Du kan gissa hur mycket du vill om andra länder men den här tråden handlar om Sverige. Man bör också kunna argumentera för sin sak utan att peka på vad andra gör.
Så den handlar om Sverige nu bara, när verkligheten knackar på att alla andra länder har s k dubbelbeskattning utan problem och det visar sig du bara talar strunt(som vanligt) då det normala är att faktiskt ha dubbelbeskattning? Det är principiellt fel enligt dig, för du förlorar pengar på det.
Vart står det tråden handlar om endast Sverige föresten?
Jag ska leta reda på data som visar det jag säger med hög sannolik stämmer.
6 länder har ränteavdrag, många drar ner och dom flesta har det inte. Nu gäller det bara hitta data viklka som har kapitalbeskattning men jag är rätt övertygad alla eu länder har kapitalbeskattning så det kanske inte behövs.
Svenne banan, har större delen av europa fel men du rätt?
__________________
Senast redigerad av slemhog 2017-12-28 kl. 23:37.
Jag menade alla sidor länkade under huvudsidan för byggverksamhet. Om jag läser det rätt gäller följande:
Äger byggföretaget fastigheten (bygger i egen regi) så gör de en uttagsbeskattning när den är färdigbyggd.
Bygger de som entreprenör lägger de på moms på fakturan till företag som inte själva är byggföretag (t.ex. bostadsutvecklare) och privatpersoner.
Du tror väl ändå inte att byggverksamhet skulle kunna vara helt momsbefriat? Det är Sverige vi talar om.
Termen ”uttag” syftar till att man ”tar ut” något av värde från en momspliktig verksamhet och ger det till någon ej momspliktig (privatperson, enskild firma) istället för att sälja det för marknadsvärde med tillbörlig moms. Då kan man bli man föremål för uttagsbeskattning. Som en sorts straff-/förmånsbeskattning.
Om du läser på din länk till Skatteverket under ”Syftet med uttagsbeskattning” så framgår det att ägaren till den renoverade fastigheten måste ägas av en ”ej momspliktig verksamhet”. Och som alltså inte har avdragsrätt för moms och därför måste straffbeskattas när den får saker gratis av en momspliktig. Regeln gäller inte när ett momspliktigt företag som Skanska bygger sitt eget företags fastighetsinnehav.
Termen ”uttag” syftar till att man ”tar ut” något av värde från en momspliktig verksamhet och ger det till någon ej momspliktig (privatperson, enskild firma) istället för att sälja det för marknadsvärde med tillbörlig moms. Då kan man bli man föremål för uttagsbeskattning. Som en sorts straff-/förmånsbeskattning.
Om du läser på din länk till Skatteverket under ”Syftet med uttagsbeskattning” så framgår det att ägaren till den renoverade fastigheten måste ägas av en ”ej momspliktig verksamhet”. Och som alltså inte har avdragsrätt för moms och därför måste straffbeskattas när den får saker gratis av en momspliktig. Regeln gäller inte när ett momspliktigt företag som Skanska bygger sitt eget företags fastighetsinnehav.
Är vi då överens om att allt byggande av bostadsrätter och småhus därmed momsbeskattas?
Vad är ohållbara nivåer?
Det finns hela tiden prisvariationer. Pga variationer i tillgång och efterfrågan. Marknaderna för bostäder är synnerligen lokala och på många platser är aktörerna få.
Du behöver reda ut detta bättre.
Ohållbara prisnivåer är prisnivåer som kommer sjunka vilket ger systemrisk och störning i samhället i stort. Det är det vi ser nu med prisnivåer som går ner och en annalkande lågkonjunktur. Eller?
Citat:
Lågkonjunktur innebär att vi producerar mindre. Varför skulle vi producera mindre för att bostadspriserna minskar?
(Notera att du plockat in det om hus-bankomaten som ett axiom. Det är dock bara en föreställning).
Nej, hus-bankomat är inget axiom, det är ett empiriskt faktum.
Amerikanska studier tyder nämligen på att hushållen konsumerar omkring 25 procent av värdeuppgången på deras bostäder – en konsumtion som alltså faller bort jämfört med idag om priserna inte fortsätter uppåt.
Citat:
Vilken skillnad i marknadsmekanismer skulle gälla?
Det är skillnad på varor och varor.
Global - lokal marknad. Andrahandsvärde. Konsumtion för nöje eller konsumtion för produktion. Finns förmodligen fler skillnader.
