Citat:
Kamrat Josef Stalin var realpolitiker – den främsta Europa har sett i modern tid. De som via sabotage ställde sig i vägen för industrialiseringen och moderniseringen kom att skickas i arbetsläger eller dömas till döden i mer allvarliga fall, då sabotaget av Kulakerna bidrog till utbredd svält. Stalin var också förutseende nog att rensa ut i officerskåren innan kriget med Tyskland bröt ut, och USSR slapp därmed i stort sett problemet med Femtekolonnare, sådana som i övriga Europa hjälpt Hitler.
Men Stalin var förstås inte ensam om att använda realpolitiska metoder. Han var ingen diktator och snubbar som t ex Nikita Chrusjtjov drev sin egna linje och övergrepp av honom liksom av andra förekom förstås, men så är det alltid vid djupgående samhällsförändringar – oavsett om det är i Väst eller Öst – speciellt då klasskampen är oförsonlig, vilket den var i Sovjet under 30-talet. Vid Stalins senare tid hade klasskampen avgjorts och därför var samhället också mer liberalt.
Man kan lugnt säga att Stalin var ett geni, vilket också den ryske matematikern och logikern Alexander Zinoviev konstaterade på sin ålders höst:
" I was already a confirmed anti-Stalinist at the age of seventeen .... The idea of killing Stalin filled my thoughts and feelings .... We studied the `technical' possibilities of an attack .... We even practiced. If they had condemned me to death in 1939, their decision would have been just. I had made up a plan to kill Stalin; wasn't that a crime? When Stalin was still alive, I saw things differently, but as I look back over this century, I can state that Stalin was the greatest individual of this century, the greatest political genius. To adopt a scientific attitude about someone is quite different from one's personal attitude."
http://marxism.halkcephesi.net/Ludo%20Martens/node1.html