Citat:
Ursprungligen postat av
Flickpojken
Ska lägga till att jag undrar vilket som ger mest intensivt rus också. Och för båda drogerna gäller de att röka de.
Crack har jag endast rökt i glaspipa, och det var en mycket intensiv rush men som varade i kanske 10 minuter, en kvart högst, och avtändningen är fruktansvärd. En vidrig jävla ångest och undergångskänsla.
Meta har jag både rökt, snortat och injicerat i stora mängder och det är beroende på mängd väldigt långtidsverkande men har en benägenhet att leda till absurda mängder pund. Jag tycker känslan är ett rus som är mjukt både fysiskt och mentalt, väldigt klart och skarpt och det går att använda det mycket bra om man kan kontrollera det men det har för egen del varit oerhört svårt. Tiden flyger iväg och spärrarna släpps något oerhört. Jag har däremot aldrig haft några negativa erfarenheter av metamfetamin förutom beroendet, givet att det är D-meta och inte DL-meta vilket var bland det värsta jag stoppat i mig både i russyfte (som spenderades med att demolera ett rum i min lägenhet letandes efter mer metamfetamin i 4 dagar) och avtändningen som var helt obeskrivligt vidrig.
Det mest intensiva av dessa har varit crack. Men det kommer jag aldrig någonsin röra och jag har aldrig känt sådant äckel över mig som efter den skiten. Fy satan vilken jävla pissdrog.
Citat:
Ursprungligen postat av
heyhey1
Jag tror meta. Pga. mycket längre halveringstid. Mer sömnproblem och sämre matvanor. Pga crack är mer kortverkande klarar man förmodligen äta och sova lite då och då. Men är man påtänd 24/7 av dem så är de rätt lika.
Tror dock att meta är mer giftig för kroppen. Lika dåliga för psyket förmodligen pga samma drogkategori.
Jag tror nog att båda av dessa droger är lika skadliga för psyket men crack är nog värst fysiskt kan jag tänka mig då jag bara satt och rökte det var 10-15e minut tills det var slut, min "trigger" var när den första låten jag lyssnade på var helt fantastisk, den andra nästan lika bra, och den tredje lät helt främmande och oerhört tom. Men efter nästa hit var även den fantastisk.
På meta fick jag iaf skit gjort, oerhört effektiv, men enormt pundig. Satt liksom i passagerarsätet och rökte meta i glaspipan omringad av folk, kunde dra upp den vart som helst och röka utan en tanke på att jag knappast satt och avnjöt en cigarill. Men det fanns aldrig en tanke på den fysiska hälsan, alltså mat, hydrering och hygien. Allt handlade om vad jag tyckte var viktigast just då, vilket kunde vara vad fan som helst.