2017-11-18, 09:01
  #48697
Medlem
MostyBlejsXs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dc3102
https://www.hemnet.se/bostad/radhus-1rum-vallingby-vinsta-stockholms-kommun-brf-torparfars-vag-8-lgh-8-12938975

2.2 miljoner för ett attefallshus i vällingby mindre än 30 kvm.

8200 bostäder till salu i Stockholm, är det ath?

Ytan är bara 18,6 kvm dessutom plus biyta i forma av sovloft på 9,7...
2017-11-18, 09:06
  #48698
Medlem
Fris avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Det är en helt annan fråga som du får ta i forum för politik eller juridik.

Här handlade det om att du kan utan bekymmer börja producera bostäder till andra. Som näringsidkare. Det var det frågan handlade om. Gå tillbaka och titta om du glömt.
Min diagnos är att du har rudimentär förmåga till logiskt tänkande. Det skyms bara av att du ljuger ihop felaktiga antaganden som du sen stapplar iväg på med din logik nånstans in i kommunistskogen och dess koncentrationsläger.

Om du frågar byggbolagen så lär du nog höra att det trots allt är "lite besvär" med att få tillåtelse att bygga hem åt människor i Sverige. Nu när priserna kraschar så kommer bostadsbristen att öka! Billigare bostäder ger färre bostäder. Så funkar socialismens planbyråkrati. Ekonomisk teori är ju inte tillämpbar när antagandena som den bygger på har brutits av politikernas våld och tvång. Att bostäder blir billigare är ju helt irrelevant för byggandet. Det är PK som dikterar vilken av deras kompisar som ska få undantagstillstånd att få bygga en bostad.

Citat:
Hur skulle vi kunna ha en bubbla om det bara är för dig och andra att öka produktionen?
Precis som på elektricitetsmarknaden så är det politiskt förbjudet att öka utbudet som reaktion på stigande priser. Det existerar inte någon bostads"marknad" i Sverige. Det är ett godtyckligt slumpmässigt DDR-system av korruption och inkompetens.
2017-11-18, 09:08
  #48699
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av JohNils
Jag håller med dig om att man inte kan lita till KPI så som det sätts samman. Men tyvärr kan man inte heller gå helt på penningmängden. En valuta som dollarn backas exempelvis upp av råvaror som handlas i dollar. Kronan backas delvis upp av vår industriexport så en ökning av valutan som följer BNP behöver inte ge upphov till inflation. Det jag tycker missas inom KPI är erosionen av kapitalvarornas hållbarhet (kylskåp håller 10 istället för 30 år), den ökade bekvämlighets- och lyxkonsumtionen (ny teve efter 5 istället för efter 15 år) samt höjd levnadsstandard (fler kvm och dyrare inredningsmtrl per person) om denna tillväxer snabbare än BNP och eller reallönerna.

Sedan är det så att om du har samma utveckling i hela västvärlden så kommer du inte att se att valutan tappar i värde eftersom den värderas relativt andra valutor.

/Johan

Jodå. Det kan man och det ska man göra. Allt annat är att ljuga för sig själv och man är inte längre principfast. KPI är ett prisindex så det är ridå direkt. Spelar ingen roll om måttet är politiserat eller inte. För helskotta. Sänkt ränta ger ökad penningmängd samtidigt som det sänker KPI. Påståendet "inflationen sjunker" är således trams.

Du har helt rätt att valutorna sinsemellan inte förändrar sig så mycket men det är ju irrelevant eftersom dessa valutor inflateras allesamman.
__________________
Senast redigerad av Mertillen 2017-11-18 kl. 09:20.
2017-11-18, 09:08
  #48700
Medlem
AldoRaines avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Svenne-i-Banan
Ja men inte pga prissättningen av det befintliga beståndet utan pga prissättningen av det som eventuellt ska börja produceras och bli klart om något år. Dessa har prissatts långt över dagens priser och det har de fått backa från nu.

Tror snarare att prissättningen av det befintliga och det som komma skall inte ligger så långt ifrån varandra.

