Citat:
Ursprungligen postat av
Remark
För det första har man tillit till sin respektive. För det andra respekterar man dennes brinnande intresse som journalist.
Ja, när riskerar man avbryta en intressant, viktig intervju och när är det en farlig situation?
Ja, det är sannolikt inte helt lätt. En avvägning.
Sannolikheten för det som nu visat sig hänt, är så försumbar liten att det troligen inte ens funnits med i deras tankevärld.
Du låser fast dig vid det som hänt KW, glöm det nu. Det har ju inte hänt (i detta hypotetiska fallet). Du väntar på någon som åkt på en båttur, på kvällen, som skulle vara åter klockan åtta. Men ingen kommer tillbaka, ingen svarar på telefon. Du tänker givetvis inte att det skett ett mord. Men om en båt saknas, vad tänker du då? Någon skulle ta en liten rundtur för skojs skull. (Intervjun var ju redan avklarad på land innan avfärden). De flesta oroar sig för att något hänt med båten, att den sjunkit, att de ombord hamnat i nöd. Det är jag rätt övertygad om att du också skulle göra. Skulle du vänta till 0230 innan du ringde på hjälp? Det är för mig en väldigt konstig tidpunkt. Satt han upp och väntade oroligt så länge innan han ringde, för han kan väl knappast ha suttit vaken så länge utan att oroa sig, eller var han så lugn trots många timmars försening utan kontakt, att han gick och la sig för att sova?
När klockan närmar sig midatt, fyra timmar efter att din respektive skulle varit tillbaka, och du inte fått någon kontakt. Vad skulle du tänka då? Äsch, de åkte nog på en extra runda. Fyra timmar extra!?!?! Utöver de två planerade? Ärligt?