Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

I vart fall måste ju polisutredningen klarlägga vad som skett och i vilken ordning de dog. Det har ju onekligen med en arvsaspekt att göra. Liksom vem som utförde det hela, man ärver inte sina offer.

Om HB dödade barnen och sig själv, ärver OH dem och därefter OHs anhöriga alltihop. Omvänt om OH gjort det. Har bägge föräldrarna dödat barnen, ärver barnens anhöriga dvs mor och farföräldrar hälften var. Finns det något särkullbarn till någon av föräldrarna - det var på tapeten tidigare att HB hade en äldre dotter från ett tidigare förhållande, ärver detta barn allihop.

Det är också viktigt att ta reda på hur de dog - överförskrivningar av mediciner som samlats?
Och vilka skäl som uppges - bristande samhällerliga insattser, felbehandlingar, religiösa vanföreställningar?

För de två minderåriga mordoffrens skull och för oss alla andra - föräldrar till frågande barn eller icke-föräldrar, men som alla är mycket berörda av detta - låt viss rimlig information komma till allmänhetens kännedom.

Och i detta står vad??
Har du läst det?

Vilket år skedde morden?
Hur många mordoffer?
Vem eller vilka är offer?
Hur många förövare?
Vem eller vilka är förövare?
Mordvapen?
Dödsorsak?
Uppsåt?

Nämn ett annat mord eller dubbelmord som du skulle beskriva som att det är "allmän känt vad som hänt" utan att dessa frågor besvarats.

Polisen sa väl att föräldrarna hade skrivit att de inte såg någon framtid/livskvalité och att det hade med döttrarnas sjukdomar att göra. (Mer än så behöver vi inte veta.)

Jag har fetat.

Det går att urskilja en skara skribenter som påtalar hur sjukt det är att familjen nådde "slutdestinationen på livets resa" med x mord och x självmord.

Se'n går det att hitta skribenter som vill veta vilket "tåg" familjen klev på och när det åkte.

Förstnämnda grupp tycker att grupp två ursäktar och rättfärdigar morden, medan jag, som tillhör grupp två och vill veta hur det kunde gå på det här viset, är övertygad om att den här händelsen berörde OSS ALLA mycket, mycket illa.

Sådana brev skriver många förtvivlade människor, både som dagboksanteckningar och i brev till andra. Det är egna tankar och grubblerier som man kan yppa. Utan mer information ger en sådan formulering absolut inte svar på frågorna kring morden:

Vilket år skedde morden?
Hur många mordoffer?
Vem eller vilka är offer?
Hur många förövare?
Vem eller vilka är förövare?
Mordvapen?
Dödsorsak?
Uppsåt?

Mitt fetade kan väl ändå inte stämma?
Om Hanna mördat barnen ärver hon inte dem, alltså kan inte hennes eventuella särkullbarn heller ärva dem. Likadant med Oskar, om han har något tidigare barn. Inte ens om flickorna har begått självmord och det kan fastställas, ärver någon förälders särkullbarn allihop. Det borde vara hälften.

Man ärver sina halvsyskon om dessa inte har egna barn eller partner, inga levande helsyskon och deras föräldrar utesluts från arv - eller skrivit något annat i ett testamente.
Halvsyskonet i en "särkull" blir närmast anhörig - ett halvsyskon delar ju mamma eller pappa med barnen och är just (ett halvt)syskon.

Jag har följt tråden och kan inte påminna mig att detta varit uppe, rätta mig gärna (länk?) om jag har fel.

I slutändan resulterar väl hela den här diskussionen om hur man ska kunna förhindra att något liknande händer igen i frågan om huruvida man bör justera föräldrarättigheterna i Sverige.

Olika möjliga teorier finns:

De var psykopater/helt j*vla sjuka och föräldrars val bör kontrolleras och begränsas mycket hårdare. Hur man ska kunna identifiera psykopater och/eller sjukligt manipulativa föräldrar förblir hittills osagt.

De var psykopater/helt j*vla sjuka, men iom att man ofta inte kan se det på utsidan, samtidigt som det ändå är mycket ovanligt att föräldrar mördar sina barn, så får väl allting fortsätta som det är nu, och vi får helt enkelt hoppas att det inte händer igen.

De var i grunden kärleksfulla föräldrar i en mycket jobbig situation och kände sig helt utmattade av någon anledning. Många som har uttryckt empati med deras mående (!!!) i den här hypotetiska situationen har även uttryckt att de känner igen sig i hur påfrestande kampen om lämpliga anpassningar för annorlunda behov kan vara i Sverige. Med tanke på detta skulle det kanske vara en bra idé att se över de restriktioner och skepsis som idag krånglar till det för familjer med speciella behov, samt kanske ersätta de nuvarande kontrollmoment med andra, mer effektiva och rättvisa former av kontroll.

Jag tänker t ex att det borde vara tillåtet att välja hemundervisning i Sverige, samtidigt som det måste finnas regelbundna kontroller (dock inte av den typen som gör att man känner sig misstänkt utan att ha gjort något fel), t ex i form av prov i skollokaler, kanske hembesök, osv.

Såvitt jag minns var det uppe alldeles i början att HBs Facebook innehöll en hälsning från en äldre dotter runt tjugoårsåldern. Lite oklart om det i slutändan verkligen var just HBs Facebook, kanske därför som det togs bort?

Om nu den hemundervisning du önskar fallerar - ja, går käpprätt åt helvete. Tar du då ansvaret ? Vad gör du - tar du livet av barnet ? Av kärlek......