Dekonstruktiv kritik - En podcast av komikern Aron Flam

Nej.

On a another note: jag kan citera mig själv från kommentarsfältet på Youtube:

Jag vet inte vad det är för twitterbråk som lyckats resultera i den här sortens hätska ton och jag kan inte nog understryka hur fullständigt ointresserad jag är av ta reda på det, men trots alla skrik och cirkelresonemang orkade jag ju lyssna ända till slutet. Det var bra att det en del saker blev klargjorda, till exempel om IRM påstådda vänster-finansiering. Och det var intressant att få höra vad man specifikt syftar på gällande rasism och antisemitism bortom SD. I framtiden skulle jag dock uppskatta mer sansade samtal med meningsmotståndare. Bring back Eric Rosén!

PS. Gällande sakfrågan kan jag tycka att när IRM är öppna med att deras fokus är rasismen inom SD, så blir det märkligt att hävda att de är inkonsekventa. Inkonsekvensen skulle infalla om de påstod att de tagit på sig uppdraget att granska all rasism. Det gör precis det de säger är avsikten med deras arbete, alltså är de konsekventa. Problemet är att det är ett enögt förhållningsätt, vilket jag tror att är det Aron egentligen kritiserar.

Sen kan man ju inte säga att de är partipolitiska för att de väljer att ge sig på ett parti. Partipolitiskt signalerar att man går ett specifikt partis ärenden. Eftersom alla större partier är emot SD, så skulle det kunna vara alla partier eller inget.

Wow! Högt spel av nån som på FB kallar sig "svinmun". Varför skulle det vara ett problem att inte veta vad Frankrikes huvudstad heter, "när man är" (hur tycker du själv att ditt språk förhåller sig i den här tråden?) i grundskolan? Tycker det är väldigt eurocentriskt av dig att tycka det.


Japp! Hurså?

Det är behöver inte vara en stor grej nej. Men om man med emfas hävdar att så inte är fallet blir det naturligtvis lite penibelt om någon lyckas leda i bevis att man faktiskt är det.

Jo, men är det värt tiden och mödan? Och leder det verkligen någonstans?

Jag skulle vilja påstå att det är just besattheten av att sätta etiketter på folk istället för att diskutera sakfrågor som gjort det offentliga samtalet outhärdligt på senare år. Har du bara rätt etikett, t.ex. "feminist" eller "antirasist" kan du säga vad fan som helst oemotsagd. Och omvänt, kan du sätta etiketten "islamofob" eller "SD-anhängare" är debatten över innan den har börjat - inga argument behövs. Jag har sökt mig till alternativmedia just för att slippa vad AF verkar hålla på med i IRM-avsnittet.

Båda sidor i det avsnittet ägnade sig åt att kasta skit på varandra, och denna var en av de saftigare skitkorvarna. Vad det ska leda till får du fråga dem. Det är väl snarast underhållning.

Jag provade att fråga intelligentian här i forumet först, men du var det ende som svarade... Personligen tror jag att AF drivs av ett så starkt sossehat att han inte har något annat motiv.

Ja, det här med IRM var verkligen ett bottennapp...

T.o.m. jag som är ganska stort Aron-fan började nästan gilla IRM-gänget efter att ha lyssnat på drygt halva (inte heller jag orkade hela vägen).

Att de är en "vänster-rörelse", ja det är väl inget att debattera, även om de själva verkade försöka motsätta sig den etiketten. Onödigt att ens ta upp.

Själva ämnet för debatten = totalt intetsägande och diffust.

Arons teknik med att kasta ur sig gissningar i anklagande ton som sen bemöts och falsifieras relativt lugnt och sakligt får honom bara att framstå som en stor pajas.

