Bostadsbubbla i Sverige?

Stora humorpriset går till ovanstående inlägg! Det som drivit priserna är folks tro på ökade priser kombinerat med låga kostnader för att äga eget boende.

Du utgår från att marknaden är rationell, vilket den här tråden är bevis på att den inte är.

Njah. Svennebanan är känd för att vara en riktigt korkad gambler, e.g. ett av två fina sätt att tjäna pengar i Sverige är att vinna på lotteri (det andra är att födas rik). Vi (nåja, "ni") köper >10 trisslotter per år och person, och då har vi bara valt ut ett enda lotteri. Avanza gick ut med att >50 000 svenskar köpt Onecoin (för de som inte vet är det ett pyramidspel med marknadsföring i nivå med nigeriabrev, eller javascript som blinkar om att du är en utvald besökare). FING är verkligen genomsvenskt, beteende; den hanteringen är en bra nivå över snittsvensken.

Vågar man titta sitt födelseland ordenligt i spegeln ser man snabbt att den finansiella inkompetensen är relativt världsunik.

Detta har mött decentralisering av kapitalförvaltning, inte minst tack vare internet. Kreti och pleti är plötsligt aktiva kapitalförvaltare, men likt förbaskat stöpta i en lotterikultur. Citaten från riktiga kapitalförvaltare får de med sig - "mina pengar ska jobba åt mig!", "man måste våga!"- men inkompetensen består. Så de allokerar i blindo, och analyserar de situationen letar de lotteri-liknande karaktäristik som kan göra dem rika. Att köpa en trisslott är för svennebanan en investering. Blir det vinst var det en bra investering, blir det förlust var den dålig.

Om ni tycker detta låter överdrivet, titta efter det själva. Vi har ironiskt nog ett visst passande namn i tråden ni kan studera.

Vi kan ta med oss följande:
1) Det är verkligen inte konstigt att det blir såhär i Sverige
2) I jämförelse med hur det generellt går när svennebanan ska förvalta kapital ter sig placering i bostäder som ett minst sagt rimligt alternativ

Kruxet är ju inte placeringen som sådan - en bostad är aldrig värre än att gå in med alla sina besparingar i Onecoin - utan problemet i just det här fallet är att bostadsmarknader tenderar att dra ned hela ekonomin, snarare än bara individuella dumhuvuden.

Är det inte ganska enkelt att hitta faktafel i den som inte är fakta.
Påstår du att alla meningar är falska då?
Vi kan t ex ta första meningen: "Den svenska bostadsmarknaden är en rapportserie som ges ut av Veidekke två gånger per år". I din värld är det då en falsifierbar lögn.
Eller om du vill ha en annan "Under 2016 påbörjades 60 800 lägenheter, en ökning med 26 procent jämfört med 2015.". I din värld är det då också en falsifierbar lögn.

Dom verkar iaf ha en modell som ger prisnivån som funktion av fundamentala data. Där resultatet beskrivs på sid 19 i figur 4.

nä, han har ju rätt i att "Nischbankerna kommer att pressa räntan rejält.", Fick själv ett superbolån på 4 millar beviljat hos Avanza nyligen, inte för att jag behöver det men 0,79% i ränta ger finfina arbitragemöjligheter.

Dessutom är det fortfarande väldigt "låga kostnader för att äga eget boende".

Tvärstopp i nyproduktionen snart, så efter ett lite svalt 2018 lär priserna sticka iväg cirka +20% under 2019.

Så dumstruten sitter på ditt huvud utan att du vet om det.









.

Inlåningsräntan är 0% så skillnaden är 1.6%. Den ska dessutom betala kostnaderna för alla transaktioner på bankkontona.
Varför skulle ränteskillnaden vara lägre? Jag kan inte se att den varit det historiskt. Det är snarare så att konkurrensen pressat ned den. Och bankerna utvecklat bättre metoder för att avgöra risk. Och därför kunnat sänka kreditförluster och därmed minska skillnad mellan inlåningsränta och utlåningsränta.

Nischbankerna kan nog ge bra ränta till specifika kunder. Dock lär storbankerna redan göra det i viss mån. Så jag ser nog inte att det kommer att göra någon nämnvärd skillnad.

Jag förutspådde en prispress från nischbanker för tidigare och har sedan fått se en del av det. Bl.a. har både Avanza och Nordnet flyttat fram sina positioner. Speciellt Nordnet riktar in sig till kapitalstarka kunder som kan få räntor ned till 0,69%. Hos Avanza ställs inte samma krav och där kommer man ned till 1,29%. Men fler aktörer är på väg och alla kommer inte satsa på kapitalstarka kunder, alla satsar på sin nisch och tar en tugga från storbankerna som därmed kommer pressas allt mer.

Bababa... Länka till den förutsägelsen? Du har ju bara konsekvent vägrat att säga nåt om din framtidstro.

Så vid slutet av 2019 kan vi ha det här samtalet igen och du lovar att diskutera utfallet av din prognos?

En ganska så spännande analys.

Byggsektorn står idag för en betydande del av svensk tillväxt. Om du på allvar förutspår tvärnit i bygg så måste du vara medveten om att det skulle innebära en tvärnit för svensk ekonomi. Det bäddar absolut inte för +20% bostadspriser / år.

Det där är nog en misstolkning.
Hade du sagt att bostadsbyggande står för en stigande andel av BNP så hade jag inte protesterat.
Men för att det skall kunna stå för tillväxt skulle jag vilja se fallande reala faktorpriser. Och det ser jag inte.
För att något skall kunna ses som tillväxt behöver man kunna levererar något rationellare. Vanligen leder det till lägre kostnader, och därmed lägre pris.

Som kommentar till resten så kan jag tänkt mig en omallokering från bostäder till kommersiella och offentliga byggnader. Så det behöver i sig inte innebära ett BNP-tapp. Däremot så kan det bli det om kunder i de andra sektorerna inte köper lika mycket som bostadsproduktionen tappar..

Jaha det påstår du, kommer du att medge att du ljuger om jag letar upp det av inläggen där jag förutspådde detta?

Den gamle kommunisten Lotta Engzell-Larsson numera skribent på di har skrivit en ledare om regleringar på bostadsmarknaden och berör bubbelpratet.
https://www.di.se/ledare/lotta-engzell-larsson-friare-bostadsmarknad-bygger-battre-stader/

Utifrån Jörnmarks data kan man dra slutsatsen att hyresregleringen hämmat bostadsbyggandet och starkt bidragit till att bromsa tillväxten i storstäderna under senare delen av efterkrigstiden. Tillväxt sker kring kluster, där samlad tillgång till kunskap och tjänster är värdet, och städer är kluster.

När bostadssubventionerna försvann på 1990-talet skapades förutsättningar för en marknad där utbud och efterfrågan kunde mötas, då ökade fastighetspriserna, bostadsrätter blev vanligare och storstäderna började växa igen.

Professor Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, har, bland annat i Di (21/9 2017), förklarat varför vi inte har någon bubbla på bostadsmarknaden. Skälet är att boendekostnaden per kvadratmeter i en bostadsrätt i Stockholms innerstad sedan början av 00-talet varit lägre än i en nyproducerad hyresrätt. Då är det svårt att hävda att priserna är uppblåsta av spekulativa förväntningar om framtida prisökningar.

för den som vill förstå lite mer så kan det vara en bra ide att läsa Jörnmarks artiklar. Vill minnas att jag länkade de för några dagar sedan.