Bostadsbubbla i Sverige?

Som jag förstod alt 3) så gällde 4% KPI. 5.6% boränta. 3% normal amortering.
Då blir real boränta -0.08%. 3% vanlig amortering kommer du nog inte ifrån. Men låneminskningen som KPI står för är ju inget som är nödvändig. Inte när du redan har 3% amortering.
Så de 4% kan du låna upp varje år. Det har inte banken något problem med. Den kan räkna och ser det inte som nödvändigt att du minskar lånet med 7% varje år. 3% räcker.

Vad tänkte du dig ska inträffa så vi får 4% KPI ökning?

Det som är lite intressant där är att det talas om stopp eller drastisk minskning i bostadsbyggandet. Det är detsamma som att det inte finns någon bubbla.

För skulle det vara en bubbla skulle man fortsätta bygga. Lönsamheten vid en bubbla blir astronomisk. Och minskar priserna lite är lönsamheten bara lite mindre astronomisk.

Men att tillväxten skulle falla är lite mystiskt milt uttryckt. Ska inte folk använda pengarna till något annat. Och ska inte de som jobbar med bostadsbyggande jobba med något alls?

Bör inte stigande betalvilja och efterfrågan mötas av stigande produktion? Vilket inte gör att priserna stiger. I stället produceras mer.

Eller stiger producenternas kostnader när RB sänker räntan?

För att rekapitulera:
Om jag har 5 kr kan jag köpa ett äpple.

Om jag har 5k(?) kan jag köpa en bra platt-teve.

Om jag har 5 Mkr kan jag köpa en bostad för 5 Mkr, no questions asked.

Scenario ett, innan amorteringskrav:
Om jag hade 750 kkr och en inkomst på 850 kkr per år (netto 32kkr/månad) kunde jag låna 4.25Mkr och köpa en bostad för 5Mkr, månadskostnad 3500 + månadsavgift brf (säg 3000), totalt 6500.

20% av nettoinkomsten, helt ok.

Scenario två, nettoränta 1% med 3% amortering:
Om jag har 750 kkr och en inkomst på 850 kkr per år (netto 32kkr/månad) kan jag låna 4.25Mkr och köpa en bostad för 5Mkr, månadskostnad 3500 + månadsavgift brf (säg 3000) + amortering 10600 /månad. total utgift 17100.

53% av nettoinkomsten. Gör det ont? Kanske lite men det är ju ett sparande till mig själv väl?

Scenario tre, nettoränta 4% med 3% amortering:
Om jag har 750 kkr och en inkomst på 850 kkr per år (netto 32kkr/månad) kan jag låna 4.25Mkr och köpa en bostad för 5Mkr, månadskostnad 14000 (bra förening med låga lån) + månadsavgift brf (säg 3000) + amortering 10600 /månad, totalt 27600.

86% av nettoinkomsten, Gör det ont? Förmodligen men eh.. jag sparar ju i alla fall till mig själv? Och nudlar är ju jättegott...

Konklusion:
Bostadspriserna fram till nyligen har styrts av räntan, inget annat. Med amortering och en normal ränta blir boendekostnaden helt orimlig med dagens priser. Priset kommer att *rasa* tills månadskostnaden med de nya förutsättningarna blir uthärdlig för den som köper lägenheten.


Med nettoränta 4% avser jag endast vad-som-står-på-pappret-räntan, inte någon KPI-kompenserad ränta. Alltså, banken vill ha 4% ränta på lånet, inget sagt om inflationen.

För att rekapitulera, steg 2, vad som händer vid en räntehöjning som du vill bortförklara med någon slags nettoränta efter KPI-avdrag.

Antagande: inflationen ökar med två procentenheter, samma realränta:
Räntekostnaden ökar då med 85 000 kr per år.
Inkomsten ökar då med 16 000 kr per år.
Räntekostnaden netto ökar med 69 000 kr per år eller nära 6 000 per månad reellt.

Antagande: inflationen ökar med 4 procentenheter, samma realränta:
Räntekostnaden ökar då med 170 000 kr per år.
Inkomsten ökar då med 32 000 kr per år.
Räntekostnaden netto ökar med 138 000 kr per år eller nära 11 500 kr per månad reellt.

Inflation är bara ett nollsummespel om lönen är lika med beloppet eller om avdragsrätten är nära 100%. Jag skulle hävda att 800 000 kr inte är lika med 5 000 000vkr. Inflationen kommer att sopa bort låntagaren som en tsunami.

Inflationen räddar dig inte, den dödar dig. Om räntan ökar med inflationen (oförändrad nettoränta) verkar den i det här fallet på 4 250 000 medan inkomsten på 800 000 ökar med samma inflation.

