Bostadsbubbla i Sverige?

Så här skrev jag:

Vad det handlar om är principen att avdrag medges för intäkter/inkomster som beskattas i senare led.

Ett exempel på den systemprincipen i skattesystemet är att avdrag medges för löneutgifter då de beskattas i senare led.
Ett exempel på den systemprincipen i skattesystemet är att avdrag medges för ränteutgifter då de beskattas i senare led.

Är det så att du inte förstår vad som står där? I så fall får du väl be mig förklara.
I båda exemplen ovan bör det vara begripligt vad som avses med senare led.
I första fallet löntagaren, som beskattas på inkomsten.
I andra fallet mottagaren av räntan, och som beskattas på på den.

Varför går inte principen att förstå?
Jag har gett två mycket enkla exempel.

Ni som försvarar ränteavdraget och tror att skattesystemet är ett modernt slaveri skulle behöva komplettera era kunskaper med NÄR och VARFÖR pengar faktiskt ska beskattas. Så skulle det vara lättare för er att avgöra när en beskattning är rättvis eller inte.

Skattesystemet bygger i grunden på att pengar beskattas varje gång de BYTER ägartyp, från en privatperson till en näringsverksamhet, och vice versa. En krona kan passera det här kretsloppet hur många gånger som helst. Till slut har hela kronan tillfallit staten, men på vägen dit har den gjort nytta för både privatpersoner och företag flera gånger om.

Näringsverksamheter kan utföra transaktioner sinsemellan utan beskattning. Det kan även privatpersoner, under förutsättningen att det är en gåva. Om det inte är en gåva så räknas det som att mottagaren bedriver en näringsverksamhet. Oavsett om han heter Olle eller IKEA.

I Alpha101:s exempel bedriver Olle en näringsverksamhet när han lånar ut pengar till Alpha101 mot ränta, och Alpha101 är en privatperson. Och resonemanget bygger på att Alpha101 ”hoppar över” privatpersonssteget, och använder ”oskattade” pengar från sin arbetsgivares näringsverksamhet, för att ersätta Olles näringsverksamhet, utan att det passerar genom Alpha101 som är en privatperson.

Och detta även fast källan till transaktionen är Alpha101:s egen privatkonsumtion. Det är ju inte så att Olle har gett ett företagslån till Alpha101:s arbetsgivare.

En korrekt beskattningscykel hade varit att Alpha101 inte fick ränteavdrag utan fick betala dessa 600 kr i sin helhet, och Olle beskattades som näringsverksamhet, betalade 60% skatt och fick ca 240kr i fickan. Det är normal beskattning för alla som bedriver näringsverksamhet i Sverige.

Ränteavdraget är precis som RUT och ROT en form av bidrag, där man kringår det naturliga skattesystemet för att premiera en viss typ av konsumtion, av politiska skäl. Och för ränteavdraget var de här skälen överspelade redan vid millenieskiftet, men ändå har politikerna låtit det ligga kvar av populistiska, eller rentav privatekonomiska, skäl.

För övrigt är inte ränta till banken för bolånet samma sak som att förlora pengar på börsen. En börsförlust är den tekniska motsvarigheten av att sälja bostaden till en realiserad förlust.

icke! Det är avdrag på egen inbetald skatt inget annat. Betalar du ingen skatt får du heller inte dra av.

30% kapitalskatt är väldigt högt, så det är begripligt att det finns ränteavdrag med tanke på skattetrycket.

Jag är inte helt säker på att staten vet bäst hur mina skattepengar ska användas.


Hmm både S och M står bakom ränteavdragen och de är väl inga anarkister direkt?

Visst, men potayto potahto. Det är en variant av privatkonsumtion som får en obalanserad skatteförmån jämfört med annan privatkonsumtion. Pengar tas ur stadskassan för att göra boende billigare. Det är obalanserat eftersom det är pengar som staten inte får tillbaka genom någon samvarierande beskattning, nu när vi inte längre har fastighetsskatt.

För min del handlar det inte om att försvara. Utan jag berättar hur det fungerar.
(Dock är jag beredd att hålla med om att jag försvarar principer. Jag är ingen anhängare av att man inte följer sådana konsekvent. T ex att man säger att privatpersoner kör högertrafik och näringsliv kör vänstertrafik är ett exempel på att bryta mot systemprinciper. Och de flesta ser nog problemen med just det exemplet).

Som ett grundskott mot föreställningen att jag försvarar ränteavdrag kan jag meddela att jag inte har något emot att man tar bort beskattning av kapital, varvid avdraget försvinner.

Förhoppningsvis gör ingen det då slaveri innebär att man ägs och kan säljas.

Tack och lov har jag inte sett att just rättviseaspekten släpats fram. Då begreppet rättvisa är närmast odefinierat.

Det är en konsekvens av den princip jag nämnde för någon dag sedan. Inte någon frisvävande regel.

Eftersom beskattning är en form av stöld så vill inte överheten irritera folket alltför mycket. Därför har man hittat på "hobbyverksamhet" som kan få vara skattebefriad. För vissa hobbyaktiviteter har man satt inkomstgränser. T ex bärplockning. Uthyrning av bostad är en annan sådan.

Det handlar om att premiera vissa typer av konsumtion. Företag premieras när de investerar.
Privatpersoner premieras när de lånar för att konsumera boende.

Enklare vore förstås att sänka det totala skattetrycket för kapital, näringsverksamhet och inkomst.
Avskaffa samtidigt avdragsgilla räntekostnader.
Mindre regler, enklare system och lägre kostnader.

