2018-02-08, 21:48
  #1297
Medlem
Pojkar har en liten fördel naturligt, men det brukar jämna ut sig rätt bra då flickor studerar lite bättre. Som vuxna blir vi i snitt därför ungefär lika kassa på matte.
Citera
2018-02-08, 21:55
  #1298
Medlem
Pansarveckets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lupac
-Hypatia
-Theano
-Sophie Germain
-Ada Lovelace
-Sofia Kovalevskaya
-Emmy Noether

Jag orkar inte med ditt bölande i resten av posten, så jag kan bjuda på de här, fast du vet att Bernoulli... förlåt, det vet ju inte du utan att googla, men Bernoullis ekvation har ingenting att göra med data, så du kanske borde granska din källa lite.
Bernoulli använde vi oss av på Farkosttekniken på KTH för att räkna flöden, och då särskilt över vingar och i pitotrör.
Den ekvationen blev nog väldigt svår för Ada Lovelace att ta äran åt sig för eftersom Bernoulli skrivit ner den i sin bok hundra ÅR tidigare!
Den sanna historien om Ada Lovelace, eller som hon egentligen hette Augusta Ada King (född Byron) var att hon hjälpte till med Charles Babbages mekaniska "analytiska" maskin som man kallar den första maskinen som innehåller en algoritm, dvs den gör ett val beroende på utfall.

Du borde absolut inte få poäng för den, men eftersom jag är en generös typ som inte kallar dina källor för ett riktigt patetiskt pissbad. Citerade du dig själv där också, två gånger? *fniss*

Hon gjorde dessutom som riktiga sociopater bland kvinnor brukar göra, gifte sig med en Earl, för en fattig matematiker eller "datorpulare" duger ju inte.

Så, ställningen före min kontring är alltså 2-7?

