2017-12-26, 21:31
  #1
Medlem
Jag stod på 25mg cipralex för 4 år sedan sedan dess har jag trappat ner och nu står jag på 0.9mg cipralex!
Jag är extremt kluven till det här med nedtrappning. Officiella storyn är att man kan sluta när man vill, på höjden behöver man kanske dela dosen några gånger men det tar max någon månad sedan är man fri att gå.

Själv har jag upplevt påtagliga besvär i perioder i mina nedtrappningar och därför har jag kört den konservativa metoden att trappa ner 10% varje gång, planen fick jag från sidor på nätet, men främst survivingantidepressant, det har helt klart minimerat mina besvär att göra det så här långsamt. Att sluta rakt av skulle jag aldrig ens kunnat föreställa mig. Å andra sidan har jag slutat med 50mg sertralin i mitt liv så..

Nu är problemet att om jag ska fortsätta trappa ner 10% en gång i månaden/2v så kommer jag aldrig komma ner till 0. Och detta har även personer på dessa forum förstått så då menar de att man ska trappa och trappa och trappa tills man i stort sett blir vansinnig. Människor som sitter och doserar upp 0.01mg och anser att det hjälper dem. Själv blir jag fly förbannad på sådant snack, då jag anar en tendens av extrem tvångsmässighet. Kan det inte vara så att dessa människor helt enkelt har ångest och så tillskriver de det till pillernedtrappningen? För det roliga är att de som tillverkar pillerna är inte ens så exakta att man verkligen kan känna av 0.01mg skillnad.

Det kan vara så att jag är så fruktansvärt frustrerad med var jag hamnade och att jag därför inte tänker rationellt, jag menar att jag ens började med 25mg cipralex och nu fick ta smällen gällande att det tar tiiiiid att komma av skiten och att 10% ner till 0.01mg är vad jag behöver

Eller så kan det vara att jag hela tiden har bidragit till "utsättningssymptomen" genom att gå och fundera över vad jag känner och om jag har utsättningssymptom.

En sak är jag säker på och det är att den officiella berättelsen att det mest bara är att sluta rakt av har väldiga brister, och att nedtrappning är givande för dem som får utsättningssymptom, vad jag INTE kan komma tillfreds med är hur extrem man ska vara. Ska man bli en som sitter där och justerar dosen med hundradels milligram?
Citera
2017-12-26, 21:55
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Extremteen
Jag stod på 25mg cipralex för 4 år sedan sedan dess har jag trappat ner och nu står jag på 0.9mg cipralex!
Jag är extremt kluven till det här med nedtrappning. Officiella storyn är att man kan sluta när man vill, på höjden behöver man kanske dela dosen några gånger men det tar max någon månad sedan är man fri att gå.

Själv har jag upplevt påtagliga besvär i perioder i mina nedtrappningar och därför har jag kört den konservativa metoden att trappa ner 10% varje gång, planen fick jag från sidor på nätet, men främst survivingantidepressant, det har helt klart minimerat mina besvär att göra det så här långsamt. Att sluta rakt av skulle jag aldrig ens kunnat föreställa mig. Å andra sidan har jag slutat med 50mg sertralin i mitt liv så..

Nu är problemet att om jag ska fortsätta trappa ner 10% en gång i månaden/2v så kommer jag aldrig komma ner till 0. Och detta har även personer på dessa forum förstått så då menar de att man ska trappa och trappa och trappa tills man i stort sett blir vansinnig. Människor som sitter och doserar upp 0.01mg och anser att det hjälper dem. Själv blir jag fly förbannad på sådant snack, då jag anar en tendens av extrem tvångsmässighet. Kan det inte vara så att dessa människor helt enkelt har ångest och så tillskriver de det till pillernedtrappningen? För det roliga är att de som tillverkar pillerna är inte ens så exakta att man verkligen kan känna av 0.01mg skillnad.