Matematisk övning: Vilket belopp är störst: A)ökad räntebetalning 2% av 4 250 000 eller B)ökad inkomst 2% av 800 000 ? Rätt svar: räntekostnaden ökar 5.3 gånger mer än inkomsten, även om realräntan är oförändrad.

Så är det ju men man borde kunna försöka tänka så logiskt som möjligt kring detta.

När jag gör det så gott jag förmår har jag svårt att se några argument mot att ett fall i valutan relativt andra relevanta valutor som framför allt dollarn upplevs som inflation här hemma. Och att ett kronfall alltså skulle kunna höja inflationen och därmed leda fram till en hastigare höjning av reporäntan än RB planerat. Alternativt att RB behåller reporäntan och inflationen drar iväg.

En kraft som verkar i motsatt riktning och som gör att kronan inte kan falla hur djupt som helst är ju att ett fall i kronans värde boostar exporten och därmed på sikt leder till ett tryck uppåt på valuta och BNP.

Någon som kan argumentera mot denna logik? Hur stor del av varukorgen utgörs av produkter vars pris påverkas av ett kronfall?

/Johan

Det var inte mycket till svar man fick trots en enkel fråga. Eller vi kanske ska se det som att du svarade efter bästa förmåga. Och det blir inte bättre än ovan.

Fast när Trillske säger att finanskrisen orsakades av prisfall på bostäder på Irland, så vill jag kontrollera att du verkligen förstod vad du skrev.

Staten har ju frikopplat efterfrågan från utbud och pris. Man FÅR inte bygga en bostad. Spelar ingen roll vad pris och kostnader är, det är din kommunpamp som förbjuder dig ändå (om du inte mutar tillräckligt). Det är ju så i Sverige att verkligheten och ekonomi är irrelevant, det är PK-pampens godtycklighet som dikterar hur du tvingas leva ditt liv. Så är är det nödvändigtvis i alla socialistiska länder, det är liksom våldet och tvånget och bristen som är socialismen hela idé. Det är skitsvårt, kostar de mer än huset i skatter och mutor och dröjer uppåt ett decennium. Om bostadsmarknaden hade varit helt oreglerad så hade bostäder varit lika billiga som strumpor. Det är ju uråldrig och enkel teknologi. Kolla bara alla miljonstäder som kineserna har byggt upp ur ingenting på så kort tid med minimala investeringar.

Om man drömmer om att SD får egen majoritet 2022, och därmed får bollen i sin hand och MÅSTE leverera spektakulära resultat quickly quickly, så hoppas jag att de anlitar kineser för att fixa bostadsbristen i Sverige in om en mandatperiod. De bygger helt enkelt den nya miljonstaden Sveaborg. Höghus som ser ut som röda stugor för att de tycker att det är så exotiskt, och allvarligt talat har vi föga mer arkitekturellt kulturarv än så härifrån Sverige. Bönder i Dalarna som målade sina hus röda. Var inte Clint Eastwood huvudperson i en Western-film som gjorde sig lustig över att byborna lurades måla sina hus röda?

Det stämmer nog som du säger även utifrån min kunskapshorisont, Ingves et al har varit rädd för en valutastärkning eftersom det blir ett deflationstryck, han har önskat en valutaförsvagning för att få en importerad inflation. Sverige har trots allt varit en stor export-nation sedan efter andra världskriget och var det enda europeiska landet med oförstörd infrastruktur och kunde leverera obegränsade mängder malm och trä till ett ödelagt Europa.

Bara en gissning, dock.

https://www.hemnet.se/bostad/radhus-1rum-vallingby-vinsta-stockholms-kommun-brf-torparfars-vag-8-lgh-8-12938975

2.2 miljoner för ett attefallshus i vällingby mindre än 30 kvm.

8200 bostäder till salu i Stockholm, är det ath?

Jättelåg månadskostnad, så det där fungerar ju så länge status är som den varit i Sverige i ett antal år: de fattiga måste köpa bostad. Givet snälla banker kan någon behålla den där via socialbidrag.

Kruxet är ju att det är väldigt höga odds på att situationen att fattiga tvingas driva bostadsmarknaden ska kvarstå på någon längre sikt, och frågan är om konceptet inte redan börjat fallera med tanke på att både bankerna och staten faktiskt blivit hårdare.

HAHAHAHAHA

Är det här ett skämt eller?

Vem är så pantad att man satsar 12-15 nettoårslöner för att bo i en skokartong i VÄLLINGBY?!?!

Som om många inte alls förstår vad risk betyder, som om den svenska bobubblan bredvid flödet av krediter närts av vansinne, psykisk störning, utbrett hos folket.