Okej, ettans växel:
Du får räkna ihop poängen och sen kontra med minst lika många kvinnor, okej?
A
• Niels Henrik Abel (Norge, 1802–1829)
• Ralph H. Abraham (USA, 1936-)
• Wilhelm Ackermann (Tyskland, 1896–1962)
• Lars Ahlfors (Finland, 1907–1996)
• Ahmes (Egypten, ca 1700 f.Kr.)
• Jean le Rond d'Alembert (Frankrike, 1717–1783)
• Abu Ja'far Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi (Bagdad, 780–850)
• Alexander Anderson (Skottland, 1582–1620)
• André-Marie Ampère (Frankrike, 1775–1836)
• Apollonios (Perga, 265 f.Kr.–170 f.Kr.)
• Paul Appell (Frankrike, 1855–1930)
• Arkimedes (Syrakusa, 287 f.Kr.–212 f.Kr.)
• Vladimir Arnold (Ryssland, 1937–2010)
• Aryabhata (Indien, 476-)
• Michael Francis Atiyah (Storbritannien, 1929-)
B
• Charles Babbage (Storbritannien, 1791–1871)
• Alan Baker (Storbritannien, 1939-)
• Stefan Banach (Polen, 1892–1945)
• Grigory Isaakovitj Barenblatt (Ryssland, USA, 1927-)
• Isaac Barrow (England, 1630–1677)
• Thomas Bayes (England, 1702–1761)
• Eric Temple Bell (Skottland, USA, 1883–1960)
• Richard Bellman (USA, 1920–1984)
• Michael Benedicks (Sverige, 1949-)
• Daniel Bernoulli (Schweiz, 1700–1782)
• Jakob Bernoulli (Schweiz, 1654–1705)
• Johann Bernoulli (Schweiz, 1667–1748)
• Joseph Louis Francois Bertrand (Frankrike, 1822–1900)
• Friedrich Wilhelm Bessel (Tyskland, 1784–1846)
• Arne Beurling (Sverige, 1905–1986)
• Biruni (Persien, 973–1048)
• Farkos Bolyai (Rumänien, 1775–1856)
• János Bolyai (Rumänien, 1802–1860)
• Bernhard Bolzano (Böhmen, 1781–1848)
• Enrico Bombieri (Italien, 1940-)
• George Boole (Storbritannien, 1815–1864)
• Richard Ewen Borcherds (Storbritannien, 1959-)
• Émile Borel (Frankrike, 1871–1956)
• Karol Borsuk (Polen, 1905–1982)
• Nicolas Bourbaki (pseudonym för en grupp franska matematiker; 1935 och framåt)
• Jean Bourgain (Belgien, 1954-)
• Ruđer Josip Bošković (Republiken Dubrovnik, 1711–1787)
• Carl Benjamin Boyer (USA, 1906–1976)
• Henry Briggs (Storbritannien, 1561–1630)
• Luitzen Egbertus Jan Brouwer (Nederländerna, 1881–1966)
• Viggo Brun (Norge, 1885–1978)
• Johannes Jacobi Bureus (Sverige, ?-1672)
C
• Georg Ferdinand Cantor (Tyskland, 1845–1918)
• Gerolamo Cardano (Italien, 1501–1576)
• Torsten Carleman (Sverige, 1892–1949)
• Lennart Carleson (Sverige, 1928–)
• Robert Daniel Carmichael (USA, 1879–1967)
• Henri Cartan (Frankrike, 1904-2008)
• Pierre Cartier (Frankrike, 1932-)
• Augustin Louis Cauchy (Frankrike, 1789–1857)
• Bonaventura Cavalieri (Italien, 1598–1647)
• Arthur Cayley (Storbritannien, 1821–1895)
• Eduard Čech (Tjeckien, 1893–1960)
• Ernesto Cesaro (Italien, 12 mars 1859 – 12 september 1906)
• Ludolph van Ceulen (Nederländerna, Tyskland, 1540–1610)
• Giovanni Ceva (Italien, 1648–1734)
• Donald Chakerian (USA)
• Gregory J. Chaitin (USA, 1947-)
• Sarvadaman Chowla (Indien, 1907–1995)
• Alonzo Church (USA, 1903–1995)
• Paul Joseph Cohen (USA, 1934-)
• Zuanne de Tonini da Coi (Clolla) (1500-talet)
• Marie Jean Antoine Nicolas Caritat Condorcet (Frankrike, 1743–1794)
• Alain Connes (Frankrike, 1947-)
• John Bligh Conway (USA, 1939–)
• John Horton Conway (Storbritannien, 1937-)
• Harold Coxeter (Storbritannien, Kanada, 1907–2003)
• Gabriel Cramer (Schweiz, 1704–1752)
• Harald Cramér (Sverige, 1893–1985)
• Jing-Run Chen (Kina, 22 maj 1933–1966)
• Shiing-Shen Chern (Kina, USA, 26 oktober 1911-2004)
D
• François d'Aguilon (Belgien, 1566–1617)
• Germinal Pierre Dandelin (Frankrike, Belgien, 1794–1847)
• David van Dantzig (Nederländerna, 1900–1959)
• Ludwig Danzer (Tyskland)
• George Dantzig (USA, 1914–2005)
• Jean Gaston Darboux (Frankrike, 14 augusti 1842 – 23 februari 1917)
• Julius Wilhelm Richard Dedekind (Tyskland, 1831–1916)
• Pierre Deligne (Belgien, USA, 1944-)
• René Descartes (Frankrike, 1596–1650)
• Edsger Dijkstra (1930–2002)
