Bostadsbubbla i Sverige?

Problemet med gubbar som Kurt-Sune är att han tittar på sin egen situation och inte inser att han bara haft en enorm tur om hans BR ökat i värde multum senaste decenniet. Även om den, som alla andras, nu sjunker stadigt. Kurt-Sunes personliga situation är ointressant.

Pyramidspelet har blåsts upp till bristningsgränsen enligt Greater fool theory men nu börjar idioterna ta slut. Att vi sitter i en av de värsta bubblorna under min livstid börjar fler och fler inse. Marknaden har varit totalt skev i decennier. Folk som Kurt-Sune har intalat sig själva att prisökningarna varit helt normala och rationella.

Visst medges det nu att dom som köpte på toppen i typ somras kanske inte gjort världens bästa affär och att vi möjligen bottnar i mars. ha ha. Nej det är mycket mycket värre än så. Prisökningarna har inte haft någon som helst grund i fundamenta såsom högre löner, förbättrad kvalitet etc. Om man bortser från byfånen Alpha som tillskriver de galna prisökningarna byggarbetarnas fantastiska löneökningar.Vi andra ser bara enorma vinster för byggbolagen och naturligtvis banker.

Skulle du, Kurt-Sune, råda ett par i 25-årsåldern att satsa på en tvåa i Barkarbystaden idag eller skulle du råda dom att hyra om dom kan?

Jag vet inte om du bor i ägt boende men om du gör kalkylen på en eventuell flytt med de nya reglerna så är det stor skillnad mot tidigare, då amorteringen kunde snackas bort. Det är stor skillnad på att betala 3% i amortering mot 0%.

Och givet inkomsterna ock prisnivåerna i Sthlm så kommer det att bli tufft för väldigt många vid en flytt.

Sålänge man bara bor är de nya reglerna inga problem, men de som ska flytta kommer att behöva ställa om till en helt annan ekonomi som är avsevärt sämre.

Det här är ännu mer inlåsning från politiskt håll. Inte nog med att flyttskatterna låser inne folk. Nu kommer amorteringskravet att göra detsamma.

Det är så synd att man från politiskt håll agerar på tok för sent..

När regeringen gav grönt ljus till amorteringskravet (i början av December vill jag minnas) hade priserna redan börjat dala, därav kritiken. Nån gång måste ju bubblan spricka. Visst, det ökar väl inte köplusten direkt men det är inte på något sätt avgörande.

nja jag vet inte om det är tur. Jag gjorde samma kalkyl då som nu när jag ska välja boendeform. Och hyresrätten är fortfarande dyrare än ägt boende. Jag skulle dock våga påstå att om politikerna infört dessa amorteringskrav långt tidigare, så hade vi inte hamnat i denna situation. Och priserna hade inte dragit iväg lika mycket.

Även hyresregleringen drar sitt strå till stack när hyresmarknaden inte tillåts att fungera på ett optimalt sätt.

prisökningar är begripliga om man tar hänsyn till amorteringsfria lån. Men det gäller inte längre...vilket jag tycker är bra.


Nu köper ju de flesta en bostad på längre sikt än några månader vill jag tro iaf. Och de som förlorar är de som tagit en väldigt aggressiv position på marknaden och spekulerat i nyproduktion mm.
jag tycker att de ska göra kalkylen först. Men jag vet att de hyresrätter som byggs där är svindyra.

Själv gillar jag inte alls det området då det ligger inklämt bland en massa problemområden.

Sen att bo vid ett shoppingcenter är inte min grej.

Vad jag vet förespråkar Kurt-Sune marknadshyror vilket skulle göra det möjligt att faktiskt hitta en hyresrätt i ett trevligt område till rimligt pris. Situationen nu är ju sådan att man ibland inte har något annat val än att köpa.

Alternativet att hyra nybyggt finns ju men då blir månadsutgiften rejält mycket högre. Visst visar det sig att huspriserna rasar nu i vår så är ju hyran en litet problem i jämförelse men det är ju inte självklart. Räntorna är ju så låga att folk faktiskt kan låna och betala de höga priserna utan särskilt mycket besvär. Fortsätter det så kan väl priserna mycket väl stiga i många år till? Särskilt om inflation och lönehöjningar börjar komma igång så smått?

Själv tycker jag att det är fullständigt absurt att en 25-åring överhuvudtaget funderar på att köpa. Lite beroende på livssituation givetvis. Den som började på universitet direkt efter gymnasiet har ju precis fått examen och börjat jobba då. Innan man köper bör man ju ha lite kapital att sätta in först. Att försöka hyra ett par år och sedan fundera på att köpa när man närmar sig 30 är väl mer rimligt? Börjar man arbeta direkt efter gymnasiet är det givetvis annorlunda. Då kanske man har sparat tillräckligt redan vid 25?