Du jämför platt-tv och bostäder som om de vore likadana men inser inte att platt-tv i nuläget inte har något andrahandsvärde att tala om.
Citat:
Lågkonjunktur ger minskad vilja till investeringar och ökad försiktighet och sämre framtidstro och därmed lägre vilja till ökad belåning och högre vilja till amortering, och skuldminskning.
Vad visar mätdata vid lågkonjunkturer? Ökar M3 mer eller mindre?
Jag vet ej vad mätdata visar. Vad visar mätdata?
Lösningen på lågkonjunktur är väll finansiella åtgärder, exempelvis räntesänkningar?
Citat:
Den enes ränteutgift är den andres ränteintäkt. Ränta är bara en omfördelning.
Om Olle får in mindre ränteintäkt innebär inte det att Olle får dra ned på konsumtionen.
Du antar att den som betalar ränta och Olle(banken) har samma lika preferenser, samma lika utgifter på samma lika marknader. Så är inte alls fallet.
En centraliserad bank kommer sysselsätta färre antal personer än vad dess kunder är till antal. Samt kommer konsumera annorlunda än vad dess kunder kommer konsumera. Vilket ger olika slags ekonomisk aktivitet för systemet i dess helhet. Jag är övertygad om att massan kommer ge bättre ekonomisk aktivitet för systemet i dess helhet (och Sverige i synnerhet) än vad centraliserade institutioner kommer att kunna erbjuda.
Citat:
Har du kontrollerat det?
Det är det betalmedel som faktiskt används som har betydelse. Inte det som ligger still i madrassen.
Har du kontrollerat att det inte är så?
Penningmängd borde korrelera med ekonomisk aktivitet.
Ett tankeexperiment: Vi eliminerar alla pengar och krediter, allt annat lika. Hur mycket ekonomisk aktivitet och affärer tror du kommer kunna göras inom den närmaste tiden? Inga såklart, vilket ger oss noll ekonomisk aktivitet eftersom det finns noll med pengar. (ekonomisk aktivitet får här antas betyda det mätbara såsom BNP etc)
Citat:
Varför skulle det hända?
Begrunda följande lilla exempel:
* Folk är beredda att klippa sig dubbelt så mycket som tidigare och tänker använda sparade pengar på banken för detta.
* Men frisörsalongerna kan inte leverera dubbelt så mycket klippningar. Frisörerna tänker inte arbeta 80 timmar i veckan.
* Resultatet blir fördubblade priser på klippning, och lika mycket klippningar som innan.
Dvs ökad omsatt penningmängd leder bara till stigande KPI och den reala ekonomin är opåverkad.
För tillväxt, dvs stigande real BNP/Capita, krävs helt andra aktiviteter.
Sedan öppnar fler frisörsalonger för att man ser att det finns pengar att tjäna på hårklippning.
Vilket ger överutbud så att priserna sänks. Känner du igen detta scenario måntro?
Citat:
Aktier är inte pengar.
Du får göra om det här.
Kapital återinvesteras i exempelvis aktier för att förhoppningsvis ge framtida avkastning.
Dvs man vill göra "pengar på pengar". För att avkastning ska ske så måste företag tjäna pengar på sin produkt. För att göra vinst på sin produkt så krävs att resurser förbrukas.
Citat:
Nej, se ovan för bättre förståelse. (Du slarvar bort halva verkligheten och därför hamnar du fel).
Nu kommer känslorna från din sida. Bevisa i text eller stäng igen kakhålet.
Citat:
Om du i stället tar ett lån av mig privat för detta, och jag lånar ut befintliga "pengar", så gäller samma sak. Du måste betala ränta och amortera.
Det har inget att göra med om det du lånar är fordringar på Riksbanken eller på Nordea.
Det verkar mer som du har problem med att göra rätt för dig. I vilket fall har du en förklaringsbörda.
Halmgubbe, gubben.
Citat:
Nej, det att det krävs ökad penningmängd är en vandringssägen.
(Vad flummarna missar är att ekonomin är monetär och betalmedel omsätts. Desto snabbar betalmedel omsätts desto mindre behövs).
Bevisa ditt påstående.
Citat:
Det är ett påstående du inte har någon grund för. Givet hur mycket fel jag pekat ut så lär du får svårt att ge ett oantastligt bevis.