Det kan vara så att jag är så fruktansvärt frustrerad med var jag hamnade och att jag därför inte tänker rationellt, jag menar att jag ens började med 25mg cipralex och nu fick ta smällen gällande att det tar tiiiiid att komma av skiten och att 10% ner till 0.01mg är vad jag behöver

Eller så kan det vara att jag hela tiden har bidragit till "utsättningssymptomen" genom att gå och fundera över vad jag känner och om jag har utsättningssymptom.

En sak är jag säker på och det är att den officiella berättelsen att det mest bara är att sluta rakt av har väldiga brister, och att nedtrappning är givande för dem som får utsättningssymptom, vad jag INTE kan komma tillfreds med är hur extrem man ska vara. Ska man bli en som sitter där och justerar dosen med hundradels milligram?

Läkare överlag har inte en susning om hur SSRI preparaten fungerar egentligen. Detta att det bara är till att trappa ut med en liten axelryckning är det dom förstår minst om.
Det är som att prata till en betongvägg. Helt lönlöst tyvärr.
Lyckligtvis så är det så otroligt mycket människor som använder/har använt dessa preparaten så kunskapen du kan leta upp själv på nätet kommer hjälpa dig i mål ändå.

Min erfarenhet.
Desto längre du har tagit medicinen desto svårare blir det att sluta. Utsättningsymptomen kan vara fruktansvärda både fysiskt och psykiskt och kan vara allt från 2 - 3 månader till 2 - 3 år.
Den första biten är den enklaste att trappa ur. Man kan nästan halvera sin dos på 3 månader och inte känna särskilt mycket.
Sen börjar det jobbiga.
Trappa långsamt och väldigt lite i taget. Om du tex stod på 40mg paroxetin från början. Trappa till 20mg på ca 3 - 4 månader. Du kommer känna av det men det är ändå på en nivå som går att leva med. Från 20mg till 10mg på ca 1 år ( tänk på att inhandla en väldigt bra våg ).
Oavsett vilket preparat du har så kommer du få ordna dosen själv. Tabletterna går inte att dela i så små dos sänkningar som krävs.
10mg till 0. Ca 2 år. Trappa extremt långsamt helt enkelt och känn dig alltid stabil på 9 mg minst 2 månader innan du går ner på 8mg osv.

Lycka till!
Citera
2017-12-26, 22:15
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SpaceBase
Läkare överlag har inte en susning om hur SSRI preparaten fungerar egentligen. Detta att det bara är till att trappa ut med en liten axelryckning är det dom förstår minst om.
Det är som att prata till en betongvägg. Helt lönlöst tyvärr.
Lyckligtvis så är det så otroligt mycket människor som använder/har använt dessa preparaten så kunskapen du kan leta upp själv på nätet kommer hjälpa dig i mål ändå.

Min erfarenhet.
Desto längre du har tagit medicinen desto svårare blir det att sluta. Utsättningsymptomen kan vara fruktansvärda både fysiskt och psykiskt och kan vara allt från 2 - 3 månader till 2 - 3 år.
Den första biten är den enklaste att trappa ur. Man kan nästan halvera sin dos på 3 månader och inte känna särskilt mycket.
Sen börjar det jobbiga.
Trappa långsamt och väldigt lite i taget. Om du tex stod på 40mg paroxetin från början. Trappa till 20mg på ca 3 - 4 månader. Du kommer känna av det men det är ändå på en nivå som går att leva med. Från 20mg till 10mg på ca 1 år ( tänk på att inhandla en väldigt bra våg ).
Oavsett vilket preparat du har så kommer du få ordna dosen själv. Tabletterna går inte att dela i så små dos sänkningar som krävs.
10mg till 0. Ca 2 år. Trappa extremt långsamt helt enkelt och känn dig alltid stabil på 9 mg minst 2 månader innan du går ner på 8mg osv.

Lycka till!

Jag delar dina feels gällande läkare. Om det är för att alla i den branschen har fingrarna i pengaburken och därför trycker ut piller eller om det bara är okunskap vill jag inte uttala mig om.
Vanliga läkare är uppenbarligen värdelösa men jag tycker faktiskt inte ens min/mina psykiatriker har varit särskilt insatta i hur utsättningssymptom kan drabba vissa.


