Diskussioner om The Sopranos

Svart humor? När tony träffar meadows nya pojkvän. Han drar av ett par skämt lite senare också..

Roligaste mordet är phil leotardos och hur vinkar adjö till ungarna. Sen börjar bilen rulla och ett gäng svarta grabbar står och kollar på intresserad. En av dem spyr när däcken rullar över skallen och det klipps in nån handikappad person under 1 sekund som skriker "oh shit!".

Tillsammans med det citatet blir slutscenen komplett, på många sätt. DC ger oss den kanske sista brödsmulan vi kommer att behöva för att tolka slutet.

För övrigt känns det som om DC bearbetar sin egen dödsångest genom familjen Sopranos och maffians förgänglighet.

En sak som jag älskar med Sopranos, och som kan kopplas till verkliga livet och i synnerhet bristen på i det offentliga svenska debattklimatet, är att de ber inte om ursäkt för vilka de är eller för sina åsikter. Det är brutal ärlighet, på gott och ont som gäller. Tony med Meadows pojkvänner och Vitos homosexualitet är två tydliga exempel. Jag säger inte att man nödvändigtvis måste uttrycka sitt hjärtas mening i varje uppkommen situation eller att man medvetet ska såra människor men det är befriande att se Tony och de andra alltid sätta sig själva och sina familjer främst och bry sig ner på en nivå där det blir oundvikligt att såra andra människors känslor till förmån för en viktigare sammanhållen helhet av traditioner och värderingar. Jag måste ha en respekt för det trots att hyckleriet och dysfunktionaliteten också är närvarande. Tony är ett bra exempel på människan med sin komplexitet, latent våldsamma natur och patetiska rationaliserande och rättfärdigande inför de egna handlingarna, hur vidrigt det än blir. Men trots allt som Tony företar sig känns det faktiskt aldrig som om han går över gränsen eller blir oåterkalleligt osympatisk.

Tony hade en mjukare sida, som andra bossar saknade. Det gick att vädja till ett större förnuft och medkänsla hos honom. Vito försökte med det men tyvärr var hans brott för grovt för att kunna slätas över med pengar eller andra löften som hade gynnat Tony.

Vito hade egentligen aldrig en chans när hans läggning kom ut. Särskilt inte när han valde att åka tillbaka.

The Hasidic homeboy!

David Chase har ju i intervjuer berättat om sina egna (omfattande) erfarenheter av ångest, depression och psykoterapi. Det finns bl. a en längre intervju med Peter Bogdanovich, som spelade Dr. Eliot Kupferberg, Melfis terapeut, där Chase berättar att han inte behövde göra någon research inför serien angående psykoterapi, eftersom han baserade dessa samtal mellan Tony och Melfi på sina egna långvariga erfarenheter av psykoterapi.

På tal om Walden Belfiore, som för övrigt gestaltas av snubben som spelade Guarnere i HBO:s WW2-drama Band of Brothers, skulle han kunna vara en nymuckad långtidssittare som stått Tony nära innan serien började? Straffskalorna är sjuka i serien som exempelvis Tony Blundettos lastbilskapning som gav honom 17 års fängelse, nu är jag inte 100% säker men jag tror inte det nämndes att någon dödades. Om Tony B hade mördat lastbilschauffören hade man kunnat förstå att Tony B fått 17 års fängelse. Som andra nämnt kommer Walden från ingenstans till att få besöka Tony i hans sovrum, något som bara hans närmsta män brukar göra, eller hans närmsta mäns närmsta män. Walden verkar stå nära Benny, som stod nära Chris, så det skulle kunna vara en man från förr. Kanske var Walden en iskall hitman innan han åkte in på 10 år och därav fick uppdraget att ta ut Phil.

Ja, det förklaras ju att Tony Blundetto fick ett sådant långt straff eftersom hans åtal kopplades till RICO-lagstiftningen, alltså en lagstiftning som finns för att stävja just organiserad brottslighet.

Det är möjligt att det är så enkelt som att det är ett hål i handlingen. Som redan har påpekats i tråden, så är Walden Belfiore inte den första personen som plötsligt dyker upp utan någon tidigare introduktion eller omnämnande. Ralph Cifaretto är ett annat exempel.

efter ca 2 år på torken fick jag nyligen återfall & drog igenom serien 2 gr i vanlig ordning
Bad Tony Good Tony fram och tbx i vanlig ordning men rent ut sagt far åt helvete Tony Soprano

Det handlar inte om hästar,ankor lr pengar det är makt och stoppa kuken i alla brudar
som driver Tony till alla dåliga beslut & han är ett korkat jävla odjur.

Döda Ralf för Valentina! visst annat spela in men hans main fokus innan & efter låg på Valentina
Chris knullar "hans" mäklare och det svir riktigt jävla hårt! Tony pallar inte de
Det är där det skär sig helt mellan dom, knark & FBI Bullshit, Tony döda Chris för han knulla
någon som han såg som sitt, Snubben som knulla ryssen klara sig dock med livet i behåll...


Det står nu klart för mig att Little Carmine är mycket smartare än vad han gör sig till
det är han som fimpar Tony till slut, Någon tog upp det nyligen i tråden hur han nämner
phil leotardo`s billie lr va fan han heter namn medvetet för att elda på lite vid ett sitdown..