• Diofantos av Alexandria (Egypten, ca 298 f.Kr. – ca 214 f.Kr.)
• Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet (Tyskland, 1805–1859)
• Simon Donaldson (Storbritannien, 1957-)
• Adrien Douady (Frankrike, 1935-)
• Jesse Douglas (USA, 1897–1965)
• Vladimir Drinfeld (Ukraina, 1954-)
• Eugene Dynkin (Sovjetunionen, USA, 1924-)
• Freeman John Dyson (England, 1923-)
E
• Albert Einstein (Tyskland, 1879–1955)
• Taher Elgamal (Egypten, USA, 1955-)
• William Emerson (England, Storbritannien, 1701–1782)
• Eratosthenes (Ptolemaios Egypten, 276 f.Kr. – 194 f.Kr.)
• Paul Erdős (Ungern, 1913–1996)
• Euklides (Ptolemaios Egypten, ca 365 f.Kr. – 275 f.Kr.)
• Eudoxos (Mindre Asien, ca 408 f.Kr. – ca 347 f.Kr.)
• Leonhard Euler (Schweiz, 1707–1783)
F
• Gerd Faltings (Tyskland, 1954-)
• Charles Fefferman (USA, 1949-)
• Lipót Fejér
• Pierre de Fermat (Frankrike, 1601–1665)
• Lodovico Ferrari (Italien, 1522–1565)
• Scipione del Ferro (Italien, 1465–1526)
• Leonardo Fibonacci (Italien, 1170–1250)
• Thomas Fincke (Danmark, 1561–1656)
• Bruno de Finetti (Italien, 1906–1985)
• Jean-Baptiste Joseph Fourier (Frankrike, 1768–1830)
• Adolf Fraenkel (Tyskland, 1891–1965)
• Maurice René Fréchet (Frankrike, 1878-1973)
• Ivar Fredholm (Sverige, 1866-1927)
• Michael Freedman (USA, 1951-)
• Gottlob Frege (Tyskland, 1848–1925)
• Ferdinand Georg Frobenius (Tyskland, 1849-1917)
• Joseph Furttenbach (Tyskland, 1591-1667)
G
• Évariste Galois (Frankrike, 1811–1832)
• Martin Gardner (USA, 1914–2010)
• Carl Friedrich Gauss (Tyskland, 1777–1855)
• Israel Gelfand (Ryssland, 1913–2009)
• Gerhard Gentzen (Tyskland, 1909–1945)
• Christian Goldbach (Tyskland, 1690–1764)
• William Sealy Gosset (Storbritannien, 1876–1937)
• William Timothy Gowers (Storbritannien, 1963–)
• Hermann Günther Grassmann (Ryssland, 1809–1877)
• Ben Joseph Green (Storbritannien, 1977–)
• James Gregory (Skottland, 1638–1675)
• Alexander Grothendieck (Frankrike, 1928–2014)
• Christoph Gudermann, (Tyskland, 1798–1852)
• Paul Guldin (Tyskland, 1577–1643)
• Lars Gårding (Sverige, 1919–2014)
• Kurt Gödel (Tyskland, 1906–1978)
H
• Jacques Hadamard (Frankrike, 1865–1963)
• Paul Richard Halmos (Ungern, USA, 1916-)
• William Rowan Hamilton (Irland, 1805–1865)
• Godfrey Harold Hardy (Storbritannien , 1877–1947
• Felix Hausdorff (Tyskland, 1869–1942)
• Werner Karl Heisenberg (Tyskland, 1901–1976)
• Charles Hermite (Frankrike, 1822–1901)
• David Hilbert (Tyskland, 1862–1943)
• Heisuke Hironaka (Japan, 1931-)
• Václav Hlavatý (Tjeckoslovakien, USA, 1894–1969)
• Guillaume François Antoine l'Hospital (Frankrike, 1661–1704)
• Christiaan Huygens (Nederländerna, 1629–1695)
• Lars Hörmander (Sverige, 1931–2012)
I
• Felix Iversen (Finland, 1887-1973)
J
• Peter Jagers (Sverige, 1941-)
• Carl Gustav Jakob Jacobi (Tyskland, 1804–1851)
• Harold Jeffreys (Storbritannien (1891–1989)
• Vaughan Frederick Randal Jones (Nya Zeeland, USA, 1952-)
• Gaston Julia (Algeriet, Frankrike) (1893–1978)
K
• Mark Kac (Polen, USA, 1914–1984)
• Leonid Kantorovitj (Sovjetunionen, 1912–1986)
• Nandra Karmarkar (Indien, USA)
• Johannes Kepler (Tyskland, 1571–1630)
• Stephen Cole Kleene (USA, 1909–1994)
• Felix Klein (Tyskland, 1849–1925)
• Donald Knuth (USA, 1938-)
• Helge von Koch (Sverige, 1870–1924)
• Kunihiko Kodaira (Japan, 1915–1997)
• Andrej Nikolajevitj Kolmogorov (Ryssland, 1903–1987)
• Maksim Kontsevitj (Ryssland, 1964-)
• Leopold Kronecker (Tyskland, 1823–1891)
• Ernst Eduard Kummer (Tyskland, 1810–1893
• Kazimierz Kuratowski (Polen, 1896–1980)
• Martin Wilhelm Kutta (Tyskland, 1867–1944)
• Abraham Gotthelf Kästner (Tyskland, 1719–1800)
L
• Laurent Lafforgue (Frankrike, 1966-)
• Joseph-Louis Lagrange (Frankrike, 1736–1813)
• Ivo Lah (Slovenien, 1896–1979)
• Johann Heinrich Lambert (Tyskland, 1728–1777)
• Robert Langlands (Kanada, USA, 1936-)
• Pierre Simon de Laplace (Frankrike, 1749–1827)
