Arboga: Mord på Aki Olavi Paasila, 2015-08-08 och Göran Möller, 2016-08-03

Johanna kommer få fortsätta vara en Det i fängelset. Hon är van med känslan eftersom hon varit en Det genom hela sitt till liv fram till hon lyckades få sin socionomexamen, vilket är obegripligt - måste vara köpt. Hon födde barn på löpande band, men lyckades inte väl i mammarollen. Det, med tanke på att alla de tre Blomsterbarnen haft med rättvisan att göra innan myndighetsålder. Nu tycks dock äldsta dottern AB ha rättat till sitt liv.

Johanna har valt helt fel vägar i sin iver att bli Något istället för Det. Hennes bolag av olika slag fungerade inte p g a att hon inte är tillräckligt intelligent och tålmodig nog. En serie vikariat som socionom gav henne den maktfullkomliga känslan hon hela livet sökt. Hon fick klienter i beroendeställning och det var precis vad hon behövde - kvinnan som inte hade andra vänner än de som var beroende av henne.

Johanna blev berusad av pengar och suget efter dessa. Hon är motorn i en serie av grov kriminalitet som mord, anstiftan till mord, försäkringsbedrägeri, urkundsförfalskning, sexutnyttjande av asylsökande ynglingar i beroendeställning, anstiftan till grov misshandel och slutligen mord på sin egen pappa och mordförsöket på mamman. Handlingarna hon gjort utan insikt om sin begränsade intelligens. Hon hade övat sin manipulativa förmåga rejält på den närmaste kretsen och trodde sig vara maktfullkomlig och oövervinnlig. Där trodde hon fel och slut är rollen som "Big Mama" och "Superwomen". Hon kommer känna sig väldigt liten i början på Hinseberg. En socionom som tror sig vara förmer än andra står inte högt i kurs. Hon kommer få det besvärligt den första tiden innan hon identifierat de svagaste som går att manipulera till att bli medlemmar i hennes nya Möllerklan. Det kommer ta tid att bli Någon och tålamod är ju inte hennes bästa styrka, enligt hennes egna ord i brev till Aftonbladet.

Omvärlden har tappat intresset för henne och hon finner inte många rader om sig, trots kilometer eller milslånga brev till tidningarna hon får läsa.

Johanna har kanske fortfarande grepp om dottern JB och sonen DB, men det är nog en tidsfråga tills hon tappat fet greppet. Får JB förfoga fritt över hennes ekonomi, lär det gå snabbt till det totala övergivandet...

Man kan ju tycka det men det verkar inte så, här är "Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid"
https://lagen.nu/2006:45

Men om vi tittar på denna paragraf:

4 § Vid prövning av omvandling skall särskilt beaktas den tid som den dömde har avtjänat, vad som av domen framgår om de omständigheter som legat till grund för straffmätningen, om det finns risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten och om den dömde har medverkat till att främja sin anpassning i samhället.

Skulle man kunna säga att den dömde inte medverkar till att främja sin anpassning i samhället om den dömde inte ens erkänner brottet? Och när det gäller risk för återfall i brott - skulle man inte kunna säga att det finns en större risk för återfall om den dömde inte ens kan erkänna brottet?

Jo. Så måste man kunna se det. Det behöver inte skrivas ut (och skulle kunna se märkvärdigt ut i en generaliserande beskrivning). Det är liksom punkt 1 ifråga om rehabilitering.

Känns väl tveksamt men så är jag inte jurist heller . Ett erkännande efter en laga kraft vunnen dom är det värt något, rent juridiskt? Vem som helst säger väl det om alternativet är att sitta livet ut. Fossmo har ju erkänt i fängelse (2006) men ser inte att något om det tagits upp i hans ansökningar/avslag om tidsbestämning utan att det handlar om själva brottet och den tid han suttit. Eller så är det så att han erkänt i fängelse just för att "ligga bättre till" vid ansökningarna om tidsbestämning?

Ställer mig ganska tveksam till att JM kommer bli någon ny hinsehäxa. Vi får tänka på att JM alltid varit curlad, både som barn o vuxen. Att manipulera sina föräldrar, barn eller förvrida huvudet på hormonstinna pojkar är en sak, det blir en helt annan sak nu. Dessutom verkar hon ju minst sagt lågintellegent, ingen bra egenskap för en ledare. Min gissning blir att hon får rätta sig i ledet o käka skäggbiff dom första åren för att klara sig.

Brottsoffrens inflytande är ganska låg i Sverige.
Okej.
Det handlar mycket om den tilltalade här i Sverige.
JM har suttit häktad sedan september 2016, och rättegången startade i maj 2017 så långa häktningstider är det och hovrätts förhandlingen är slut i februari 2018.
I april 2018 borde hon ha anlänt till Hinsebergs anstalten I en transport från Häktet Sollentuna.

