Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Vad betyder då netto?
Vad du säger är alltså en nominell bolåneränta på 4%. Det innebär KPI ökning på ca 2.4% (i snitt över tiden).
Efter skatt är det 2.8% som går till ränta från lönen. Du nämnde 4% tidigare så det går inte alls ihop.
Räntekostnad i detta fall är 0.4%. Det är inte så betungande.
Är realräntan oförändrad så är räntekostnaden oförändrad.
Du kan däremot ha en ränteutgift som ökar. Dock är det bara låneminskning så det kan du låna upp. Då försvinner den utgiften.
Stiger inflation och räntor så kan bankerna lansera realräntelån. Då betalar du bara real ränta. Och lånet skrivs upp automatiskt med KPI. (Därmed inte sagt att det kommer att lanseras).
Du blandar ihop räntekostnad och ränteutgift. Det gör inte jag, och därför förstår du inte vad jag skriver.
Den som skulle välja att minska lånet med 3% amortering och 4% inflation varje år har efter 10 år mindre än halva lånet kvar. Då kan du själv räkna efter vilken ränteutgift det blir.
Det gick lite snabbt där och eventuellt var single malt-whiskyhalten för hög, avsikten var att nettoräntan skulle vara efter ränteavdrag.
Om du vill kalla räntan för utgift eller kostnad är förstås upp till dig, det är dock ett antal kronor per månad som banken vill ha oavsett semantiken.
Om lånet är större än din lön kommer kostnaden/utgiften för räntan att ta en ökande del av din lön.
Se nedanstående exempel.
Utgångspunkt:
Nettoränta 1% (efter skatteavdrag) med 3% amortering:
Om jag har 750 kkr och en inkomst på 850 kkr per år (netto 32kkr/månad) kan jag låna 4.25Mkr och köpa en bostad för 5Mkr, månadskostnad 3500 + månadsavgift brf (säg 3000) + amortering 10600 /månad. total utgift 17100.
53% av nettoinkomsten går till boendet.
Tilläggsantagande 1: inflationen ökar med två procentenheter efter ränteavdrag:
Ränteutgiften ökar med 85 000 kr per år till 127 000 kr eller 10 600 per månad.
Inkomsten ökar då med 16 000 kr per år till 866 000 kr, netto 32500 per månad.
Boendeutgiften är nu 3000 + 10600 ränteutgift + 10600 amortering = 24200 kr/månad.
74% av nettoinkomsten går nu till boendet.
Tilläggsantagande 2: inflationen ökar med fyra procentenheter efter ränteavdrag:
Ränteutgiften ökar med 170 000 kr per år till 212 000 kr eller 17 700 per månad.
Inkomsten ökar då med 32 000 kr per år till 882 000 kr, netto 33100 per månad.
Boendeutgiften är nu 3000 + 17 700 ränteutgift + 10600 amortering = 31 300 kr/månad.
95% av nettoinkomsten går till boendet.
Visst är det så att lånet minskar i relativ storlek men man kan vara *helt* säker på att banken inte förlorar på det, räntan kommer att sättas i relation till inflationen. Och att tro att man kan låna upp till räntan om man är högbelånad och inflationen stiger är en aning naivt.
Inflationen räddar dig inte, den dödar dig.