Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Inte dumt alls. "Vilken tidsträff!", skulle man ju kunna utbrista. Men i en mening som "timingen kunde inte vara bättre" eller "jag måste tajma in ledigheten till..." så funkar det sämre. Omskrivningar blir otympliga. Hursomhelst är tajma som verb inte lika illa som substantivet tajm. Jag har sett meningar som "Nu är det tajm för..." och "-tajm" i olika sammansättningar. Där är det ju bara korkat, "dags" eller "läge" funkar ju alldeles utmärkt.

Jag tror inte att engelska lån i sig utarmar svenska språket - när det inte finns alternativ kan man ju låna in och anpassa i stället för att hitta på något nytt (även om jag gillar finurligheter som "förkarla" istället för "mansplaina") - men när man glömmer ord som "dags" och "på måfå" och säger "tajm" och "random" istället, eller när man kryddar sitt språk med allehanda fraser på engelska i stället för att uttrycka det på svenska if you know what I mean då utarmar det.

I det andra fallet ska du använda "passa".

- tiden kunde inte passa bättre

- måste passa in ledigheten till

Tankevurpa - jag letade efter ett ord som skulle täcka alla upptänkliga situationer med timing. Samma tankesätt som gör att folk tycker att cringe och random inte kan översättas till svenska... Passa passar utmärkt, förstås!

Tidpass/tidspass -ning

Läste precis någon på forumet som skrivit "jag ser" (som i I see). Finns det några tidigare användningar av det uttrycket i svenskan? Låter som en extrem anglicism.

Någon ska ha ett »säg« (säga sin åsikt) efter engelskans have one's say.

Varning: grafiska bilder.

Förutom min allmänna aversion mot att engelska i dagens Sverige tycks ha upphöjts till något sorts universellt, allmängiltigt lingua franca som "vi" förmätet nog dessutom förväntar oss att hela världen ska omfamna med samma sjuka entusiasm som oss, så finns det ytterligare ett par aspekter som gör att jag tycker ännu mer illa om den sjukliga vurmen för engelska bland svenskar idag.

En av dessa är den så kallade "hyckleriaspekten". Många yngre svenskar idag är hjärntvättade av feminism och vänsterpackspropaganda och tycks på allvar tro att tomma, konstruerade floskler som "solidaritet", "jämställdhet", "mångfald", "HBTQ" och "mångkultur" både är verkliga, existerande begrepp och inte samhällsupplösande doktriner koncipierade av ett marxistiskt propagandaministerium samt något som är bra och eftersträvansvärt.

Både bland många yngre svenskar och de äldre, hjärntvättade sossarna (som är nästan menlösa i sin naivitet, tragiskt nog då de var helt värnlösa och lätta att förleda för Olof Palme och hans samvetslösa anhang då de växte upp på 1970- och 80-talen) är det väldigt populärt att hata USA och "kapitalismen" samtidigt som man helt okritiskt konsumerar amerikansk skräpkultur i form av Hollywoodfilmer, Hiphopmusik, dåliga tv-serier och annat. Folk förfasar sig över Trump och USA:s liberala vapenlagar men kommer nästan i byxorna så fort de får tillfälle att öppna munnen och använda sin engelska. Detta är snudd på schizofrent beteende - man älskar alltså språket engelska men avskyr det största landet i vilket det talas?!

Sedan kan jag nämna ett fenomen som på ett smärtsamt tydligt vis illustrerar hur pass omedvetet Sverige blivit inför det faktum att det faktiskt finns andra främmande språk än engelska, och det är det faktum att det på många museer och sevärdheter inte finns informationstavlor på några andra språk än svenska och engelska (dock så har jag även besökt museer där informationen visas på fler språk än så, vilket är hedervärt, men de blir färre och färre. Ett föredömligt exempel är Marinmuseum i Karlskrona, där all text på informationstavlorna finns på svenska, engelska, tyska och polska. Polska känns måhända som ett udda val men detta museum har faktiskt ovanligt många polska besökare, sannolikt beroende på den smidiga färjeförbindelsen mellan Karlskrona och Gdynia, eller Gotenhafen som staden rätteligen bör kallas). I exempelvis Holland är i princip alla museer utrustade med informationstavlor på åtminstone tre språk: nederländska, engelska och tyska. Och i många länder finns informationen ofta översatt till fler språk än så.

I Tyskland finns det många museer som inte har någon information på engelska överhuvudtaget, utan alla informationstavlor är på tyska. Detta är sunt då det förhoppningsvis ger alla eventuella utländska besökare som inte kan tyska en tankeställare och ett starkt incitament att snarast lära sig det!

Resten av din litania kan vi behandla grammatiskt en annan dag; låt oss börja med att konstatera att här skulle det stått vi.

Du har helt rätt, men nu var det som så att jag använde den egenhändigt uppfunna förkortningen oss=oförbätterliga självgoda svenskar. Jag valde att skriva förkortningen med gemener och inte med versaler, allt för att undvika förväxling med OSS-Oberoende staters samvälde.

Det var alltså inte det personliga pronomenet "oss" som åsyftades i detta sammanhang. Ursäkta min otydlighet.

EDIT: Begravningsentreprenör Finn Gillis Vikman i Lerum, en av Västsveriges mest namnkunniga begravningsentreprenörer och tillika en flitig insändarskribent, vars alster under pseudonym ett flertal gånger publicerats i Göteborgs-Posten, lär för övrigt ha varit en av de första att använda sig av formuleringen "som oss" i skrift. Han kan därmed sägas ha bidragit till att popularisera detta oskick.

Jag har på sistone flera gånger i matlagningssammanhang stött på ordet "krispig" för att beskriva den egenskap som jag själv skulle beskriva som "knaprig". Är detta en ny anglicism från "crisp" eller har det hetat så en längre tid utan att jag varit medveten om det? Man refererar också ofta till rivet skal från tex citron eller lime som "zest".

När elgiganten skriver att en produkt har ett krispigt ljud är det ju en uppenbar felöversättning från engelska crisp (då i betydelsen "klar, tydlig"). Själv tänker jag på ljudet som uppstår när man äter chips, vilket knappast är eftersträvansvärt i en högtalare.

Ja krispig finns inte i SAOL 11 från 1986, men i SAOL 12 från 1998 så det är ganska nyligen. Förresten står frasig som synonym till krispig i SAOL.