Har inte det varit det naturliga i alla år? Jag känner ingen som köpte direkt när de flyttade hemifrån i varje fall. Samtliga hyrde i en massa år först och flyttade en hel del innan de fastnade på någon arbetsplats/stad och funderade på att köpa. De som flyttade till Stockholm satt i allmänhet fast ett par år i Jordbro eller Rinkeby först innan de kunde leta efter något annat. Det var dock på tidigt 90-tal innan marknaden för hyresrätter förstördes fullständigt.

Förväntar sig unga idag att kunna finansiera ett nytt hus, eller en ny lägenhet, vid 25-års ålder? Problemet är kanske i så fall att vissa har helt orealistiska förväntningar på vilken livsstil de skall ha råd med.

Vad anser du är en rimlig hyra? Med tanke på att du klagar på nybygge. Nya hyresrätter verkar också ha en kö på 5 år.

Skulle tro att blocket ger en ganska bra vägledning om vad marknadshyror skulle kosta.
Med marknadshyra så skulle du antagligen få betala ca 10k i månaden för en etta i närförort. Antagligen ca det dubbla för topp läge. Det skulle antagligen vara ganska lite skillnad på nybygge och en gammal lägenhet.

Alltså du återkommer till att det är dyrare att hyra. Visst i månadskostnad möjligen. Inte ens det behöver vara fallet om du verkligen räknar på priset per kvadrat/mån. Detta skiljer sig givetvis mycket. Sett till ofrihet och ekonomisk risk tycker jag verkligen inte det. Att din kalkyl går ihop förutsätter ju att priserna inte sjunker vilket ingen kan veta.

Räknar du dessutom in engångskostnader för Br såsom mäklare, besiktning, tid för försäljning, alternativkostnad för handpenning (flera hundra tusen du kunnat lägga på börsen) samt naturligtvis trevligheter som renovering går din kalkyl inte ihop alls. Om du sen av olika skäl tvingas sälja med förlust, ja jag avundas ingen som funnderar på att köpa idag.

Det var alltså statistik för hela landet. Tror du dessa siffror är representativa för varje kommun i landet? både Sorsele och Stockholm?

Jag tänker främst med tanke på att i Sorsele får du 3-5 fina villor med stor tomt för 4.5*medianlönen, i Stockholm får du inte ens den minsta ettan.

Att du tycker det är absurt för 25-åringar att köpa beror endast på de absurda priserna. Läste av en händelse ett reportage från 80-talet från Värmland nånstans där dom lokala ungdomarna klagade på att invandringen till den lokala orten medfört prishöjningar på bostäder. Tankegångarna löd ungefär "Fan jag var tvungen att jobba en hel sommar för att kunna köpa en kvart" ha ha.

Undrar för resten över hur många unga som idag på allvar sitter i landsorten och funderar över hur det skulle vara att bo några år i Jordbro eller Rinkeby.

Jag har hört dessa argument sedan den dagen jag köpte min första lgh, men jag vidhåller fortfarande att det är bättre att äga själv än att hyra av någon annan.

Det finnns starka fundamenta för prisbilden och visst kan det gå ner pga politiska beslut.

Men sett över tid kommer du med största sannolikhet att halka efter i din hyresrätt vs de som äger sin bostad.

Även om priserna gått ner lite så är det fortfarande långt ifrån någon rea.

Svårt att säga. Ser man till ettor eller små tvåor så måste ju förväntningen vara att hyresgästen är en ung ensamstående som precis börjat arbeta. Den som börjat bilda familj lär ju vilja ha åtminstone en trea.

Tittar jag i Linköping så finns en del tvåor att hyra (stångåstaden) för omkring 5-8kkr/mån. Nyproduktion 2 rum+kök på 39 m^2 finns för 7400 (några års poängkrav). Äldre finns 2 rum+kök 58 m^2 för 5200/mån med ungefär samma kö krav. Inget av dessa är i särskilt bra läge dock.

Tänker man sig att en ungdom som precis börjat arbeta med ett fullt normalt arbete (kanske 25kkr/mån brutto) skall bo där så är 5-6000/mån i hyra rimligt tycker jag. Det tillkommer ju lite för el, vatten och värme normalt. Nu får ju unga bostadsbidrag men en rimlig hyra måste ju vara en som går att klara utan bidrag på en normal lön.

Var sedan en marknadshyra skulle landa i praktiken är ju en annan sak.

För det första äger du ingenting, du äger rätten att bo. Det gör jag också, helt utan lån. Naturligtvis hade du tur när du gjorde din kalkyl eftersom du råkade tajma bra. Din kalkyl hade sett likadan ut i somras eller 1989 och då hade den varit käpprätt åt helvete.

Kan du peka ut dessa fundamenta? Om det enda du kan komma med är billiga lån har du inte förstått mycket av diskussionen här.