Det som hänt är att utbudet blivit större. Förr var det brist på små lägenheter, iaf i storstadsområden. Nu råder det inflation i samma segment.
2017-11-18, 09:13
  #48701
Medlem
Svenne-i-Banans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av AldoRaine
Tror snarare att prissättningen av det befintliga och det som komma skall inte ligger så långt ifrån varandra.

Det som hänt är att utbudet blivit större. Förr var det brist på små lägenheter, iaf i storstadsområden. Nu råder det inflation i samma segment.

"Tror", du behöver inte tro här. Det är klart det handlar om att de inte kan få ut de priserna de har begärt och dessa ligger långt över priserna på de nuvarande marknadspriserna.
2017-11-18, 09:16
  #48702
Medlem
troglodytens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Vad betyder då netto?

Vad du säger är alltså en nominell bolåneränta på 4%. Det innebär KPI ökning på ca 2.4% (i snitt över tiden).
Efter skatt är det 2.8% som går till ränta från lönen. Du nämnde 4% tidigare så det går inte alls ihop.
Räntekostnad i detta fall är 0.4%. Det är inte så betungande.

Är realräntan oförändrad så är räntekostnaden oförändrad.

Du kan däremot ha en ränteutgift som ökar. Dock är det bara låneminskning så det kan du låna upp. Då försvinner den utgiften.

Stiger inflation och räntor så kan bankerna lansera realräntelån. Då betalar du bara real ränta. Och lånet skrivs upp automatiskt med KPI. (Därmed inte sagt att det kommer att lanseras).

Du blandar ihop räntekostnad och ränteutgift. Det gör inte jag, och därför förstår du inte vad jag skriver.
Den som skulle välja att minska lånet med 3% amortering och 4% inflation varje år har efter 10 år mindre än halva lånet kvar. Då kan du själv räkna efter vilken ränteutgift det blir.

Det gick lite snabbt där och eventuellt var single malt-whiskyhalten för hög, avsikten var att nettoräntan skulle vara efter ränteavdrag.

Om du vill kalla räntan för utgift eller kostnad är förstås upp till dig, det är dock ett antal kronor per månad som banken vill ha oavsett semantiken.

Om lånet är större än din lön kommer kostnaden/utgiften för räntan att ta en ökande del av din lön.
Se nedanstående exempel.

Utgångspunkt:
Nettoränta 1% (efter skatteavdrag) med 3% amortering:
Om jag har 750 kkr och en inkomst på 850 kkr per år (netto 32kkr/månad) kan jag låna 4.25Mkr och köpa en bostad för 5Mkr, månadskostnad 3500 + månadsavgift brf (säg 3000) + amortering 10600 /månad. total utgift 17100.

53% av nettoinkomsten går till boendet.

Tilläggsantagande 1: inflationen ökar med två procentenheter efter ränteavdrag:

Ränteutgiften ökar med 85 000 kr per år till 127 000 kr eller 10 600 per månad.

Inkomsten ökar då med 16 000 kr per år till 866 000 kr, netto 32500 per månad.

Boendeutgiften är nu 3000 + 10600 ränteutgift + 10600 amortering = 24200 kr/månad.

74% av nettoinkomsten går nu till boendet.

Tilläggsantagande 2: inflationen ökar med fyra procentenheter efter ränteavdrag:

Ränteutgiften ökar med 170 000 kr per år till 212 000 kr eller 17 700 per månad.

Inkomsten ökar då med 32 000 kr per år till 882 000 kr, netto 33100 per månad.

Boendeutgiften är nu 3000 + 17 700 ränteutgift + 10600 amortering = 31 300 kr/månad.

95% av nettoinkomsten går till boendet.

Visst är det så att lånet minskar i relativ storlek men man kan vara *helt* säker på att banken inte förlorar på det, räntan kommer att sättas i relation till inflationen. Och att tro att man kan låna upp till räntan om man är högbelånad och inflationen stiger är en aning naivt.

Inflationen räddar dig inte, den dödar dig.
__________________
Senast redigerad av troglodyten 2017-11-18 kl. 09:30.
2017-11-18, 09:23
  #48703
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av troglodyten
För att rekapitulera:
Om jag har 5 kr kan jag köpa ett äpple.

Om jag har 5k(?) kan jag köpa en bra platt-teve.