Och Aldrig gillat Paulie någon skrev nån sida bak att han är lojal , skitsnack
han försöker ju fan byta familj & Johhny sack mjölkar han bara,

Chris,Sill & Bobby resten kan fara och flyga...

En del har säkert tagits upp i tråden och alla som fortfarande läser kan serien utantill så jag länkar några moment från sorgsna faser som kan uppfattas bisarra mot de sorgsna

https://youtu.be/Tdu7uG3dGFc?t=1m51s

https://youtu.be/xOWRCGG2NVI?t=19s

https://youtu.be/WklY9urzWZc?t=17s

https://youtu.be/kHubo-kaJfA?t=16s

https://youtu.be/q7oXYgw0h_U?t=1m19s

https://www.youtube.com/watch?v=7vjBW3XqCDI

https://www.youtube.com/watch?v=rm7sTC214wQ

https://youtu.be/jWYHk3E2qpE?t=1m15s

https://youtu.be/HRLwIu_AeDE?t=1m8s

I den första säsongen upplevde jag inte samma humor som kom sen när de vågade skruva till det. Sen började man garva åt både svart och vit humor, i säsong 3 främst av Ralphie, säsong 6 av Phil, och av Chris och Paulie rakt igenom. Matt och Sean är som tagna ur en komedifilm då Sean (tror jag kan vara Matt) alltid sätter sig och skiter när de gör inbrott, när de på sin egen arbetsplats spöar en börsmäklare som inte pushar för rätt aktie, och sen mordförsöket. Även Jackie Jr är ett skämt, kanske det största skämtet av alla. Hans sitdown där han tror att han är Don Corleone eller åtminstone sin far och det dåliga rådet han ger, när han ska medla till Tony att han "accepterar" att Ralphie blev stepped over som capo osv. Eller Uncle Jun som frågar vem som pratar när Richie tar med sig Jackie Jr hem till Corrado Jr.

The Sopranos - Ralph Cifaretto Prank Call. Den här, av dina länkade scener, är min favorit och jag har själv länkat till den tidigare i tråden. Som påpekas i kommentarfältet, så understryker faktiskt den scenen hur smart Ralph Cifaretto var; det dröjde ytterligare ett par säsonger innan Tony ens började misstänka att det var Paulie Gaultieri som berättade om Ginny Sack-skämtet, samtidigt som Ralph listade ut det med en gång - och gav tillbaka på ett sätt som både var väldigt roligt, men också väldigt grovt i en katolsk italiensk-amerikansk kultur där även vuxna män dyrkar och ser upp till sina mödrar och modersfiguren kan (som vi ser i fallet Ralph Cifaretto - det antyds ju att han själv hade en komplex relation till sin mor - och som tydligare hos Tony S själv) både besitta positiva egenskaper, men även vara en - i negativ bemärkelse auktoritär allsmäktig straffande figur, inte helt olik den gammaltestamentliga gudsbilden. I scenen är ju kärnan i skämtet även att Paulie är - i passiv bemärkelse - homosexuell, vilket är väldigt känsligt; vi ser exempel på det i den här scenen---->Breaking Balls Goes Too Far - The Sopranos HD och jag har själv diskuterat synen på homosexualitet tidigare i den här tråden-----> (FB) Diskussioner om The Sopranos. Jämför med innehållet i den här artikeln (den bibliska referensen) https://en.wikipedia.org/wiki/Sodom_and_Gomorrah och notera kopplingen mellan den kulturella synen på homosexualitet, allt som har nämnts tidigare i den här inlägget och det faktum att Tony - åtminstone under de första säsongerna - dyrkar sin mor som om hon vore en Gud. Likaså dyrkar Paulie sin mor, även om hon inte besitter samma "straffande" egenskaper.

Även i allt det här finns självklart en sorts svart humor.

Kom att tänka på Phil som nämnde något i stil med alla kan bli en made guy i Jersey. När Chris blir made så blir även Eugene det, och Eugene är 10 år äldre än Chris, troligtvis började Eugene som ung men det tog 20 år för honom att bli made istället för Chris 10 år. Troligtvis blev de made samtidigt för att visa vilken räkmacka Chris har åkt då vi ska förstå Tonys extrema protektionism kring Chris då han blir ännu besvärligare senare i serien. Även Little Paulie är inte purung men verkar inte vara made.

Eugene har 5 år efter att han blev made ansvar för en sportsbook och lite småsaker. Chris blev capo och gick före Patsy. Ponera att Chris skulle ärva 2 miljoner $, skulle Tony släppa sin gullegris i så fall? Även fastän Eugene är en iskall mördare sympatiserar jag med honom när han försöker lämna maffialivet och hans flickiga stämma "Hey Tonnie" och bara tjatar om att få lämna, och Tony fick dessutom "sin" andel av Eugenes arv.

Som nämnts innan, intressant serie då man börjar sympatisera med kriminella som lever på att förstöra andras liv. När exempelvis Bobby mördas ser jag en fin familjefar som inte är otrogen, inte en mördare som tagit livet av en far. Första gången jag såg Bobby mördas önskade jag att det skulle bli Tony. Även Ralphie tyckte jag synd om då han trots sina bravader bättrat sig samt dragit in 3 miljoner $ om året till familjen men blir behandlad som skit av Tony och mördas. Samt har Ralphie förändrats mentalt och skulle säkert finnas för sin son Justin om han skulle fått leva.