Vart ÄR ni alla män som borde säga ifrån!?

Att vara man i sverige idag är att vara en historisk toalettstol. Nästan ALLA män får ta skit för ALLT som gjorts de senaste 300 åren av ett fåtal. Att börja säga ifrån till detta är lika med självmord. Vi vet att dessa hysteriska kärringar, det är långt ifrån alla, någon gång kommer att lugna ner sig. Det gäller bara att hålla ut. Frågan är vad man ska göra med de MÄN som står brevid dessa surkärringar och hyllar deras hat mot män.

Enklaste sättet att tysta hysteriska personer är att inte bry sig. Vi jobbar på och håller oss undan i väntan på att stormen blåser över.

Jag har pratat med massor av kvinnor IRL och väldigt få sluter upp helhjärtat bakom #metoo.

Och som vanligt argumenterar du mot halmgubbar.

jag har pratat med massa fler kvinnro IRL ( och är en själv!) och de flesta tycker metoo är på tiden.

Uppslutningen i metoo borde kanske vara tillräckligt övertygande över vad kvinnor tycker i denna sak.

Whataboutism är ingen halmgubbe och det är upp till var och en bedöma om detta är exempel på just det eller inte.

Men det är ju detta som är så vidrigt. Visst, nu har det av någon anledning blivit någon medelålders -Sverige-kändis-parad av det hela, men dom få män som kommit med motargument har blivit totalt mosade.

Jag håller på att bli vansinnig av det som pågår gentemot män, och har pågått så länge jag minnas.
Jag är själv kvinna, men jag sliter snart håret av mig av skam och frustration.

Hur fan kan ni killar ta det här!? Inte för att jag klandrar er, men det måste väl finnas någon gräns. Det har ballat ur för längesedan och det här jävla metoo-helvetet är crescendot av den demoniseringen och generaliseringen av män som länge pågått.

Det är inte män som är problemet. Det är vi kvinnor.

Kan ni kvinnor, som gör er till offer, SLUTA! Ni tar fokus från dom verkliga offren som finns där ute, som både kvinnor och män vill skydda! Ni lägger skuld på generationer av oskyldiga män för något ni, om ni hade haft ett uns självrespekt och integritet, hade kunnat projicerat och sagt ifrån gentemot, dom gånger dessa orättvisor dykt upp och gett fan i att generalisera alla män. Jag har både begått och utstått "olämpliga" beteenden, men från osäker tonåring till vuxen kvinna, lärt mig vart gränsen går. Samma gräns som män har. Om vi kvinnor hade sagt ifrån mera, satt ned foten när det inte passade oss, inte banat väg för dom skörare själarna som kanske inte kunde eller hade det i sig att göra det, så hade vi aldrig befunnit oss i detta kollektiva, vidriga, trångsynta och motsägelsefulla manshat.

Tycker ni kvinnor, att det är rimligt att en Hollywoodkampanj ska stjäla fokus från gruppvåldtäkter, övergrepp inom familjen osv. för skit som "han tog mig på rumpan på julfesten""han flåsade i mitt öra" och ännu sjukare: "vi var tillsammans men jag anser ändå att han begått någon form av hittepå övergrepp för 27 år sedan"?

Vi är olika biologiskt sett, män och kvinnor. Men istället för att jobba mot förbättring med det vetenskapliga faktumet så har vi suddat ut gränserna mellan könen.
Vi har infört könskvotering, vilket inte ser till kompetens utan till kön, är det jämställt?
Vi lever i ett rättssamhälle där vi hellre tar det säkra före det osäkra, och burar in unga män utan bevis för olika former av sexuella övergrepp.

Feminismen är utdaterad, den behövdes förr men den passar inte in idag. Och ändå verkar kvinnorna ha roffat åt sig scenen. Jag hoppas att detta kommer att bita oss kvinnor i arslet och att männen vågar stå upp för sig själva. Ingen jävel kallar mig hora och jag ska fan aldrig spotta ur mig ordet "våldtäktsman" obefogat.

Hejja er grabbar.

Jag har pratat med massor av kvinnor IRL och väldigt få sluter upp helhjärtat bakom #metoo.

Och som vanligt argumenterar du mot halmgubbar.

Säger ifrån och säger ifrån.. vi får väl se vad reaktionen blir vid nästa val då vi tagit bort rösträtten ifrån er igen. Har ju gått käpprätt åt helvete sen man började med det experimentet...