Familj o vänner till soldoktorns fd sambo, som så tragiskt gick bort, har skrivit detta.
Intressant!
"Med anledning av att Dr Mikael Sandström (Soldoktorn) nu i dagarna har talat ut om hans stora sorg och gett en väldigt beskrivande bild av hans sida så tänkte vi, jag som dotter till Susanne och ett par av hennes vänner, att vi kunde få delge vår sida av saken.
Mikael är en man som är en väldigt duktig talare. När han sätter igång så lyssnar man, så är det bara.
Vi vill med detta få ett slut på hans berättelser om händelsen. Som han enbart delar med sig av för att öka sin egen publicitet. Det är snart 11 år sedan detta hände men, enligt honom verkar detta vara en högaktuell händelse. Det vi vill är att hon nu ska, en gång för alla, få vila i frid.
På fredagen, 30 mars 2007, när Susanne skulle sluta sitt skift så nämnde hon för en kollega att hon troligtvis skulle bli lite sen morgonen därpå då hon skulle åka tillsammans med Mikael till jobbet, hon cyklade alltid annars i ur och skur, men då de nu sedan 4 månader bodde ihop och skulle jobba samma helg så tyckte inte kollegan att det var ett dugg konstigt att de skulle samåka till jobbet.
På kvällen innan min mor dog så hade Mikael och Susanne hyrt en film, de skulle kolla på den efter middagen. Men min mor ville inte detta (av någon oklar anledning). De blev något osams om detta då Mikael tyckte att det var onödigt att hyra filmen om de ändå inte skulle titta på den. Det fanns alltså ett bråk på kvällen, hur stort detta var kan vi inte säga, det vet bara Mikael.
Han säger också att han stängde av sin telefon på kvällen när han skulle sova, vi vet att detta inte är sant då han hade jour hela den helgen. Hade han stängt av sin telefon hade det varit ett grovt tjänstefel.
När Mikael kom till jobbet på morgonen så var han själv. Kollegan som då väntade dem båda undrade givetvis vart Susanne var någonstans. Han svarade henne ” jag vet inte, hon var i alla fall hemma när jag åkte”. Kollegorna blir då oroliga och tror att det måste ha hänt något hemma. Har hon ramlat i trappan? Varför åkte de inte tillsammans? Har hon cyklat omkull på vägen till jobbet? Varför är hon inte här än? Han själv åker inte tillbaka hem för att leta efter henne, utan kollegan ringer till anhöriga och som åker till parets hus och börjar leta. Hennes cykel stod fortfarande kvar utanför dörren. Han säger till media att han var så orolig när hon inte kom till jobbet, men i själva verket så hjälpte han inte till att leta alls utan startade upp en planerad operation och lät kollegor och vänner leta.
Polisen har blivit kontaktad och de befinner sig nu på sjukhuset med Mikael (efter operationen) för att, som Mikael sa i media, ”leta igenom sjukhusets alla rum”. Susanne hittades död i biblioteket och kunde omöjligt ha varit hemma med honom på morgonen om hon ”redan var kall” när hon hittades som han också beskrev i media. Enligt stämplingsloggen som kollades på sjukhuset så kom hon till sjukhuset på natten och sista stämplingen gjordes ca 04 på morgonen. Hon var inte hemma på morgonen alls. Hon var redan död.
Susannes saker hon hade med sig togs omhand av polisen. Det var inte många saker. En handväska, mobiltelefonen och ”brevet”. Detta brev var otroligt fåordigt och lämnar oss egentligen bara mer frågande. På detta brev stod det bland annat JFY, det var bokstäverna på Mikaels regplåt på bilen, men det var också en intern förkortning som betydde Just For You. Vad hon exakt menade med detta i denna situation får vi aldrig veta.
Efter några dagar fick vi hämta ut hennes tillhörigheter från polisstationen. Det vara bara det att en sak fattades. Mobiltelefonen. Polisen säger att Mikael varit förbi tidigare och begärt ut denna i förväg. Hur detta ens var möjligt vet vi inte då hennes saker tillhörde hennes barn och inte honom. Telefonen hade Mikael kastat i marken. Det var bara smul kvar. Varför gör man så? På den tiden var det inte lika enkelt att få tag på information som det är idag. Vi kunde alltså inte få starta upp hennes telefon och ta tillvara på alla bilder osv. Vi kunde heller inte få svar på våra frågor om vad som egentligen blev skrivet den kvällen om något överhuvudtaget skrevs..
Han säger även att man på begravningsbyrån frågat honom om vilken sten hon kanske hade velat ha. Han var inte där då. Han var bara med och planerade hennes annons, sen såg vi inte till honom mer.
Han menar också att han satt på en stol och grät efter jobbet varje dag. Att han ibland kunde upptäcka att det gått 6–7 timmar då han bara suttit på stolen och gråtit. Vi menar att han kanske inte var så ledsen ändå, eller så minns han bara väldigt illa, eftersom han la ut en ny kontaktannons på internet redan tre veckor efter att hon dött. Denna finns sparad med datum och allt, kanske kan den få honom att minnas att sorgen inte var så tung?
Han talar om sina kollegor som vände honom ryggen, de gjorde detta för att de kände att det var svårt att stötta något som bara kom med lögn på lögn.
Susanne hade köpt in sig i Mikaels hus, de ägde alltså hälften var. För oss som anhöriga var det naturligt att skriva över huset på honom igen då han gärna bodde kvar och hon hade varit delägare en så kort tid. Men KPA såg de två som sambos trots att sambolagen säger att man är sambos efter 6 månader. Alltså gick ett efterlevnadsskydd ut till honom, detta var något som han sa var självklart att det skulle gå till Susannes barn. Men detta var något som han behöll för sig själv.
Vi anklagar inte honom för något, men vi hoppas med detta att han inte ska tycka att det är lika kul att berätta om denna händelse mer. Vi vill kunna läsa nyheterna utan att få detta kastat i våra ansikten om och om igen.
Vi önskar nu att denna historia kan få sitt slut. Att vår mor, dotter, vän, kollega äntligen kan få ro.
/Susannes familj och vänner."