala energimängden är dock konstant.
Citera
2018-03-02, 23:43
  #8
Medlem
Sorry, glömde att atomen sig ju är uppbyggd av ännu mindre partiklar. Protoner, neutroner, elektroner, kvarkar mm.
Citera
2018-03-03, 00:37
  #9
Medlem
Utopiantoss avatar
Vi vet inte. Bättre än så kan ingen svara. Frågan om universums början eller slut har ingen människa den blekaste aning om. Forskarnas teorier om Big Bang går bara tillbaka till en bråkdel av en sekund EFTER händelsen. Vad som egentligen hände vid själva ögonblicket har ingen forskare någon susning om.

Vad kommer då att hända med universum i framtiden? Jo, forskarna har tre gissningar.

Antingen så fortsätter utvidgningen oavbrutet. Man kan till och med se att expansionen ökar i hastighet, en hastighet som är betydligt snabbare än ljuset. Universums diameter är därför 46.5 miljarder ljusår, medan dess ålder bara är 13.8 miljarder år. Efter en väldig massa miljarder år så kommer avståndet mellan kvarkar och andra partiklar vara alltför stort för att molekyker ska kunna hållas samman, och inga nya stjärnor kan bildas. Detta är tyvärr forskarnas bästa gissning. Men det finns likväl hopp. Kanske kan vi skicka information om livets konstruktion genom ett maskhål till ett annat universum, vem vet?

Eller så stannar expansionen upp och universum låser sig i en storlek.

Eller så vrids expansionen tillbaka ända till ett nytt Big Bang och allt återföds.

Och då har jag inte ens berört faktumet att det är fullt möjligt att vi lever i ett Matrix, och naturlagarna och universum kanske ser helt annorlunda ut i det riktiga universumet. För att inte tala om möjligheten att Gud existerar.
Citera
2018-03-03, 14:03
  #10
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ABC.
Om vi tar vanliga väte- och heliumatomer exempelvis, har de något "bäst före datum"? Kommer de om ett antal miljarder år att förfalla/dö ut? Eller finns det inget som tyder på något sådant alls?

"Energi kan inte förstöras" har man ju hört ända sedan skoltiden, men om det en gång har skapats borde de väl även en dag dö ut? Och även om inte energin dör, kanske åtminstone atomen som konstruktion kunna göra det?

Enligt storförenade teorier har protoner en ändlig men väldigt väldigt lång halveringstid.

Enligt storförenade teorier, GUT, är alla krafter (utom gravitation) egentligen av samma slag, ungefär som med elektriska och magnetiska krafter i elektromagnetism, EM. Den svaga kärnkraften är också av samma sort som EM enligt den elektrosvaga teorin. Enligt såna här partikelfysikteorier kan partiklar byta identiteter. T ex kan en d-kvark omvandlas till en u-kvark och en W+ boson som i sin tur omvandlas till en elektron och en antineutrino. Detta är ett exempel på radioaktivt sönderfall (betasönderfall) enligt den elektrosvaga teorin. I dessa processer kan inte nettot kvarkar minus antikvarkarkar ändras, men det KAN det i GUT. Och då kan t ex väte sönderfalla till lättare partiklar. Eftersom detta förväntas vara väldigt sällsynt är det svårt att observera men inte omöjligt. Men än så länge finns det inget observationellt stöd.

https://en.wikipedia.org/wiki/Grand_Unified_Theory

Edit: ser i artikeln att det även finns någon GUT-modell utan protonsönderfall.
Citera
2018-03-03, 15:55
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Enligt storförenade teorier har protoner en ändlig men väldigt väldigt lång halveringstid.

Enligt storförenade teorier, GUT, är alla krafter (utom gravitation) egentligen av samma slag, ungefär som med elektriska och magnetiska krafter i elektromagnetism, EM. Den svaga kärnkraften är också av samma sort som EM enligt den elektrosvaga teorin. Enligt såna här partikelfysikteorier kan partiklar byta identiteter. T ex kan en d-kvark omvandlas till en u-kvark och en W+ boson som i sin tur omvandlas till en elektron och en antineutrino. Detta är ett exempel på radioaktivt sönderfall (betasönderfall) enligt den elektrosvaga teorin. I dessa processer kan inte nettot kvarkar minus antikvarkarkar ändras, men det KAN det i GUT. Och då kan t ex väte sönderfalla till lättare partiklar. Eftersom detta förväntas vara väldigt sällsynt är det svårt att observera men inte omöjligt. Men än så länge finns det inget observationellt stöd.

https://en.wikipedia.org/wiki/Grand_Unified_Theory

Edit: ser i artikeln att det även finns någon GUT-modell utan protonsönderfall.
Det kan noteras att den undre gränsen, från experiment, för protonens halveringstid är 1.3x10^34 år (om inte väldigt nya experiment höjt gränsen ytterligare).
Citera
2018-03-03, 16:07
  #12
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av Utopiantos
Eller så vrids expansionen tillbaka ända till ett nytt Big Bang och allt återföds.
Det tror jag mest på. Än så länge pågår expansionen (vad vi kan se) men en sol/stjärna har ju en livslängd o efterlämnar ett svart hål, neutronstjärna eller svart dvärg. Då kanske alla objekt sugs ihop igen av dess gravitationskraft, o sen brister det igen i ett nytt Big Bang?
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in