• Stig Larsson (Sverige, 1952-)
• Henri Lebesgue (Frankrike, 1875–1941)
• Adrien-Marie Legendre (Frankrike, 1752–1833)
• Derrick Henry Lehmer (USA, 1905–1991)
• Gottfried Wilhelm von Leibniz (Tyskland, 1646–1716)
• Sophus Lie (Norge, 1842–1899)
• Ferdinand von Lindemann (Tyskland, 1852–1939)
• Jacques-Louis Lions (Frankrike, 1956-)
• Joseph Liouville (Frankrike, 1809–1882)
• John Littlewood (England, 1885–1977)
• Aleksandr Ljapunov (Ryssland, 1857–1918)
• Nikolaj Lobatjevskij (Ryssland, 1792–1856)
• Édouard Lucas (Frankrike, 1842–1891)
__________________
Senast redigerad av Pansarvecket 2018-02-08 kl. 21:58.
Citera
2018-02-08, 21:56
  #1299
Medlem
Pansarveckets avatar
Tvåans växel...
M
• Saunders Mac Lane (USA, 1909–2005)
• Colin Maclaurin (Skottland, 1698–1746)
• Benoît Mandelbrot (Polen, Frankrike, USA, 1924–2010)
• Grigory Margulis (Sovjetunionen, USA, 1946–)
• Andrej Andrejevitj Markov (Ryssland, 1856–1922)
• Jerrold E. Marsden (USA)
• Anders Martin-Löf (Sverige, 1940–)
• Per Martin-Löf (Sverige, 1942–)
• Lorenzo Mascheroni (Italien, 1750–1800)
• Octav Mayer (Rumänien, 1895–1966)
• Curtis T. McMullen (USA, 1958–)
• Anders Melin (Sverige, 1943-)
• Hjalmar Mellin (Finland, 1854-1933)
• Karl Menger (USA, 1902–1985)
• Marin Mersenne (Frankrike, 1588–1648)
• Franz Mertens (Tyskland, 1840–1927)
• Adriaan Metius (Holland, 1571-1635)
• Preda Mihăilescu
• John Milnor (USA 1931–)
• Hermann Minkowski (Tyskland, 1864–1909)
• Richard von Mises (Österrike-Ungern, Tyskland, 1883–1953)
• Gösta Mittag-Leffler (Sverige, 1846–1927)
• August Ferdinand Möbius (Tyskland, 1790–1868)
• Georg Mohr (Danmark, 1640–1697)
• Abraham de Moivre (Frankrike, 1667–1754)
• Gaspard Monge (Frankrike, 1746–1818)
• Augustus De Morgan (Indien, Storbritannien, 1806–1871)
• Shigefumi Mori (Japan, 1951–)
• Harold Calvin Marston Morse (USA, 1892–1977)
• David Mumford (Storbritannien , USA, 1937–)
N
• John Napier (Skottland, 1550–1617)
• John F. Nash Jr. (USA, 1928–2015)
• John von Neumann (Ungern, USA, 1903–1957)
• Rolf Nevanlinna (Finland, 1895–1980)
• Isaac Newton (Storbritannien, 1643–1727)
• Nikomedes (Grekland, 100-talet f. Kr.)
• Nilakantha Somayaji (Indien, 1444–1544)
• Sergej Petrovitj Novikov (Ryssland, 1938-)
• Pjotr Sergejevitj Novikov (Ryssland, 1901–1935)
O
• Michail Vasiljevitj Ostrogradskij (Ryssland, 1801–1862)
P
• Paul Painlevé (Frankrike, 1863-1933)
• Blaise Pascal (Frankrike, 1623–1662)
• Giuseppe Peano (Italien, 1858–1932)
• Roger Penrose (England, 1931-)
• Oskar Perron, (Tyskland, 1880-1975)
• Julius Petersen (Danmark, 1839–1910)
• Émile Picard (Frankrike, 1856–1941)
• Subbayya Sivasankaranarayana Pillai (Indien, 1901–1950)
• Josip Plemelj (Slovenien, 1873–1967)
• Jules-Henri Poincaré (Frankrike, 1854–1912)
• Siméon Denis Poisson (Frankrike, 1781–1840)
• George Pólya (Ungern, USA, 1887–1985)
• Victor Puiseux (Frankrike, 1820–1883)
• Pythagoras (Grekland 582 f.Kr. – 496 f.Kr.)
• Leonardo Pisano (Italien 1175–1250)
Q
• Daniel Quillen (USA, 1940-)
• Willard van Orman Quine (USA, 1908-2000)R
• Srinivasa Aaiyangar Ramanujan (Indien, 1887–1920)
• Frank Plumpton Ramsey (Storbritannien, 1903–1930)
• Regiomontanus (Johannes Müller, Tyskland, 1436–1476)
• Marian Rejewski (Polen, 1905–1980)
• Ken A. Ribet (USA, 1948-)
• Jules Richard (Frankrike, 1862–1956)
• Bernhard Riemann (Tyskland, 1826–1866)
• Adam Ries (Tyskland, 1492–1559)
• Frigyes Riesz (Ungern, 1880-1956)
• Marcel Riesz (Ungern, Sverige, 1886-1969)
• Herbert Robbins (USA, Rutgers University)
• Abraham Robinson (?, 1919–1974)
• Gian-Carlo Rota (Italien, USA, 1932–1999)
• Klaus Roth (Tyskland, Storbritannien, 1925-)
• Walter Rudin (USA, University of Wisconsin–Madison, 1921-2010)
• Carl David Tolme Runge (Tyskland, 1856–1927)
• Bertrand Russell (Storbritannien, 1872–1970)
S
