Bostadsbubbla i Sverige?

Visst.
Så här skrev du: "Kalle lägger plötsligt 5.000kr mer på räntor varje månad. Annars skulle han köpt kläder för pengarna. I vilket fall får staten in mest skatt?".

* Kalle betalar nu 5000 mer i ränta till Olle.
* Kalle kan nu konsumera för 5000 mindre.
* Olle kan nu konsumera för 5000 mer.

Förstår du nu min fråga.
Ränta är bara omfördelning av konsumtionsutrymme.
En räntehöjning påverkar inte statens skatteintäkter.

Jag förstår fortfarande inte. Du menar att Olle (banken?) kan konsumera för sin intäkt på 5000kr men Lisa (klädaffären) kan inte konsumera för sin intäkt på 4000kr efter moms?

Hur i all världen skulle 1 kr mer i ränta oavkortat kunna gå till vinst?

Varför är bankens ränteutgifter opåverkade?

Vad jag hör nämnas så verkar föreningarnas räntor ligga så pass lågt att det matchar BR-innehavares ränta efter skatteeffekter.

För den givna BR'en så landade ränta +avgift på 1246 kr/kvm och år.
Det kan man då stuva om lite, men mer eller mindre köpeskilling.

Ytterlighetsfallet blir 0 kr i köpeskilling och en månadsavgift på 6853 kr.

---------------------------------------
Lite intressant är ifall detta blir vanligt, så kommer det helt haverera prisstatistiken. Som idag helt ignorerar skulden per kvm, och bara mäter köpeskilling.
Det rimliga vore att man tittar på (ränta+avgift)/kvm och år.

Olle konsumerar i stället för Kalle. Staten får in lika mycket moms.

Nu förstår jag ännu mindre... Kalle och Olle konsumerar, ok. Men varför konsumerar inte Lisa?

Detta var en analys av vad som händer med statens skatteintäkter när låntagaren måste betala banken 1 kr mer i ränta, allt annat lika.

Tidigare gjorde jag analysen av vad som händer när spararen får 1 kr mer av banken i ränta, allt annat lika.

Analysmetoden "allt annat lika" (även kallad "ceteris paribus") är ett vanligt betraktelsesätt inom ekonomivetenskaperna. Då accepterar man denna premiss, med dess begränsningar, och är inte intresserad av "men tänk också på att"-argument, som man istället analyserar separat.

analysera=bryta isär, lösa upp

Se det du citerar.
Det måste du svara på. Det är du som påstår att Lisa inte konsumerar.

Det framgår fortfarande inte hur banken skulle kunna ta ut mer vinst via en räntehöjning.
Gör en bank det tappar den kunder och balansomslutningen minskar och den gör mindre i vinst. Det syns inte här. När i din analysmetod dyker det upp?

---------------------------
Nordeas marknadsandel av svenska bolån har minskat. På en fråga om det svarar man att man inte försöker öka marknadsandel. Bara att man inte försöker öka gör att man tappar.
---------------------------
Nu skulle du kunna säga att din diskussion har inget med verkligheten att göra. Och då skulle det vara en förklaring. Men då undrar jag varför den sker här.

Uppdaterar

Manuellt härlett från booli.se:s visade slutbud* för ettor och tvåor, medianpris tusen kr/m2

Södermalm
aug: 96,3
sep: 93,9
okt: 89,1
nov: 86,9
1-27 dec: 83,8

Kungsholmen
aug: 95,4
sep: 91,4
okt: 88,0
nov: 85,9
1-27 dec: 81,8

Vasastan+Östermalm
aug: 104,6
sep: 101,5
okt: 99,7
nov: 95,5
1-27 dec: 92,3

Bromma
aug: 65,6
sep: 60,8
okt: 57,3
nov: 55,0
1-27 dec: 55,2

Solna
aug: 63,7
sep: 63,1
okt: 59,3
nov: 57,2
1-27 dec: 57,6

Sundbyberg
aug: 63,6
sep: 62,7
okt: 62,8
nov: 59,6
1-27 dec: 59,0

Järfälla
aug: 42,8
sep: 43,5
okt: 37,3
nov: 36,1
1-27 dec: 36,9

Täby
aug: 52,7
sep: 46,8
okt: 43,2
nov: 39,3
1-27 dec: 43,8

Uppsala
aug: 48,8
sep: 44,9
okt: 42,1
nov: 39,8
1-27 dec: 39,3

Nacka
aug: 60,3
sep: 55,8
okt: 48,4
nov: 50,5
1-27 dec: 48,9


*Oklart i vad mån slutbud också blivit slutpris.

En gång till: Jag analyserade den matematiska skatteeffekten för staten av att en bank tar ut 1 kr mer i ränta av låntagaren, allt annat lika.

Tidigare gjordes analysen av vad som händer om en bank betalar en sparare 1 kr mer i ränta, allt annat lika.

Sammantaget har då analyserats vad som händer med statens skatteintäkter om en bank både ökar sina ränteintäkter från och räntekostnader till hushållen med 1 kr.

Alpha101

Vad tror du annars om den svenska bostadsmarknaden 2018? Vad säger din analys?