Jag stod på 25mg cipralex (vilket är en hög dos av den substansen). Efter 4 år står jag nu på 0.9mg.
Från allra första början är det frustration som har varit den genomgående känslan gällande nedtrappningen, och många gånger när jag har trappat ner återigen har jag fått yrsel, huvudvärk och mått allmänt skit. I långa perioder har jag inte ens tänkt på att jag trappar ner och vid diverse doser har jag stått en längre tid. Vid 15mg stod jag fflera månader kommer jag ihåg.

Nu kommer dock problemet med att 10% av dos X kommer bli mindre och mindre. Och det finns såklart ingen regel om när man ska sluta rakt av. Det lär ju variera, och här kommer osäkerheten in i bilden!
På forum talar vissa om hur de står på 0.5 av sertralin vilket är 0.05mg av cipralex..

Och det är frustrerande!! Jag vill lika mycket idag som när jag stod på 25mg bli helt fri från skiten, jag vill bli PHARMAFREE. Kan inflika att jag även har slutat med diverse andra mediciner, vilka dock inte är lika tunga, typ allergimediciner och annat.

Är så fruktansvärt kluven, å ena sidan vet jag att det finns en enorm poäng med att gå långsamt framåt Å ANDRA SIDAN köper jag inte att någon känner en skillnad på 0.05 mg av en substans, läkemedelstillverkarna gör inte ens skiten så exakt! Åtminstone inte gällande generika, då finns det regler om att tabletter inte får avvika med 10% eller något sådant från mängden som står på förpackningen, åtminstone är det så i USA.

Gå från nuvarande dos på 0.9mg till 0.25 kommer till exempel ta 6 månader om jag går ner efter 14 dagar på dosen.
__________________
Senast redigerad av Extremteen 2017-12-26 kl. 22:18.
Citera
2017-12-26, 23:26
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Extremteen
Jag delar dina feels gällande läkare. Om det är för att alla i den branschen har fingrarna i pengaburken och därför trycker ut piller eller om det bara är okunskap vill jag inte uttala mig om.
Vanliga läkare är uppenbarligen värdelösa men jag tycker faktiskt inte ens min/mina psykiatriker har varit särskilt insatta i hur utsättningssymptom kan drabba vissa.


Jag stod på 25mg cipralex (vilket är en hög dos av den substansen). Efter 4 år står jag nu på 0.9mg.
Från allra första början är det frustration som har varit den genomgående känslan gällande nedtrappningen, och många gånger när jag har trappat ner återigen har jag fått yrsel, huvudvärk och mått allmänt skit. I långa perioder har jag inte ens tänkt på att jag trappar ner och vid diverse doser har jag stått en längre tid. Vid 15mg stod jag fflera månader kommer jag ihåg.

Nu kommer dock problemet med att 10% av dos X kommer bli mindre och mindre. Och det finns såklart ingen regel om när man ska sluta rakt av. Det lär ju variera, och här kommer osäkerheten in i bilden!
På forum talar vissa om hur de står på 0.5 av sertralin vilket är 0.05mg av cipralex..

Och det är frustrerande!! Jag vill lika mycket idag som när jag stod på 25mg bli helt fri från skiten, jag vill bli PHARMAFREE. Kan inflika att jag även har slutat med diverse andra mediciner, vilka dock inte är lika tunga, typ allergimediciner och annat.

Är så fruktansvärt kluven, å ena sidan vet jag att det finns en enorm poäng med att gå långsamt framåt Å ANDRA SIDAN köper jag inte att någon känner en skillnad på 0.05 mg av en substans, läkemedelstillverkarna gör inte ens skiten så exakt! Åtminstone inte gällande generika, då finns det regler om att tabletter inte får avvika med 10% eller något sådant från mängden som står på förpackningen, åtminstone är det så i USA.