• Philippe Satgé (Frankrike)
• Erhard Schmidt (Tyskland, 1876-1959)
• Hermann Schwarz (Tyskland, 1843-1921)
• Frans van Schooten (Nederländerna, 1615–1660)
• Laurent Schwartz (Frankrike, 1915–2002)
• Seki Kowa (Japan, 1642–1708)
• Atle Selberg (Norge, USA, 1917-2007)
• Ernst Sejersted Selmer (Norge, 1920-2006)
• Jean-Pierre Serre (Frankrike, 1926-)
• Goro Shimura (Japan, 1930-)
• Peter Shor (USA, 1959-)
• Wacław Sierpiński (Polen, 1882–1969)
• Olof Sjöstrand (Sverige, 1894-1985)
• Neil Sloane (USA, ???? – ????)
• Stephen Smale (USA, 1930-)
• Willebrord Snell (Nederländerna, 1580–1626)
• Julian Vasiljevitj Sochotskij (Ryssland, 1842–1927)
• Sporus av Nicaea (Mindre Asien, ca 240 f.Kr. – ca 300 f.Kr.)
• Joseph Stefan (Österrike-Ungern, Slovenien 1835–1893)
• Jakob Steiner (Schweiz, 1796–1863)
• Simon Stevin (Nederländerna, 1548–1620)
• Michael Stifel (Tyskland, 1487–1567)
• Thomas Joannes Stieltjes (Nederländerna, 1856–1894)
• James Stirling (Skottland, 1692–1770)
• Ludvig Sylow (Norge, 1832–1918)
• Gábor Szegő (Ungern, 1895–1985)
• Endre Szemerédi (Ungern, 1940-)
T
• Teiji Takagi (Japan, 21 april 1875 – 28 februari 1960)
• Tsuneo Tamagawa (Japan, USA, 1925–)
• Yutaka Taniyama (Japan, 1927–1958)
• Terence Tao (Australien, USA, 1975–)
• Michael Tarsi (Israel)
• Alfred Tarski (Polen, 1902–1983)
• Niccolò Fontana Tartaglia (Venedig, 1499–1557)
• Brook Taylor (Storbritannien, 1685–1731)
• Oswald Teichmüller (Tyskland, 1913–1943)
• Thales (Grekland, 624 f.Kr. – 547 f.Kr.)
• René Thom (Frankrike, 1923-2002)
• Vidar Thomée (Sverige, 1933-)
• John Griggs Thompson (USA, 1932-)
• William Thurston (1946-)
• Andrej Nikolajevitj Tichonov (Sovjetunionen, 1906–1993)
• Jacques Tits (Belgien, 1930-)
• Pafnutij Tjebysjov (Ryssland, (16 maj 1821 – 8 december 1894)
• Otto Toeplitz, (1 augusti 1881 - 15 februari 1940)
• Leonardo Torres y Quevedo (Spanien, 1852–1936)
• Ehrenfried Walter von Tschirnhaus (Tyskland, 10 april 1651 – 11 oktober 1708)
• Chung-Tze Tsen (Kina, 2 april 1898 – november 1940)
• Albert W. Tucker (Kanada, USA, 1905-1995)
• Jerrold Tunnell
• Pál Turán
• Alan Turing (Storbritannien, 1912–1954)
• Helge Tverberg (Norge, 1935-)
U
• Stanislaw Ulam (Polen, USA, 1909–1984)
• Uqlidisi (Mellanöstern, 920–990)
• Pavell Samuilovitj Uryson (Sovjetunionen, 1898–1924)
V
• Jurij Vega (Slovenien, 1754–1802)
• Ivan Vidav (Slovenien, 1918-)
• François Viète (Frankrike, 1540–1603)
• Leopold Vietoris (Österrike, 1891–2002)
• Anders Vretblad (Sverige, 1943-)
W
• Bartel Leendert van der Waerden (Nederländerna, 1903–1996)
• Edward Waring (England, 1736–1798)
• Karl Weierstrass (Tyskland, 1815–1897)
• André Weil (Frankrike, 1906–1998)
• Caspar Wessel (Norge–Danmark, 1745–1818)
• Hermann Klaus Hugo Weyl (Tyskland, USA, 1885–1955)
• Alfred North Whitehead (England, 1861–1947)
• Arthur Wieferich (Tyskland, 1910-talet)
• Norbert Wiener (USA, 1894–1964)
• Andrew Wiles (Storbritannien, 1953-)
• Edward Witten (USA, 1951-)
• Ludwig Wittgenstein (Österrike, 1889–1951)
• Vladimir Voevodsky (Ryssland, 1966-)
• Joseph Wolstenholme (England, 1829–1891)
• Christopher Wren (England, 1632–1723)
X
• Leonardo Ximenes (Italien, 1716-1786)
• Yi Xing (Kina, 683-727)
Y
• Shing-Tung Yau (Kina, USA, 1949-)
• Jean-Christophe Yoccoz (Frankrike, 1957-)
Z
• Hans Julius Zassenhaus (Tyskland, 28 maj 1912 – 21 november 1991)
• Doron Zeilberger (Israel, USA, 1950-)
• Jefim Isaakovitj Zelmanov (Sovjetunionen, USA, 1955-)
• Ernst Zermelo (Tyskland, 1871–1953)
• Günter M. Ziegler (Tyskland, 1963-)
• Zhang Heng (Kina, 78–139)
• Zhu Shijie (Kina, 1270–1330)
• Jegor Ivanovitj Zolotarjov (Ryssland, 1847–1879)
• Max A. Zorn (Tyskland, 6 juli 1906 – 9 mars 1993)
• Herbert Samuel Puckerman (1912–1970)
Citera
2018-02-08, 21:59
  #1300
Medlem
Pansarveckets avatar
Hand upp den som tror att Lurpack fattat vinken?

