Bostadsbubbla i Sverige?

Egentligen spelar det ingen roll för staten så länge skatten på ränteinkomster motsvarar ränteavdraget.

Ändå fortsätter folk att mangla detta idiotiska argument om att det kan bli dyrt för staten om räntan höjs.

Den typen av direkta frågor kommer du inte få svar på i denna tråden. Det är helt enkelt ingen som vet, alla minst de som påstår sig veta mest. Hur långt är ett snöre, liksom? ¯\_(ツ)_/¯

Vill du veta vad riksbanken TROR om framtida ränteutvecklingen, googla på "riksbankens igelkott".

Jag tror att någon ny större finansiell katastrof kommer hinna hända innan RB når punkten då de är dax att höja. Fallande bostadsmarknad riskerar att flytta fram eventuella höjningar med 3 år i framtiden.

och vad händer om/när räntan går upp till 5 % och lånet är 4 000 000 kr?
Visserligen får du bara dra av 21 % för räntor över 100 000, men ändå....

Håller jag helt med om, ränteintäkterna för staten kommer öka och även skattenintäkterna kommer att öka vid räntehöjningar.
Så det är ett ickeargument.

Nu kommer flera centralbanker att börja minska penningmängden, i teorin kommer det höja marknadsräntorna. Men å andra sidan kan en global lågkonjuktur sätta tvärstopp för stigande räntor.
En lågkonjunktur kommer samtidigt dra pluggen ut bostadsmarknaden och fastighetsmarknaden i stort.

En jävla massa människor riskerar hamna i kläm.

Då drar staten in mer skatt från ränteinkomster.

Ja det är helt klart ett intressant perspektiv.

Dessutom borde vi ha avsevärt fler låntagare idag än då pga större befolkning, vågen av utförsäljning av hyresrätter till bostadsrätter samt den höga nyproduktionen av bostadsrätter.

Så när det väl smäller till så smäller det rejält. Kostnaden för ränteavdraget kommer öka lavinartat och det kommer givetvis inte hålla.

Skulle man verkligen minska penningmängden så håller jag med om att det blir kaos.

Fast har inte hört talats om någon som tänker göra det. Det närmas är att vissa talar om att dämpa ökningen. Men inte minska.

Jag har fortfarande inte sett till några förklaringar till varför man skulle höja räntan. Dämpad bostadsmarknad talar snarare för en sänkt ränta.

Jag har en fundering om att skillnaden i tro på bostadsbubbla eller ej beror på assymetriska upplevelser.

Ena sidan här i tråden hävdar att Sverige går som tåget, arbetslösheten är låg, det är högkonjunktur och alla behöver bo. Andra sidan påminner om att högkonjunkturen i mycket beror på hushållens lån, Sverige har haft (och har fortfarande) stor invandring av människor med låg utbildning som inte kommer ut på arbetsmarknaden så våra välfärdsåtaganden kommer bara bli dyrare för varje år, samtidigt har priserna ökat långt mer än lönerna vilket inte är hållbart i längden. Dessa två sidor (optimisterna och pessimisterna) återfinns ju även bland de som budar på lägenheter och fördelningen mellan lägren påverkar därmed prisbilden.

Hur mycket statistik som än presenteras så tar människor till sig anekdotisk bevisföring bättre än statistik. Därför att anekdoter ger känslor vilket statistik inte ger. Statistik måste kläs i ord för att gemene man skall ta till sig det. Det som folk tar till sig allra bäst är egna upplevelser.

De som har egna upplevelser som stämmer med statistiken kan ta till sig den rakt av. I tråden har vi många som refererar till nittiotalskrisen. De kan koppla dagens statistik till egna erfarenheter och tycker därmed att det är rätt självklart åt vilket håll det barkar. De som är unga, sällan lämnar innerstaden, aldrig varit i en no-go-zon och inte känner någon som är arbetslös tycker i större utsträckning att Sveriges problem inte är så stora som de utmålas av pessimisterna.

Om man klär statistik i ord och det stämmer med anekdoter vi hört kan svenskar vända på en femöring. Vi är i översta högra hörnet i World Values-studien, vi behöver inte ta hänsyn till traditioner. Att vända kappan efter vinden är inte en synd; det är pragmatism och pragmatism är en dygd.

I våras kom Tino Sanandaji ut med Massutmaning och plötsligt kläddes statistiken kring invandring i ord och voilà nu är det inte många som påstår att invandring är lönsam längre. Är det någon förutom Aftonbladets ledarsida?

Nu i vår kommer Sanandaji enligt plan med Tio tusen miljarder - lånekalas i folkhemmet. Kommer inte den leda till att människor i gemen kommer till insikt? Borde inte det betyda att antalet pessimister ökar och optimister minskar?

vilken våg av utförsäljning av hyresrätter?


.

så du tror att vad Tino Sanandaji skriver, är det som styr utvecklingen på bl a bostadsmarknaden??


.

Dagens räntenivå är snarare 1,7 och på väg upp. När 4 miljonerslånet hade en ränta på 1,5% så kostade det staten 18k om året när räntan blir 3% så blir kostnaden 36k om året, förstår vem som helst att detta inte går så därför kommer ränteavdraget sänkas.