Gå från nuvarande dos på 0.9mg till 0.25 kommer till exempel ta 6 månader om jag går ner efter 14 dagar på dosen.

Skit i det.
Va gör det att det tar 6 månader?
Det viktiga är att du mår bra och fixar ditt mål att sluta. Stressa inte upp dig över tidsaspekten. Hellre för långsamt än för fort.
Sen dom här procenten med generika läkemedel som du skrev om. Jag har faktiskt noll koll så jag är helt fel person att uttala mig om den biten.
Det enda jag vet är att ssri är väldigt svårt att trappa ut. och att det måste göras extremt långsamt och desto längre in i nedtrappningen man är. Desto långsammare måste man trappa.
Citera
2017-12-26, 23:54
  #5
Medlem
SvartaBjorns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Extremteen
Jag delar dina feels gällande läkare. Om det är för att alla i den branschen har fingrarna i pengaburken och därför trycker ut piller eller om det bara är okunskap vill jag inte uttala mig om.
Vanliga läkare är uppenbarligen värdelösa men jag tycker faktiskt inte ens min/mina psykiatriker har varit särskilt insatta i hur utsättningssymptom kan drabba vissa.


Jag stod på 25mg cipralex (vilket är en hög dos av den substansen). Efter 4 år står jag nu på 0.9mg.
Från allra första början är det frustration som har varit den genomgående känslan gällande nedtrappningen, och många gånger när jag har trappat ner återigen har jag fått yrsel, huvudvärk och mått allmänt skit. I långa perioder har jag inte ens tänkt på att jag trappar ner och vid diverse doser har jag stått en längre tid. Vid 15mg stod jag fflera månader kommer jag ihåg.

Nu kommer dock problemet med att 10% av dos X kommer bli mindre och mindre. Och det finns såklart ingen regel om när man ska sluta rakt av. Det lär ju variera, och här kommer osäkerheten in i bilden!
På forum talar vissa om hur de står på 0.5 av sertralin vilket är 0.05mg av cipralex..

Och det är frustrerande!! Jag vill lika mycket idag som när jag stod på 25mg bli helt fri från skiten, jag vill bli PHARMAFREE. Kan inflika att jag även har slutat med diverse andra mediciner, vilka dock inte är lika tunga, typ allergimediciner och annat.

Är så fruktansvärt kluven, å ena sidan vet jag att det finns en enorm poäng med att gå långsamt framåt Å ANDRA SIDAN köper jag inte att någon känner en skillnad på 0.05 mg av en substans, läkemedelstillverkarna gör inte ens skiten så exakt! Åtminstone inte gällande generika, då finns det regler om att tabletter inte får avvika med 10% eller något sådant från mängden som står på förpackningen, åtminstone är det så i USA.

Gå från nuvarande dos på 0.9mg till 0.25 kommer till exempel ta 6 månader om jag går ner efter 14 dagar på dosen.
Låt mig ge dig en lite annan infallsvinkel från mitt eget perspektiv.

Jag har ätit mig igenom så många olika SSRI- och SNRI-preparat att jag inte ens kan nämna alla. Alla insättningar har ju varit pga att jag inte mått bra alternativt haft många/svåra biverkningar. Att i dessa lägen veta vad som berott på sjukdomen i sig eller läkemedlet är vanskligt att uttala sig om. Men alla kan nog skriva under på att det tar ett bra tag innan man vet om preparatet har en positiv effekt eller ej.

Samma sak med utsättningar - de tar tid. I vissa fall har jag reagerat väldigt negativt på ett läkemedel och då har det varit mer eller mindre tvingat att trappa ut och sätta in ett nytt preparat relativt snabbt. Du är, som jag förstår, inte i en sådan sits.

De gånger det inte varit akut att sätta ut eller minska dosen har jag agerat utifrån hur jag mått samt hur lägligt det varit just då. Jag har alltid utgått från att jag kommer må sämre ett tag och varit inställd på det. Jag har alltså inte analyserat mitt mående konstant utan låtit det ta sin tid. När jag vant mig och jag har tid/ork att må sämre ett tag igen har jag gjort nästa minskning.