Jag känner en handfull kvinnliga socionomer privat och jag ser det inte som det minsta obegripligt utan snarare givet.

Du menar alltså att nästan vem som helst - inklusive intelligensbefriade Johanna - lätt kan greja en socionomutbildning? Jag har också undrat över detta, hur JM kunde fixa den, hon som stavar och skriver som en skoltrött unge som missat det mesta.

Jag tror en del av hemligheten rimligen ligger i att det inte går att generalisera i de här fallen. Alla fall är helt unika i avseende om lämplighet för tidsbestämning. Det är en helhetsbedömning som ligger till grund, av alla ingående faktorer som man kan föreställa sig. Och sen är det på det en fråga om hur man argumenterar från båda håll (eller fler håll).

Det finns inget enkelt svar, men givetvis är en i alla avseenden återställd eller förändrad person med insikt om sin gärning och minimal risk för återfall och fokus på och kapacitet att leva ett normalt liv någon som har större chanser. Här kanske man kan dra fram Flinck som exempel: han hade säkert vissa fördelar vad gäller personliga egenskaper och sociala mönster redan innan, och brottet kunde kanske ses som en tillfällig härdsmälta under påtagligt mentalt tryck, med liten risk för upprepning. (Jag är ingen expert på MF dock.) Man kan föreställa sig att "motivet" i hans fall är av en art som han kan avbörda sig relativt enkelt och som han sedan inte upplever behöver belasta honom. Jag minns inte heller om han försökte dölja brottet ens, utan det hade redan där karaktär av rop på hjälp. Och erkännandet är närmast en del av brottet. Sen kan han fokusera på att "tillfriskna".

Mord är inte småsaker, och inte heller livstids inlåsning, och ett erkännande, skulle jag säga, är i själva verket den springande punkten i återupprättandet av förtroende och frigivning. Finns inte förtroende så håller man hellre personen inlåst när man väl lagt vantarna på vederb och bevisat dennes skuld.

Man skulle förmodligen kunna hävda att om det krävdes samma förtroende av alla medborgare som man kräver av en överbevisad mördare som sitter inne på livstid, så skulle halva befolkningen eller mer skaka galler, vid någon tid i livet.

Jag vet inte, men troligen spelar detta in redan när man dömer till livstid. Är brottet förnekat och grovt och/eller av en karaktär som antyder upprepning och personen kan anses fullt vuxen men saknar förmåga att ta vara på sig själv mentalt fullt ut och saknar förutsättningar för ett normalt liv och egen försörjning etc. så antyder det önskemål om livstidsstraff, med bedömning av personens rehabilitering. (Brottets förnekande antyder för rättvisan principiellt säkert också att vederb räknar samhörighet till en samhällsomstörtande helvetisk gemenskap/hållning (där mord är okej) – vare sig denna har några fler medlemmar eller ej, och åtminstone vad gäller vederb själv så vill man säkert kommunicera att en sådan inte finns, särskilt om den bara har vederb som medlem. Lagen är gemenskapen, därutanför härskar bara dårskap och jordens undergång.) Önskemålet om livstid kan dock förstås inte genomdrivas till varje pris.

Jag tror nog hon klarat det. Man har länge haft genomströmningskrav på sig på utbildningarna och anpassar sig efter studenternas allmänna nivå. Som generellt sett inte är så imponerande (initialt i alla fall) utanför högstatusutbildningar, och kanske inte bör vara, om andra kvalitéer än läshuve är vad som behövs. Sen sker viss gallring under utbildningens gång förstås, men den som vill, har råd och ro och är motiverad klarar av det. Och har lite sinne för problemlösning. Vissa av JM:s egenskaper talar för att hon kunnat klara det.

Men sen ska man få och kunna behålla ett jobb med den examen också, vilket är en delvis annan sak. Där tror jag JM hade större svårigheter. JM var sannolikt lite hemstöpt i överkant och ödmjuk i underkant för att kunna passa in, kan man tänka sig.

Slapp skrivning. Det är mera en beskrivning av proceduren än en formulering av kriterier (Rätten gör vad den finner lämpligt...). Ingenting om vad som uppnåtts annat än social anpassning. Inget om effekterna på den personliga utvecklingen med avseende på insikt om skuld och förorsakad skada.

Om man hårdnackat vidhåller sin oskuld men sköter sina permissioner, på dessa går till arbetsförmedlingen o s v, så blir man godkänd. Det finns ett amerikanskt fall med en seriemördare, som under permission för att söka ett jobb passade på att mörda en kvinna. Han ansågs socialt anpassad fram till det senaste mordet.