Hjälp med sömn

Jag har nog testat en del för sömnen men kanske missat något som skulle Kunna fungera. Sover som mest 1,5 timme per natt utan hjälp i flera dagar för att sedan kunnna sova någorlunda, ca 4-5 timmar av utmattning. Men när jag sover vaknar jag ofta var 10:e till var 30:e min och kan vara vaken allt mellan 30 min till flera timmar. Somnar aldrig innan 4.30-6.00. Har svår ångest, socialfobi, sjukusskräck och ptsd misstänker dom även pga av barndomen. Har aldrig haft bra sömn men innan jag blev sjuk nu så sov jag mellan 3-5 timmar oftast snitt 3,5 timmer per natt och aldrig innan kl 3.00-4.00. Dessutom utreds jag för idiopatisk rls, som jag haft problem med sedan senare tonår. Det förvärrades dock 2012 men jag visste inte förrän nyligen vad rls är.

Mina nuvarande mediciner är:
Cipralex 20 mg
Stesolid max 2 per dag vid behov 5 mg
Sifrol.

Om jag tar stesolid får jag sova iaf mycket bättre och mindre uppvak och kortare tid att somna om. Vaknar av mig själv men även av barn som väcker mig så behöver tips på medicin som man somnar på men även sitter i och man lätt somnar om.

Mediciner jag testat som inte hjälpt även ssri:
Sertralin (fungerade inte alls)
saroten (fungerade inte alls)
Anafranil dropp och injektion. Fungerade inte

atarax ( värre myrkryp och fungerade inte).
Mitrazapin (fungerade inte men fick enormt med humörsvängningar och hetsåt).

Lerigan (sov inte heller på dom)
Theralen (bakfull som fan och sov inte heller).

Zyprexa (värsta skiten, sov inte och blev argsint).

Nozinan (stavning) bakfull och satt i 24 timmar men ingen sömn, testade även som inlagd på psyk.
Hermolepsin (samma där stavning) samma som med nozinan.

Lyrica (fungerade ett tag mot ångesten, blev passiv, likgiltig och slutade bry mig om allt. Ett helvette att sluta med efter höga doser).
Cirkadin (fungerade inte ens lite)
Sobril (fungerade lite mot ångesten på dagtid 3*10 mg)
Imovane 7,5 mg (fungerade inte alls)
Stilnoct 10 mg (fungerade sådär, trodde jag sov 3-3,5 timme per natt 3-4 gånger i veckan som jag tog dom till natten. Tills dottern berättade att jag var ut till henne och pratade en massa strunt vid ett flertal tillfällen. Slutade rakt av då pga av om jag ändå inte ligger och sover så är det värdelöst att stoppa i sig beroendeframkallande piller och dessutom rädslan för att ta bilen).
Melatonin (hjälpte inte alls fick testa 10 mg?).
Galpantin (hjälpte inte alls).
Neurotin ( fick mot nervsmärta dock men hjälpte inte med vare sig ångest eller sömn, var evigheter sedan dock).

Intuniv (sista medlet jag testat för att minska oro och stress till natten, fick tydligen för hög startdos för den skulle visst sättas in sakta. Ger även ofta lägre blodtryck. Fick klåda, utslag och väldigt högt blodtryck. Jouren satte ut den rakt av och tog en massa prover, kollade utslagen och tog nytt blodprov efter jag fått stesolid men blodtrycket var fortfarande högt men lägre än innan. Fick åka hem mes instruktioner om att äta stesolid 2 gånger dag i 5 dagar och komma tillbaka på måndag morgon för att få svar på proverna och nytt blodtryck. På måndagen fick jag veta att proverna var bra och sedan ta blodtrycket 4 gånger, alltid högt men som högst 183/124 och att min ena pupill var förstorad så blev skickad på akuten för vidare utredning där dom kom fram till att allt var biverkning på intuniv.

Och några till jag inte mins namnet på.

Så någon som har något förslag som jag kam diskutera med nästa möte med läkare på psyket? Dom har som slut på idéer och jag har ingen koll alls. Men lider av enorm sömnbrist och längtar efter lire mer sömn.
Utan sömn så är ångesten värre och svårare att hantera och vill inte ta stesolid varje dag, varken för sömn eller ångest.
Antihistaminer går bort pga rls dock.

Efter den snabba utsättningen av intuniv som ska trappas ut långsamt och väldigt lite åt gången så har ångesten skenat iväg en del.