Sist satte jag ut Venlafaxin som är ett relativt tungt SNRI-läkemedel som är känt för att ge svåra symptom både vid in- och utsättning. Jag stod på en riktigt hög dos men kände att fördelarna inte vägde upp nackdelarna så "bort med skiten"!

Hade jag följt din strategi så hade jag fortfarande flera år senare hållit på med uttrappningen. Jag minskade med de doser som kunde göras utifrån de styrkor som fanns dvs inget delande av tabletter/kapslar. När jag kände mig stabil efter några veckor så ny minskning. Så höll jag på tills jag kom till lägsta styrkan som fanns på tabletterna och då slutade jag helt.

Min infallsvinkel var alltså att mitt mående efter några veckor på en viss dos berodde på sjukdomen och var inte relaterad till mängden läkemedel. Utan något SSRI/SNRI läkemedel mådde jag givetvis inte bra men det var inte läkemedlens fel utan sjukdomen som de ursprungligen sattes in mot.

Jag TROR att du gör dig en björntjänst med de små förändringar du gör nu och planerar för ännu mindre justeringar. Vad skulle hända om du tog tjuren vid hornen och la av helt, gav det några veckor och sen accepterade att ditt mående är den du är egentligen? Du känner absolut dig själv bäst men jag har mycket svårt att tro att dina minimala förändringar påverkar hur du kommer att må utan vid det här laget.

Du står alltså på mindre än 1 mg idag. Cipralex finns i styrkorna 5/10/15/20 mg. Du tar alltså mindre än en 1/5 del av lägsta dosen. Det är dags att släppa taget!

Lycka till!
Citera
2017-12-26, 23:59
  #6
Medlem
Silltunnas avatar
Jag har ätit 100 mg Sertralin dagligen i ca 6 år. Bestämde mig för att sluta tvärt för 5 dagar sedan och har ännu ej märkt av något märkligt. Är kanske lite mer trött och lättirriterad än vanligt.
Blir det värre eller har jag haft tur?
Citera
2017-12-27, 00:36
  #7
Medlem
SvartaBjorns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Silltunna
Jag har ätit 100 mg Sertralin dagligen i ca 6 år. Bestämde mig för att sluta tvärt för 5 dagar sedan och har ännu ej märkt av något märkligt. Är kanske lite mer trött och lättirriterad än vanligt.
Blir det värre eller har jag haft tur?
Hmm...
Känner mig elak men jag TROR du kommer att känna av det mer, tyvärr. Finns det någon anledning till att du inte kan lägga dig på 50 mg i ett par veckor för att "pejla läget"? När du är stabil så ta bort den andra då. Jag har för mig att Sertralin har ganska lång halveringstid (kan ha fel dock) så mycket möjligt att du fortfarande har kvar ämnet i kroppen.

Känns som att jag är inkonsekvent i den här tråden när jag råder en annan att minska snabbare samtidigt som jag säger tvärtom till dig.
Citera
2017-12-27, 00:44
  #8
Medlem
Silltunnas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SvartaBjorn
Hmm...
Känner mig elak men jag TROR du kommer att känna av det mer, tyvärr. Finns det någon anledning till att du inte kan lägga dig på 50 mg i ett par veckor för att "pejla läget"? När du är stabil så ta bort den andra då. Jag har för mig att Sertralin har ganska lång halveringstid (kan ha fel dock) så mycket möjligt att du fortfarande har kvar ämnet i kroppen.

Känns som att jag är inkonsekvent i den här tråden när jag råder en annan att minska snabbare samtidigt som jag säger tvärtom till dig.