Om jag har 5 Mkr kan jag köpa en bostad för 5 Mkr, no questions asked.

Scenario ett, innan amorteringskrav:
Om jag hade 750 kkr och en inkomst på 850 kkr per år (netto 32kkr/månad) kunde jag låna 4.25Mkr och köpa en bostad för 5Mkr, månadskostnad 3500 + månadsavgift brf (säg 3000), totalt 6500.

20% av nettoinkomsten, helt ok.

Scenario två, nettoränta 1% med 3% amortering:
Om jag har 750 kkr och en inkomst på 850 kkr per år (netto 32kkr/månad) kan jag låna 4.25Mkr och köpa en bostad för 5Mkr, månadskostnad 3500 + månadsavgift brf (säg 3000) + amortering 10600 /månad. total utgift 17100.

53% av nettoinkomsten. Gör det ont? Kanske lite men det är ju ett sparande till mig själv väl?

Scenario tre, nettoränta 4% med 3% amortering:
Om jag har 750 kkr och en inkomst på 850 kkr per år (netto 32kkr/månad) kan jag låna 4.25Mkr och köpa en bostad för 5Mkr, månadskostnad 14000 (bra förening med låga lån) + månadsavgift brf (säg 3000) + amortering 10600 /månad, totalt 27600.

86% av nettoinkomsten, Gör det ont? Förmodligen men eh.. jag sparar ju i alla fall till mig själv? Och nudlar är ju jättegott...

Konklusion:
Bostadspriserna fram till nyligen har styrts av räntan, inget annat. Med amortering och en normal ränta blir boendekostnaden helt orimlig med dagens priser. Priset kommer att *rasa* tills månadskostnaden med de nya förutsättningarna blir uthärdlig för den som köper lägenheten.


Med nettoränta 4% avser jag endast vad-som-står-på-pappret-räntan, inte någon KPI-kompenserad ränta. Alltså, banken vill ha 4% ränta på lånet, inget sagt om inflationen.

För att rekapitulera, steg 2, vad som händer vid en räntehöjning som du vill bortförklara med någon slags nettoränta efter KPI-avdrag.

Antagande: inflationen ökar med två procentenheter, samma realränta:
Räntekostnaden ökar då med 85 000 kr per år.
Inkomsten ökar då med 16 000 kr per år.
Räntekostnaden netto ökar med 69 000 kr per år eller nära 6 000 per månad reellt.

Antagande: inflationen ökar med 4 procentenheter, samma realränta:
Räntekostnaden ökar då med 170 000 kr per år.
Inkomsten ökar då med 32 000 kr per år.
Räntekostnaden netto ökar med 138 000 kr per år eller nära 11 500 kr per månad reellt.

Inflation är bara ett nollsummespel om lönen är lika med beloppet eller om avdragsrätten är nära 100%. Jag skulle hävda att 800 000 kr inte är lika med 5 000 000vkr. Inflationen kommer att sopa bort låntagaren som en tsunami.

Inflationen räddar dig inte, den dödar dig. Om räntan ökar med inflationen (oförändrad nettoränta) verkar den i det här fallet på 4 250 000 medan inkomsten på 800 000 ökar med samma inflation.

Matematisk övning: Vilket belopp är störst: A)ökad räntebetalning 2% av 4 250 000 eller B)ökad inkomst 2% av 800 000 ? Rätt svar: räntekostnaden ökar 5.3 gånger mer än inkomsten, även om realräntan är oförändrad.

Tack för en solid genomgång, hoppas många läser och begrundar! Jag har aldrig begripit varför en del säger att inflation är något bra.
2017-11-18, 09:42
  #48704
Medlem
Fris avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BenitoPolymem
Tack för en solid genomgång, hoppas många läser och begrundar! Jag har aldrig begripit varför en del säger att inflation är något bra.
Jag har jobbat som säljare en gång och chefen tjatade om att högre priser var bättre.
2017-11-18, 09:47
  #48705
Medlem
Självklart skall det komma ut lite intressanta objekt nu när jag tycker det var tid av avvakta. Är någon av dem bra nog vill jag inte säga nej bara på grund av lite skakighet i var fall, jag köper ju min bostad för att bo i den oavsett.
2017-11-18, 09:49
  #48706
Medlem
Svenne-i-Banans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BenitoPolymem
Tack för en solid genomgång, hoppas många läser och begrundar! Jag har aldrig begripit varför en del säger att inflation är något bra.