Och du, vad står det i matchen?
Jag har en lite längre lista om du vill fortsätta.

Sen påstår du att män kvoterats till positioner i tvåtusen år, men glömmer bort att det inte var män som kvoterades in, utan kompetens.
Som det borde vara.
__________________
Senast redigerad av Pansarvecket 2018-02-08 kl. 22:22.
Citera
2018-02-10, 20:27
  #1301
Medlem
lupacs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pansarvecket
Jag orkar inte ...

Jag förstår att du inte orkar med att hela tiden bli motbevisad. Det måste svida hårt för din sköra självkänsla.

Ada Lovelace inkluderade en metod för att beräkna en sekvens av Bernoulli-tal, inte Bernoullis ekvation som är en helt annan sak. Så du borde få din läsförståelse i engelska granskad. I föregående inlägg skrev jag faktiskt:

Citat:
Ursprungligen postat av lupac
... • Ada Lovelace (1815 – 1852): ”...wrote her own set of notes about the machine and even included a method for calculating a sequence of Bernoulli numbers; this is now acknowledged as the world’s first computer program.

Numbers är tal på engelska. Inte ekvation.

Även dina kunskaper i historia är minst sagt bristfälliga. Om du hade varit mer påläst skulle du ha vetat att Ada Lovelace gifte sig med William King, familjens doktor. Tre år efter giftermålet blev han Earl of Lovelace. Så han var inte adlig från början.

Mer om Ada Lovelace kan du läsa om här

... In her notes, Ada described how codes could be created for the device to handle letters and symbols along with numbers. She also theorized a method for the engine to repeat a series of instructions, a process known as looping that computer programs use today. Ada also offered up other forward-thinking concepts in the article. For her work, Ada is often considered to be the first computer programmer.