Anledningen är mest att jag befunnit mig på resa i 5 dagar och glömt tabletterna hemma. Och när jag nu ändå varit helt utan dom och ännu ej upplevt större komplikationer, kanske det är lika bra att skippa uttrappningen helt och sluta tvärt.
Citera
2017-12-27, 00:53
  #9
Medlem
SvartaBjorns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Silltunna
Anledningen är mest att jag befunnit mig på resa i 5 dagar och glömt tabletterna hemma. Och när jag nu ändå varit helt utan dom och ännu ej upplevt större komplikationer, kanske det är lika bra att skippa uttrappningen helt och sluta tvärt.
Om du känner att du kan ta risken att må dåligt några veckor så kör! Så länge du är beredd på att det kanske inte går smidigt så kan du bara bli glatt överraskad. Och jag hoppas att jag har fel om eventuella problem!

(Glöm inte att uppdatera hur det går. )
Citera
2017-12-27, 00:57
  #10
Medlem
Någon multiqoute kan det inte bli när man sitter på den webläsaren jag gör.

Att det är svårast i slutet har jag också hört, och nu är jag ju på slutet faktiskt. Men om jag fortsätter att trappa ut så tänker jag i vilket fall som helst sluta när jag är på 0.1mg. Annars blir det för fan löjligt!
0.1mg är motsvarande 1mg sertralin och på forum sitter det människor och kör nedtrappningar på 0.1mg sertralin. 0.01mg cipralex då!! ISf är 1mg en MONSTERDOS och jag kommer aldrig bli fri.
När jag började för 4 år sedan var jag väldigt beslutsam och trappade ner 10% och det hjälpte ju, ska inte säga att någon nedtrappning har varit lätt för det har det inte varit. Yrsel och en känsla av illamående har varit den mest närvarande, utöver det har jag haft, myrkrypningar, fått panikångest återigen, domningar, sömnstörningar, MAGPROBLEM, huvudvärk, ögonbekymmer, känslostorma, IRRITERAD.

Och jag har helt enkelt inte klarat av att mata på isf skulle jag varit klar nu kanske men i vissa perioder har jag helt enkelt bara knaprat på dosen och det har gått månader utan nedtrappning. Dock står jag på 1mg nu och så är jag fri från magmedicin, allergimedicin, båda två tog jag för att jag trodde att jag behövde. Visade sig att jag enbart tog dem för att bli fri från utsättningssymptom. Numera är jag övertygad om att de flesta mediciner bara är bluf, iaf de som säger sig kunna förbättra välmåendet långsiktigt, det är just det, om det är lååångsiktigt kommer kroppen också anpassa sig och det nya pillerknaprande tillståndet är det gamla tillståndet när man inte knaprade.

När jag var lite yngre stod jag på sertralin, och det gick jag av och på, MYCKET MÖJLIGT att mina depressioner går att tillskriva detta av och påstigande.
EN sak är jag IAF JÄVLIGT SÄKER PÅ och det är att om jag någonsin ska ta en enda SSRI-tablett till så ska jag vara JÄVLIGT NERE.

Har ångestdiagnos + depressioner som kommer som om de var ställda av klockan. När jag tränar hårt så kommer de dock inte lika ofta och träningen är seriöst det enda receptet jag kan ge andra som har depressioner.
Ja förutom terapi, ångestdiagnoser är egentligen tacksamma då prognosen är bra om man verkligen anstränger sig, men då får man anstränga sig.


Sedan till han där i tråden som gick av nyligen och inte märker något. VISSA PERSONER verkar kunna göra så utan att märka av någonting. Om du inte känner något så bör du inte känna efter, det är kanske det jag gör och har gjort hela tiden, har dock EXTREMT svårt att tänka mig att så pass fysiska symptom bara kan vara inbillning å andra sidan känns panikångest JÄVLIGT verkligt också...