Nine human-produced alterations to the functioning of the Earth system form the basis of the Planetary Boundaries framework (Rockström et al., 2009b; Ste en et al., 2015a) (Figure 30). It is clear that at a certain point our modifications will cause unacceptable and irreversible changes to resources that we depend upon (e.g. CBD, 2014a; IPCC, 2014a; UNEP, 2013).
The nine Planetary Boundaries subsystems are 1) biosphere integrity (or destruction of ecosystems and biodiversity), 2) climate change, and 3) its twin problem ocean acidication, 4) land-system change, 5) unsustainable freshwater use, 6) perturbation of biogeochemical ows (nitrogen and phosphorus inputs to the biosphere), 7) alteration of atmospheric aerosols, and 8) pollution by novel entities, including 9) stratospheric ozone depletion
(Ste en et al., 2015a).
The general intent of the Ecological Footprint is to compare actual human consumption of renewable resources and ecological services against nature’s supply of such resources and services (Wackernagel and Rees, 1996). It does this by estimating the biologically productive land and water surfaces required to supply the goods and services we use and then compares that with the area that exists – the Earth’s biocapacity – using global hectares as the unit of measurement. Biocapacity functions as an ecological benchmark against which we can gauge the demand that human activities place on ecosystems (Galli et al., 2014; Wackernagel et al., 2014;
Lin et al., 2015).
As with any metric, the Ecological Footprint uses just one lens – biocapacity – to track the human dependence on complex and interdependent environmental systems. It does not address all environmental pressures and consequences that are related to human consumption, such as pollution and loss of habitat (see Galli et al., 2012). Rather it provides insight on a minimum condition for sustainability: whether or not human consumption activities fit within the biological threshold defined by the Earth’s biocapacity (Lin et al., 2015).
Since the early 1970s, humanity has been demanding more from the planet than it can renew (Figure 32). By 2012, the biocapacity equivalent of 1.6 Earths was needed to provide the natural resources and services humanity consumed in that year (Global Footprint Network, 2016). Exceeding the Earth’s biocapacity is possible only in the short term. Only for a brief period can we cut trees faster than they mature, harvest more fish than the oceans can replenish, or emit more carbon into the atmosphere than the forests and oceans can absorb. The consequences of “overshoot” are already clear: habitat and species loss, and accumulation of carbon in the atmosphere (Tittensor et al., 2014; UNEP, 2012).
Even as the consequences of human pressure on the environment are increasingly acknowledged and observed, there has yet to be a rational economic response. According to Ecological Footprint data from the past four decades, the few marked reductions in the total global Ecological Footprint do not correspond to intentional policies to limit human impact on nature. Rather they were temporary consequences of major economic crises, such as the 1973 oil crisis, the deep economic recession in the USA and many of the OECD countries during 1980-1982 and the 2008-2009 global economic recession. These reductions in total Ecological Footprint were only temporary and were followed by a rapid return of the Ecological Footprint to an upward climb (Galli et al., 2015). Similar patterns are found in several studies on global carbon emissions (Peters et al., 2011, 2012).
Vad har du för grund att detta inte stämmer annat än dina känslor?
Citat:
Det du skriver har inget förklaringsvärde. Det är mer staplande av metaforer och flum.
Jag rekommenderar att du försöker sätta dig in i hur det fungerar. Dvs söker fakta. Och då undviker flum. Det finns tyvärr mycket av det senare.
Skulle du lyckas med det så kan du koncentrera dig på de problem som faktiskt finns. Men det är inget som diskuteras i den här tråden.
Du kommer med tomma känslopåståenden som saknar bevis och logiska resonemang.
Återkom med det om du vill att man tar dig på allvar. Pajas.
__________________
Senast redigerad av frasselito 2017-12-29 kl. 00:17.
Ohållbara prisnivåer är prisnivåer som kommer sjunka vilket ger systemrisk och störning i samhället i stort. Det är det vi ser nu med prisnivåer som går ner och en annalkande lågkonjunktur. Eller?
I konsekvensens namn anser du väl då också att det var ohållbart lågt tidigare när det stiger, eller? Räcker det med 1 månad upp eller ned för att konstatera att det var ohållbart lågt/högt innan eller hur lång tid krävs?
__________________
Senast redigerad av Svenne-i-Banan 2017-12-29 kl. 00:22.
I konsekvensens namn anser du väl då också att det var ohållbart lågt tidigare när det stiger, eller? Räcker det med 1 månad upp eller ned för att konstatera att det var ohållbart lågt/högt innan eller hur lång tid krävs?