Sverige kommer behöva reformera hela sitt samhällssystem, eller så blir vi nästa Venezuela.

Bostadskraschen som väntar kommer förhoppningsvis vara en av katalysatorerna.

Får vi se liknande upplägg i Sverige, som den kreativa fastighetsägare i GB tagit till, när fastigheten är svårsåld ?

https://www.youtube.com/watch?v=bZ7EDdUdE5Q

Intressant det här med skuldkvot. Det nya amorteringskravet och bankernas egna villkor utgår som bekant från bruttoinkomst, vilket är ganska märkligt då det är den disponibla inkomsten som räntor och amorteringar ska betalas med. Med ett medianskatteuttag på ca 25% får man multiplicera bruttoskuldkvoten med 1.33 för att få nettoskuldkvoten. Med BRF-skuld på mellan 20 och 50% av inköpspriset blir den sammanlagda multipeln för att få nettoskuldkvot inkl BRF-skuld i intervallet 1.6-2.0. Många banker verkar ha 5xbrutto som skuldkvotstak(säkert ofta högre i praktiken) vilket då kan innebära mellan 8 och 10 nettoinkomster vid BR-köp. Och skuldkvoten sjunker långsamt eftersom lönerna inte rusar likt bostadspriserna(belåningsgraden kan ju rätta till sig snabbt i en stigande marknad). 10x netto är mycket...

Anledningen till att man har ett ränteavdrag har inget med kapitalvinster att göra. Anledningen är att man har en fastighetsskatt.

Fastighetsskatt är en form av förmögenhetsskatt. Du betalar en skatt varje år för att du äger något av stort värde.

Men den som har en fullbelånad villa har ju ingen nettoförmögenhet. I praktiken är det banken som äger huset. Och om man inte är förmögen ska man inte heller behöva betala förmögenhetsskatt.

Därför inför man ett ränteavdrag. Den som äger stora värden genom belåning får en skattesubvention som (delvis) kompenserar det faktum att de måste betala en fastighetsskatt fast de egentligen inte har någon nettoförmögenhet.

Vad är ohållbara nivåer?
Det finns hela tiden prisvariationer. Pga variationer i tillgång och efterfrågan. Marknaderna för bostäder är synnerligen lokala och på många platser är aktörerna få.

Du behöver reda ut detta bättre.
Lågkonjunktur innebär att vi producerar mindre. Varför skulle vi producera mindre för att bostadspriserna minskar?

(Notera att du plockat in det om hus-bankomaten som ett axiom. Det är dock bara en föreställning).

Vilken skillnad i marknadsmekanismer skulle gälla?

Lågkonjunktur ger minskad vilja till investeringar och ökad försiktighet och sämre framtidstro och därmed lägre vilja till ökad belåning och högre vilja till amortering, och skuldminskning.

Vad visar mätdata vid lågkonjunkturer? Ökar M3 mer eller mindre?

Den enes ränteutgift är den andres ränteintäkt. Ränta är bara en omfördelning.
Om Olle får in mindre ränteintäkt innebär inte det att Olle får dra ned på konsumtionen.

Har du kontrollerat det?

Det är det betalmedel som faktiskt används som har betydelse. Inte det som ligger still i madrassen.

Varför skulle det hända?
Begrunda följande lilla exempel:
* Folk är beredda att klippa sig dubbelt så mycket som tidigare och tänker använda sparade pengar på banken för detta.
* Men frisörsalongerna kan inte leverera dubbelt så mycket klippningar. Frisörerna tänker inte arbeta 80 timmar i veckan.
* Resultatet blir fördubblade priser på klippning, och lika mycket klippningar som innan.

Dvs ökad omsatt penningmängd leder bara till stigande KPI och den reala ekonomin är opåverkad.

För tillväxt, dvs stigande real BNP/Capita, krävs helt andra aktiviteter.

Aktier är inte pengar.
Du får göra om det här.

Nej, se ovan för bättre förståelse. (Du slarvar bort halva verkligheten och därför hamnar du fel).

Om du i stället tar ett lån av mig privat för detta, och jag lånar ut befintliga "pengar", så gäller samma sak. Du måste betala ränta och amortera.
Det har inget att göra med om det du lånar är fordringar på Riksbanken eller på Nordea.

Det verkar mer som du har problem med att göra rätt för dig. I vilket fall har du en förklaringsbörda.

Nej, det att det krävs ökad penningmängd är en vandringssägen.
(Vad flummarna missar är att ekonomin är monetär och betalmedel omsätts. Desto snabbar betalmedel omsätts desto mindre behövs).

Det är ett påstående du inte har någon grund för. Givet hur mycket fel jag pekat ut så lär du får svårt att ge ett oantastligt bevis.

Det du skriver har inget förklaringsvärde. Det är mer staplande av metaforer och flum.

Jag rekommenderar att du försöker sätta dig in i hur det fungerar. Dvs söker fakta. Och då undviker flum. Det finns tyvärr mycket av det senare.

Skulle du lyckas med det så kan du koncentrera dig på de problem som faktiskt finns. Men det är inget som diskuteras i den här tråden.

Hushållens räntekostnader är privatkonsumtion. Precis på samma sätt som hushållens hyror är privatkonsumtion.

Därför bör bådadera betalas med skattade pengar. Idag är det bara hyrorna som betalas med skattade pengar.


edit: de utan lön betalar sina räntor med skattade pengar

De utan lön betalar sina räntor fullt ut med skattade pengar. Så borde det va även för dem med lön.

Hushållens räntekostnader är privatkonsumtion. Precis som hyror är privatkonsumtion.

Bådadera borde alltså betalas med skattade pengar.