Trappar väl ner till 0.1mg men kanske kommer jag fuska med tiden och göra det snabbare än vad man bör. För jag vill bli FRI, och det sägs att där är en stor skillnad på när man väl tar steget fullt ut, dossänkningar är en sak men att helt sluta ska vara en annan. Målet är att slippa den där nedstängdheten som SSRI sägs och nog ger. Själv slutade jag för att läkaren började snacka om MER MEDICIN, FLER MEDICINER, STARKARE MEDICINER. OCh så började jag fundera över om detta verkligen någonsin har hjälpt mig och svaret på den frågan är nog helt enkelt NEJ, vilket verkar logiskt och följer statistiken, då få tillfrisknar med mediciner iaf när det gäller ångestsjukdomar som GAD, OCD, panikångest och ångest.
Citera
2017-12-27, 01:00
  #11
Medlem
Det finns droppar av cipralex 1mg/per droppe. 300 droppar i en flaska. Smakar det så kostar det och eftersom jag inte kommer använda 300mg så löste jag det med att ta en 5mg och löst upp det i 1liter vatten sedan virvlar jag runt vattnat och tar 190ml vilket ger cirkus 0,9mg. Det tycker jag är en smart lösning.

Men har gått igenom 20,15,10,5 och någon flaska droppar på dessa 4 år.

Vad är då slutsatsen? Om jag ska börja knapra SSRI igen får det vara JÄVLIGT BRA SKÄL, med tanke på hur otäckt långt det tar att komma av, nu stod jag dock på 25mg och hade gått upp dit efter säkert 5 års knaprande


SEN ska jag kanske säga att jag flera gånger har tänkt så här att nu får det väl för fan vara nog på nedtrappandet, och så har jag kanske minskat mer än vad jag ska och så har det blivit väldigt tråkiga effekter, och jag antar att det är där jag är återigen, får väl snällt trappa ner till 0.1mg då!!
Men sen tänker jag ta mig fan sluta! Så de så! Kan tänka mig att stabilisera mig en längre tid på 0.1mg men sen får det vara slut för min del! Tackar jag för mig och ber Lundbeck att sälja till någon annan ovetande person
__________________
Senast redigerad av Extremteen 2017-12-27 kl. 01:06.
Citera
2017-12-27, 01:25
  #12
Medlem
SvartaBjorns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Extremteen
Det finns droppar av cipralex 1mg/per droppe. 300 droppar i en flaska. Smakar det så kostar det och eftersom jag inte kommer använda 300mg så löste jag det med att ta en 5mg och löst upp det i 1liter vatten sedan virvlar jag runt vattnat och tar 190ml vilket ger cirkus 0,9mg. Det tycker jag är en smart lösning.

Men har gått igenom 20,15,10,5 och någon flaska droppar på dessa 4 år.

Vad är då slutsatsen? Om jag ska börja knapra SSRI igen får det vara JÄVLIGT BRA SKÄL, med tanke på hur otäckt långt det tar att komma av, nu stod jag dock på 25mg och hade gått upp dit efter säkert 5 års knaprande


SEN ska jag kanske säga att jag flera gånger har tänkt så här att nu får det väl för fan vara nog på nedtrappandet, och så har jag kanske minskat mer än vad jag ska och så har det blivit väldigt tråkiga effekter, och jag antar att det är där jag är återigen, får väl snällt trappa ner till 0.1mg då!!
Men sen tänker jag ta mig fan sluta! Så de så! Kan tänka mig att stabilisera mig en längre tid på 0.1mg men sen får det vara slut för min del! Tackar jag för mig och ber Lundbeck att sälja till någon annan ovetande person
*Du fuskade och uppdaterade ditt inlägg när jag skulle svara.*

Kan du inte köra en kompromiss mellan ditt nuvarande tänk och mitt förslag?

Minska inte procentuellt utan ta det i tre omgångar från och med nu dvs ner till 0,6 mg, 0,3 mg och sedan helt väck. Stå hellre kvar lite längre på varje nivå (men inte för länge - se det som en utmaning).

Bra att träning fungerar för dig, kör på det! Och försök att inte analysera eventuella utsättningssymptom (lättare sagt än gjort dock). Gör som djuren - har de ont så har de men de oroar sig inte om de kommer ha ont i morgon också utan tar det då.

Och jag tror på dig, du klarar det!
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in