Marknaden bestämmer vad som är ohållbart, det är därför vi behöver en friare marknad. Jag är oförmögen att svara på vilka exakta tidsintervall som krävs för att definiera det ohållbara.
Det är ohållbart när priserna sjunker eftersom det ger social misär och oroligheter för samhället i stort. Det ger onödigt lidande och därför bör vi inte ha det så.
Men det är också ohållbart när priserna ökar vilket spär på resursuttagen.
Balans är det som behövs för existensen att existera (plus-minus, protoner-neutroner-elektroner, manligt-kvinnligt)och därför behövs balans även för mänsklighetens ekonomi. Det har vi inte idag i den finansiellt riggade och centraliserade ekonomin.
Marknaden bestämmer vad som är ohållbart, det är därför vi behöver en friare marknad. Jag är oförmögen att svara på vilka exakta tidsintervall som krävs för att definiera det ohållbara.
Det är ohållbart när priserna sjunker eftersom det ger social misär och oroligheter för samhället i stort. Det ger onödigt lidande och därför bör vi inte ha det så.
Men det är också ohållbart när priserna ökar vilket spär på resursuttagen.
Balans är det som behövs för existensen att existera (plus-minus, protoner-neutroner-elektroner, manligt-kvinnligt)och därför behövs balans även för mänsklighetens ekonomi. Det har vi inte idag i den finansiellt riggade och centraliserade ekonomin.
Kort sagt, du är oförmögen att svara men det är alltid ohållbart.
Kort sagt, du är oförmögen att svara men det är alltid ohållbart.
Läser du ens?
Jag har givit resonemang för varför prisnivåer och det ekonomiska systemet är ohållbart.
Du efterfrågar vilka tidsintervall som krävs för att något ska kunna definieras som ohållbart. Jag är oförmögen att svara på detta, men det utesluter inte de andra resonemangen.
Jag har givit resonemang för varför prisnivåer och det ekonomiska systemet är ohållbart.
Du efterfrågar vilka tidsintervall som krävs för att något ska kunna definieras som ohållbart. Jag är oförmögen att svara på detta, men det utesluter inte de andra resonemangen.
Ja jag läste och fetade det väsentliga i ditt svar som var:
1. Du är oförmögen att svara
2. Det är ohållbart när det stiger
3. Det är ohållbart när det faller
Ja jag läste och fetade det väsentliga i ditt svar som var:
1. Du är oförmögen att svara
2. Det är ohållbart när det stiger
3. Det är ohållbart när det faller
1. Jag är oförmögen att svara på vilka tidsintervall som prisnivåer måste ha för att kunna definieras som ohållbart.
Det utesluter inte 2 och 3. Det hållbara är när priserna är jämna. Då råder det balans.
Vad är det du inte förstår? Lägg ner chatten och kom med något substantiellt. Bråkstake.
1. Jag är oförmögen att svara på vilka tidsintervall som prisnivåer måste ha för att kunna definieras som ohållbart.
Det utesluter inte 2 och 3. Det hållbara är när priserna är jämna. Då råder det balans.
Vad är det du inte förstår? Lägg ner chatten och kom med något substantiellt. Bråkstake.
Så fort priserna ändras åt något håll är det alltså enligt dig ohållbart. Även om du är oförmögen att svara på hur mycket eller hur länge det måste förändras för att det ska gälla.
Gäller samma med samtliga priser, det ska vara samma jämt annars är det ohållbart.
Citat:
Ursprungligen postat av frasselito
Marknaden bestämmer vad som är ohållbart, det är därför vi behöver en friare marknad. Jag är oförmögen att svara på vilka exakta tidsintervall som krävs för att definiera det ohållbara.
Det är ohållbart när priserna sjunker eftersom det ger social misär och oroligheter för samhället i stort. Det ger onödigt lidande och därför bör vi inte ha det så.
Men det är också ohållbart när priserna ökar vilket spär på resursuttagen.
Balans är det som behövs för existensen att existera (plus-minus, protoner-neutroner-elektroner, manligt-kvinnligt)och därför behövs balans även för mänsklighetens ekonomi. Det har vi inte idag i den finansiellt riggade och centraliserade ekonomin.
__________________
Senast redigerad av Svenne-i-Banan 2017-12-29 kl. 01:47.
Det är principiellt fel enligt dig, för du förlorar pengar på det. 