Antisemitism-kortet spelas alldeles för seriöst. Jag har länge trott att hans antisemit-anklagelser mot folk på twitter varit lite med glimten i ögat, men det verkar ju som att han faktiskt på allvar tror att antisemitism är en stor grej idag och att nästan alla icke-judar är antisemiter... Jag vågar påstå att det är en extremt liten klick som överhuvudtaget bryr sig om judar och av den lilla klicken är det kanske hälften som hatar och hälften som älskar judar.


Aron borde hålla sig till skrivna monologer istället för att livedebattera.

Han framstår som en rättshaverist, bitter på kvinnor och så ser han antisemitism överallt. Visst, det finns antisemitism men han ser det där den inte finns.
Jag får känslan att något hänt i privatlivet eller att han inte mår riktigt bra. Sprit, droger...? Sa han upp sig från SvT eller fick han sparken? Dekonstruktiv kritik är riktigt pinsam att titta på. Hans skrivna monologer, ja de brukar börja bra men sen spårar de ur och blir bittra.

Hade du, med din akademikerutbildning, också lärt dig lyssna så hade du hört när han tydligt säger att det är viktigt att barn får en bred och grundlig allmänbildning som de har mycket nytta av senare i livet eftersom de då kan konkretisera nyheter, händelser och nya kunskaper på ett annat sätt än om de inte har denna grund. Om man inte vet var Paris ligger, eller har en uppfattning om Frankrikes kultur så är det också svårt att föreställa sig hur olika händelser skulle påverka landet, för att dra ett exempel.

Angående avsnittet med IRM; det var inget annat än pinsamt att lyssna på AF när han hela tiden satt och spottade ur sig grundlösa anklagelser som sedan motbevisades med enkelhet, och att han också vägrade erkänna att han haft fel.

Jag håller inte med. Du/jag kan ju lära dig det senare i livet. Jag visste ingenting om internet, smartphones eller fildelning 1997. Allt det är ju vardag i mitt liv nu. Jag kan MASSOR om det (verkligen ingen expert, men mer än majoriteten i Sverige - som är ett ganska utvecklat land). Det handlar om att vara nyfiken och vilja lära sig. Jag håller verkligen med om att en bred allmänbildning är viktigt, men 2017 är allmänbildning inte samma sak (dvs samma kunskap) som 1970. Fokus ligger på andra saker. Det är det jag tycker han inte klargör. Är det inte så? <--- ärlig fråga!

Jag muckar inte bråk, jag tycker bara att Henrekson inte ser russinen i kakan. Sen tycker jag att det är VÄLDIGT komplicerat vad som faktiskt är allmänbildning. Jag har en nära vän som är oerhört kunnig inom politik och "internationella relationer", men som inte vet skillnaden på en kråka och en kaja. Vad är viktigt? Vad ligger närmast?

Sen tycker jag som de flesta i denna tråd att AF totalt misslyckades under IRM-podden. Men har samtidigt en fråga till er som kanske vet;

AF är väl extrem förespråkare för individualism? Dvs, individen går före kollektivet (?). Varför är han då så mån om att stå upp för judar, när han inte är religiös. Han är född jude, men enligt hans sätt att se på det har religion ingen plats i hans liv, så vad har då judendomen för roll? Varför är antisemitism så otroligt hemskt (han snackar ju om det hela tiden) när det finns andra folkgrupper som har det lika svårt som han lika gärna skulle kunna stå upp för? Blev det rörigt?

Han har uppenbarligen en stark identifikation med judar som grupp med tanke på att han är mer rabiat än nån annan i Israel-frågan och fantiserat om ”antisemitism” hos alla som inte delar hans åsikter om den.

I TSKNAS återkom han ofta till hur ”svenskar” är. Tydligen ser han sig inte som svensk. Svenskar är smutsiga , de tvättar sig inte, de är äckliga. Det återkom han ofta till. Sverige är ett korkat land, svenskar är fega, töntiga, svenskar är konflikträdda osv.

Fast Aron har, bortsett från anklagelserna mot Irm, helt rätt. antisemitismen är den mest rumsrena typen av rasism idag.