Om hon istället hade varit man och hetat Adam Lovelace, då skulle du givetvis höja honom till skyarna och kalla honom matematikgeni för bl a hans metod att beräkna en sekvens av Bernoulli-tal. Sist men inte minst hade du aldrig ansett honom vara en sociopat som gifter sig till status och förmögenhet.

Citat:
Ursprungligen postat av Pansarvecket
... Sen påstår du att män kvoterats till positioner i tvåtusen år, men glömmer bort att det inte var män som kvoterades in, utan kompetens.
Som det borde vara.

Under hela historien har män kvoterat andra män till statustyngda och välbetalda positioner. Framförallt inom politiken och näringslivet. Hur många kvinnor och män kan du hitta bland ministrar, direktörer och biskopar under låt oss säga perioden 1000-1950? Får du fram två lika länga listor?

Än idag rekryteras män på inbillad potential och kvinnor på faktiska resultat. Många inkompetenta män når toppen (länk). Orsaken till denna skeva rekrytering förklaras av Peters princip.

Det borde vara verklig kompetens man går efter, inte efter hybris.
Citera
2018-02-10, 23:41
  #1302
Medlem
Pansarveckets avatar
Fortfarande skitnödig fast du fick ett halvt rätt för Ada Lovelace.
Det har fortfarande ingenting med datorer att göra så länge man pratar om en mekanisk mackapär som kan göra ett val beroende på input.

Och jo, Bernoulli levde hundra år tidigare.
Jag kan förnedra dig fram och baklänges på detta om du vill, men för att återgå till poängen.

Vad står det i matchen?
Citera
2018-02-11, 00:16
  #1303
Medlem
Jag tror att män är bättre på "krumelurerna", medans kvinnorna är bättre på språkligt formulerade matematiska frågor.
Citera
2018-02-11, 01:41
  #1304
Medlem
CelenoIIs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lupac
Ada Lovelace
Du borde läsa på om Georg Scheutz och hans son Edvard. Ja, det borde fler göra.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Georg_Scheutz

Läs gärna den lysande boken https://mitpress.mit.edu/books/glory-and-failure
Citera
2018-02-11, 16:02
  #1305
Medlem
lupacs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pansarvecket
Fortfarande skitnödig fast du fick ett halvt rätt för Ada Lovelace.
Det har fortfarande ingenting med datorer att göra så länge man pratar om en mekanisk mackapär som kan göra ett val beroende på input.

Och jo, Bernoulli levde hundra år tidigare.
Jag kan förnedra dig fram och baklänges på detta om du vill, men för att återgå till poängen.
...

Jag har aldrig påstått att Ada Lovelace arbetade med digitala maskiner som dagens datorer är. Om du hade lagt ner mer tid på att läsa texten i min källa skulle du ha förstått att det var en analytisk maskin som avsågs - en mekanisk dator, en mycket tidig version av dagens dator.

Lovelace began to correspond with the inventor and mathematician Charles Babbage, who asked her to translate an Italian mathematician’s memoir analyzing his Analytical Engine (länk) (a machine that would perform simple mathematical calculations and be programmed with punchcards and is considered one of the first computers). Lovelace went beyond completing a simple translation, however, and wrote her own set of notes about the machine and even included a method for calculating a sequence of Bernoulli numbers; this is now acknowledged as the world’s first computer program.

Ada Lovelace införde en algoritm för beräkning av serier med Bernouilli-tal med Babbages analytiska maskin. Jag har inte påstått att hon skulle ha kommit på själva talen.

Här är ett diagram för beräkning av Bernoullital. Lite mer fakta om Ada Lovelace kan du läsa här. Särskilt intressanta är vad som står under rubrikerna 4-6 och 9-10.

Bernoullitalen har även en liten roll i datorernas historia, då Ada Lovelace 1842 beskrev en algoritm för att beräkna Bernoullital med den analytiska maskinen. Därmed var Bernoullitalen ämnet för ett av de första datorprogrammen någonsin.” (källa)

Ada Lovelace lade som tidigare nämnts till en serie omfattande anteckningar om Babbages maskin och poängterade att den kunde matas med stegvisa instruktioner till att utföra komplicerade matematiska problem och även kunde instrueras till att använda ord, och symboler till att komponera musik också.

