Allt om Calcio! 2017/2018

87orna hade i alla fall löften som inte riktigt lyckades som Giuseppe Rossi, Giovinco och Aquefresca, men vad hade 88orna och 89orna i offensiv väg? Jag kommer inte på en enda.

Var bortbjuden på lunch idag. Fyra timmar av underbar mat, gott vin och mycket snack. Lunchmatchen stod på i bakgrunden och jag hann uppfatta Rigonis mål.
Romagna och Barella startade för Cagliari (båda födda 1997 och har långtidskontrakt med Cagliari). Barella har haft en självklar plats i startelvan, men med Lopez som tränare verkar dörren även öppnas för Romagna.

Udinese var bleka och intetsägande, medan Cagliari var något bättre. Segern var rättvis och viktig.

Stackars Benevento förlorade igen på övertid och står därför kvar på noll poäng i tabellen. Pinsamt.

Men framförallt vann Sampdoria med 3-2 över Juventus! Gärna någon slags förklaring till det. (Även om jag faktiskt hade tippat oavgjort på en intern tävling som jag deltar i.) Och sjukt att mästarna höll på att klara upp sitiuationen med två mål på övertid.

En förklaring är att Sampdoria har individuella spelare som är riktigt bra. Duvan Zapata som centertank manglar ner Lichsteiner på 1-0 målet. Torreira på mittfältet som är supertrygg med bollen och gjorde 2-0 med ett brasilianskt tillslag och dyk på bollen. Ännu en helt galen serie a match, och med fullsatta läktare som avlutas med en riktigt skön låt. Igår Grazie Roma. Idag https://www.youtube.com/watch?v=zkftr6zgH5c

Nessuno!!

Efteråt dvs 1990 kom t ex Balotelli osv, men ingen under 1988 eller 1989. Galet. En förlorad generation.

Nu finns det en flock unga talangfulla anfallare som redan skulle kunna ta plats eller knackar på dörren.

På tal om det så slås många landslagsrekord angående antalet gjorda mål nuförtiden. Tänk Messi, C Ronaldo, Klose, David Villa, Luis Suárez eller varför inte Ibrahimovic och Rooney. Undantagen är Pelé och Gigi Riva.

Och det finns inga stora landslag vars rekord ligger på 35 mål som Gigi Riva gjorde för Italien.

När man ser på truppen mot Sverige:
Så kan man konstatera att efter att gamlingarna slutat så toppar Candreva och Immobile med 7 gjorda mål. En poäng är också att Riva gjorde 35 mål på 42 matcher, medan Candreva gjort 52 matcher och Immobile 30.

Balotelli borde kanske vara den italienska motsvarigheten till ovanstående nutida stjärnor som slår rekord. När han spelade i VM 2014 hade han som 23-åring gjort 13 mål i gli Azzurri. Men sedan har han inte spelat i landslaget.

Dillade tidigare att bottenlagen i Serie A har svårt att nå acceptabel nivå. Dagens match mellan Hellas och Bologna visar dock på att där finns kvalitet. Till skillnad från säsongens inledning är Pazzini numera åter den självklara kaptenen. Caceres och Cerci gjorde Hellas mål, medan Destro gjorde Bolognas.

Namn som visar på individuell kvalitet.

Palermo förlorade med 0-1 hemma mot Cittadella, och ligger därmed kvar på 25 poäng. Underbart jämnt. Inte bara i toppen (fem lag på 26 och 25 poäng), utan över hela tabellen (Ascoli ligger sist med 13 poäng).

Ha ha båda mina ovanstående inlägg om Hellas – Bologna samt Palermo – Cittadella var grundade i halvtidsresultat. Så kan det gå när man njuter av vin, kallskuret och underbara ostar på en måndag.

Min son kollade mobilen och skrek att Granqvist hade fått Guldbollen! Ha ha en fantastiskt underhållande galenskap.

Bologna vände och vann på Bentegodi. Medan Palermo tokförlorade på la Favorita.

Om ni undrar så njuter jag gärna av mat o vin. Idag var det minestronesoppa, kyckling, grönsaker, frukt och en bit ost till lunch naturligtvis med vin o mirto. Sedan började jag direkt med köttförssås som sedan puttrade till kvällen. Spaghetti till köttfärssåsen, följt av grönsaker, frukt och en bit ost. Samt vin o Mirto såklart. Sedan sätter vi oss i soffan och njuter av kallskuret och en ostbricka med någon söt frukt för att balansera (idag klementiner o äpplen).

Igår söndag var det en fullständigt spektakulär lunch eftersom vi var bortbjudna. Långsamt grillad gris inne i den öppna spisen var huvudattraktionen.

Europaveckan började bra för Calcio.
Napoli verkar ha kommit på att de vill spela i Europa och efter en halvloj första halvlek så briljerade man i andra och slog Shaktar Donetsk med 3-0 hemma på San Paolo.
Man säkrade därmed åtminstone avancemang till Europa League.
Om Man City vinner över Shaktar i sista omgången (och Napoli såklart slår redan utslagna Feyenoord på 0 poäng) så går man vidare till Champions League-slutspelet.

Sarri försökte att vila några spelare, dock utan att inte ge skenet sv att satsa allt på CL... inte helt lätt, förutom att han såklart kan spela med Insigne hela matchen eftersom Ventura sparade honom för kampen om lo Scudetto och kanske CL.