Väntar på att få börja med kbt som jag verkligen längtar tills jag får börja, ska även få göra magnetbehandling som jag är positiv till. Tror på sådana behandlingar mer än mediciner då medicinerna bara maskerar och inte gör en frisk medan kbt lär en att hantera och mota bort ångest och lära sig leva ett bra liv med rätt verktyg. Magnetbehandlingen tror jag också kan hjälpa mig men är samtidigt lite rädd för den, hört mycket positivt men även lite negativt. Är som sagt redo att göra precis allt för att bli den jag än gång var eller ännu bättre bli bättre än jag var, då jag hela mitt liv bara stoppat undan alla trauman och skruvat på locket ordentligt men nu har det hänt saker som gör att mina burkar gått sönder och allt läcker ut och kommer upp till ytan.

Om det är någon som gjort magnetbehandling så berätta gärna hur det var för just dig, det bra och dåliga. Hur ont eller jobbigt det var. Har man så mycket och jobbig huvudvärk under behandlingsperioden och lindrar alvedon, pronaxen och treo?

Det var en gång någon som informerade mig om hur viktigt det är att andas. Sen blev jag upplyst om vad som händer med kroppens viktigaste organ när man sover. Alltså, hjärnan den behöve sin lilla sömn varje dygn och får den inte det kan den inte fungera OK.
Så, då la jag mig helt enkelt ner och sov. Eftersom det var ganska enkelt för mig att inse att, om inte hjärnan får sitt, då kan jag likagärna dluta andas.
Min hjärna är den enda jag har och den är hag jävligt rädd om.
Är du rädd om din?

Har du testat propavan?

Herre jävlar vad många olika mediciner du har testat innan du har fått chansen att pröva KBT. Mycket märkligt tycker jag, hade det inte varit bättre att börja med KBT och om det inte fungerar testa olika mediciner?

Att inte kunna sova är verkligen för djävligt.

Cannabis?

mogadon plus propavan är en hästkur som kan söva ner de flesta. Dvs kortverkande insomning plus långverkande.

Jag förstår mig inte på människor som drogar sig till döds, var får ni för er att ploppa i sig piller som godis är svaret?.
Visst jag kan förstå att du håller inne alla dina bekymmer, och lägger det åt sidan i hopp om att det försvinner , men du måste lösa de förr eller senare för det stannar där det är.
Jag kom till en punkt till slut jag inte kunde ignonera det längre och hamna i en psykos som blev värre och värre tills jag var nära att orsaka min egna död.
Min räddning var att, ta en promenad ut till skogen, sätta mig ner och tänka, helt enkelt TÄNKA och konfrontera vad som var felet med mig.
Du anar inte vilken känsla det var att se tillbaka på mina beteenden och min handlingar under mitt liv och tänka wtf höll jag på med?.
Allas problem och konflikter är inte samma skala och kanske i andras syn inte i lika värde, men om man samlar på det oavsett dess allvar och inte löser de kommer du drunkna i det till slut.

Tänk på det på detta vis, om du mår illa och känner dig som skit, går du hellre spyr ut det och får det ut ur ditt system eller går runt och mår illa resten av din dag?

Jag vet mycket väl att man behöver sömn och att den är väldigt viktig för kroppen. Jag har haft sykos pga av sömnbrist tidigare.
Rädd om hjärnan är jag men kommit till en punkt jag inte orkar så mycket mer.
Att bara lägga sig ner och sova fungerar inte, har testat. Innan ångesten så hade jag ju redan sömnproblem pga restless legs. Vill inget hellre än få sova.

Har testat både ensam och med imovane, får hemska myrkryp och sover inte bättre av propavan.

Jag har inte valt bort kbt utan dom har inte erbjudit mig det förrän nu. Har tidigare bara träffat läkare som bara tänkt på behandla bort problemen med mediciner. Väntetiden på kbt är väldigt lång här dessvärre.
Jag hade nog inte suttit här utan dom mediciner jag ändå har idag då även jag fick en sykos. Jag känner att jag bara förstör livet för dom som står mig närmast och dom skulle ha det bättre utan mig. Önskar väldigt ofta att jag bara kunde få sluta andas och slippa orsaka andra lidande för mitt mående och alla följdsjukdomar jag fått pga av sömnbristen som läkarna tror är orsaken till att jag lätt blir allvarligt sjuk fysisk.