Hennes anteckningar är de första beskrivningarna av datorprogrammering och algoritmer, men i åratal har historiker argumenterat för huruvida Ada skrev dem själv eller om Babbage var den verkliga författaren. Men i Babbages memoarer står det klart och tydligt att Lord Byrons dotter var den som skrev dessa anteckningar.
Citera
2018-02-11, 19:53
  #1306
Medlem
Djupfryss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lupac
Jag har aldrig påstått att Ada Lovelace arbetade med digitala maskiner som dagens datorer är. Om du hade lagt ner mer tid på att läsa texten i min källa skulle du ha förstått att det var en analytisk maskin som avsågs - en mekanisk dator, en mycket tidig version av dagens dator.

Lovelace began to correspond with the inventor and mathematician Charles Babbage, who asked her to translate an Italian mathematician’s memoir analyzing his Analytical Engine (länk) (a machine that would perform simple mathematical calculations and be programmed with punchcards and is considered one of the first computers). Lovelace went beyond completing a simple translation, however, and wrote her own set of notes about the machine and even included a method for calculating a sequence of Bernoulli numbers; this is now acknowledged as the world’s first computer program.

Ada Lovelace införde en algoritm för beräkning av serier med Bernouilli-tal med Babbages analytiska maskin. Jag har inte påstått att hon skulle ha kommit på själva talen.

Här är ett diagram för beräkning av Bernoullital. Lite mer fakta om Ada Lovelace kan du läsa här. Särskilt intressanta är vad som står under rubrikerna 4-6 och 9-10.

Bernoullitalen har även en liten roll i datorernas historia, då Ada Lovelace 1842 beskrev en algoritm för att beräkna Bernoullital med den analytiska maskinen. Därmed var Bernoullitalen ämnet för ett av de första datorprogrammen någonsin.” (källa)

Ada Lovelace lade som tidigare nämnts till en serie omfattande anteckningar om Babbages maskin och poängterade att den kunde matas med stegvisa instruktioner till att utföra komplicerade matematiska problem och även kunde instrueras till att använda ord, och symboler till att komponera musik också.

Hennes anteckningar är de första beskrivningarna av datorprogrammering och algoritmer, men i åratal har historiker argumenterat för huruvida Ada skrev dem själv eller om Babbage var den verkliga författaren. Men i Babbages memoarer står det klart och tydligt att Lord Byrons dotter var den som skrev dessa anteckningar.

Hur står det i matchen?
Citera
2018-02-11, 22:35
  #1307
Medlem
Pansarveckets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lupac
Jag har aldrig påstått att Ada Lovelace...
Jodå, men du kanske ska försöka hitta en kvinna som kan räkna efter vad det står i matchen?
Citera
2018-02-11, 23:06
  #1308
Medlem
sealstrypers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pansarvecket
Hon gjorde dessutom som riktiga sociopater bland kvinnor brukar göra, gifte sig med en Earl, för en fattig matematiker eller "datorpulare" duger ju inte.

Citat:
Ursprungligen postat av lupac
Även dina kunskaper i historia är minst sagt bristfälliga. Om du hade varit mer påläst skulle du ha vetat att Ada Lovelace gifte sig med William King, familjens doktor. Tre år efter giftermålet blev han Earl of Lovelace. Så han var inte adlig från början.

Wikipedia tycks ha en annan syn på saken...

https://en.wikipedia.org/wiki/Earl_of_Lovelace

Citat:
His son, the seventh Baron, was a Whig politician and writer. On his 1833 death the title passed to his eldest son, the eighth Baron. In 1835, Lord King married as his first wife the Hon. (Augusta) Ada Byron, the only daughter of the poet, Lord Byron,

Räknas inte en tronföljare till en baron som adlig och var han inte "8th Baron King of Ockham" redan innan han gifte sig ?

https://en.wikipedia.org/wiki/William_King-Noel,_1st_Earl_of_Lovelace

Citat:
He succeeded in the barony in 1833. He was created Viscount Ockham and Earl of Lovelace in 1838, and appointed Lord-Lieutenant of Surrey in 1840, a post he held until his death.

Han var alltså Baron redan innan Ada gifte sig med honom , att han sedan fick fler titlar förtar inte detta faktum .

Ännu en poäng till Pansarvecket .

Någon som håller reda på poängställningen ?
__________________
Senast redigerad av sealstryper 2018-02-11 kl. 23:09.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in