Vem har sagt att inflation är bra? Däremot har flera påpekat att kostnaden är realräntan och inte bruttoräntan. Inflationen är leder till amortering och jo, en del tycker väl att amortering är bra förresten, själv anser jag däremot att investering i börsen är bättre över tid.

Tycker man heller inte att en så hög amortering som en hög inflation leder till är bra kan man förstås plocka tillbaks det sparandet regelbundet genom att höja lånet igen till nivån man hade tidigare. Det behöver alltså inte alls leda till att man minskar sin konsumtion om man inte vill det.
2017-11-18, 09:55
  #48707
Medlem
Svenne-i-Banans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Akt
Självklart skall det komma ut lite intressanta objekt nu när jag tycker det var tid av avvakta. Är någon av dem bra nog vill jag inte säga nej bara på grund av lite skakighet i var fall, jag köper ju min bostad för att bo i den oavsett.

Det som händer när det blir skakigt är att köparnas respektive säljarna priser glider isär och det därför blir färre affärer. Det blir alltså svårare att sälja om man inte går ner till köparnas priser men också svårare att köpa om man inte går upp till säljarnas priser.

Några säljare kommer däremot att vara så rädda att de går ner till köparnas priser och om man har lite tur och hittar en sådan säljare kan man göra en bra affär. De flesta bubbelbabblare kommer däremot som vanligt tro att alla nedgångar bara är början på "den stora kraschen" och därför inte köpa oavsett hur billigt det blir. De kommer därför få bo i hyrda bostäder hela livet.
2017-11-18, 10:00
  #48708
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av Mertillen
Jodå. Det kan man och det ska man göra. Allt annat är att ljuga för sig själv och man är inte längre principfast. KPI är ett prisindex så det är ridå direkt. Spelar ingen roll om måttet är politiserat eller inte. För helskotta. Sänkt ränta ger ökad penningmängd samtidigt som det sänker KPI. Påståendet "inflationen sjunker" är således trams.

Du har helt rätt att valutorna sinsemellan inte förändrar sig så mycket men det är ju irrelevant eftersom dessa valutor inflateras allesamman.

Jo men det du måste ta med i beräkningen är att alla valutor är mer eller mindre relativa. Åtminstone så länge de flyter.

En annan sak man måste ta med i beräkningen är BNP-tillväxten. Har du inte ökad penningmängd i takt med BNP-tillväxten får du deflation. Allt annat lika vill säga.

Eftersom du hänvisar till Friedman så kan jag nämna att han också talar om penningarnas omsättningshastighet. Ett koncept som jag själv har lite svårt att begripa. Och jag tar inte direkt Milton Friedman som en helt trovärdig källa. Han hade många agendor.

Tro nu inte att jag vill försvara vår extrema kredittillväxt eller rättfärdiga de absurda fastighetspriserna. Jag menar bara att man måste förstå sambanden med högre överensstämmelse med verkligheten. För att bättre kunna förstå när det smäller på riktigt.

Det här med låg inflation eller deflation är kopplat till den låga befolkningstillväxten i västvärlden. En deflativ miljö har en hämmande effekt på konsumtionen så intressegrupper som vill hålla konsumtionen hög såg denna utveckling och pushade för interventioner för många många år sedan. Så etablissemanget bestämde sedan att hålla låga räntor just av den orsaken. Planen är att hålla ned räntorna under lång lång tid framöver just av denna orsak. Detta har så klart orsakat konsekvenser i andra delar av det ekonomiska systemet.

För USA som har dollarn är inte detta något större problem. De kan exportera en stor del av sin inflation genom olje-dollar-länken. Länder som är med i euron kan åka snålskjuts på Tyskland som backar upp euron med sin gigantiska industriproduktion. Åtminstone på kort sikt. Frågan är VAD som händer med en liten öppen ekonomi som vår. Och frågan är NÄR detta i sådana fall händer.

/Johan

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in