Flott. Och såklart gjorde han mål. Sedan följde Zielinski och Martens upp med ytterligare mål. En relativt bekväm seger...

Men man måste ha hjälp av Manchester City för att kunna gå vidare.

Frågan är hur man gör då. För tunn trupp för att kunna ta upp striden på två fronter. Lättare om man hamnar i EL...

Sarri och Napoli har beslut att fatta. Bra snack JayGatsby om förutsättningarna.

Satt och prata med en massa Italienska bekanta till mig. Där en har Coverciano meriter och en annan har jobbat med sportjournalistisk vi var flera generationer som diskutera framför gott mat och vin (vad vi drack och åt besparar jag er det är mer brilles OT snack).

Vi var rörande överens om "Det var bättre förr" och den Italienska offensiva styrkan blivit svagare och svagare. För att göra detta mer objektivt började vi prata årgångar, U21 landslag (två årskullar per landslag). (ojämn följt av jämn fram till och med 2007 där man börja spela ojämna år vilket gjorde att kullarna är nu jämn följt av ojämn).

@sebastian
88-89 generationer är mycket riktigt en lost generation. Det var den redan långt inne på juniornivå. Det kan ha en sådan enkel förklaring som långt barnfödande (någon policy som infördes kring decienieskiftet som gjorde att 90 blev babyboom). 86-87 U21 landslaget i sitt EM redan två 90'or på bänken (Balo och Paloschi) man hade då hoppat samtliga ifrån 88 och 89 kullen.

88-89 landslaget är också det första att missa ett EM innan det hade Italien en obruten svit minst 10 U21 EM tror jag (20 år).


men för att rada upp det hela:

Vi valde 5 års intervaller för att definiera generationer inte superakademiskt (skulle varit bättre med U21landslag kullar eller dubbla kullar).

Vi utgick ifrån egentligen tidigt 90tal som utgångspunkt (hemma VM). Vi utgick ifrån följande positioner 10'or, 11'or och 9'or


Spelarkullar:

64-68
(69 är en lost generation)
Roby Baggio 67
Roberto Mancini 64
Gianluca Vialli 64
Toto Schillaci 64
Fabrizio Ravanelli 68
Beppe Signori 68
Casiraghi 66
Gianfranco Zola 66

70-74
Chiesa 70
Del Piero 74
Pippo Inszaghi 73 (aldring aktuell för U21)
Bobo Vieri 73
Montella 74
Delvecchio 74

75-79
Totti 76
Di Natale 77
Toni 77 (late bloomer)
Di Vaio 76
Massimo Maccarone 79
Nicola Ventola 79 (jag trodde han var 80talist)
Iaquinta 79a (Usch)


80-84
Andrea Caraciolo 81
Alberto Giraldinho 82
Gianpaolo Pazzini 84
Palladino 84
Boriello 82
Simone Pepe 83
Alessandro Matri 84

85-89
Alessio Cerci 87
Giuseppe Rossi 87
Graziano Pelle 85
Aquafresca 87
Giovinco 87


90-94

Balo 90
Paloschi 90
Immobile 90
Insigne 91
Borini 91
Gabbiandini 91
Destro 91
Belotti 93
Berardi 93
Verdi 94
Zaza 91

Slutsater:

Vi hade lite olika uppfattningar men vilken lekman som helst kan se att utvecklingen har gått bakåt. För den äldsta och den mest konservativa i sällskapet. Så lanserade han teorin att de tidiga 70talisterna var egentligen den sista riktiga kullen. Totti var då den sista mohikanen (eller the "last of a dying breed"). Hans tes byggde på att man hade frångått trequartista rollen och man efter Totti inte har gett plats till några äkta 10'or. Del Piero och Totti fick skolas om i början av 2000talet medan resten lade av. Alla lovande 10’or som hade skolats i Italienska pojklag var tvugna att återuppfinna sig själva antingen som anfallare eller som kantspelare.

Min tes var att det var bosmandomen som i sin tur påverka utlänningskvoten samt att alla fina Italienska spelare har förädlats i en av tre klubbar: Samp, Atalanta eller Juve. Både Atalanta och Sampdoria åkte på tuffa tider runt millenieskiftet och sedan följt av Farsesopoli konspirationen mot Juve så krossades mycket av de landslagets språngbrädor som funnits. Där klubbar hade haft tålamod och förtroende för spelare som inte blommade direkt lex Inzaghi och Chiesa.

Min tes var att det var bosmandomen som i sin tur påverka utlänningskvoten samt att alla fina Italienska spelare har förädlats i en av tre klubbar: Samp, Atalanta eller Juve. Både Atalanta och Sampdoria åkte på tuffa tider runt millenieskiftet och sedan följt av Farsesopoli konspirationen mot Juve så krossades mycket av de landslags språngbrädor som funnits. Där klubbar hade haft tålamod och förtroende för spelare som inte blommade direkt lex Inzaghi och Chiesa.

En sista tes handla mer om det allmänna problemet med utlänningskvoter och att man började importera in väldigt mycket ungdomsproffs i 84-89 kullarna. Medan senare kullar så växte Premier Leagues ekonomiska muskler och akademikrav och att dessa nu istället började plocka Italienare lex Borini. Samtidigt som att speltids möjligheterna för Italienska talanger blev bättre då de utländska ungdomsproffsen till Italien nu var andrahands sorteringar.

Skapligt mål av Insigne i CL. Men ändå platsade han inte i Italiens lag mot Sverige...