Citat:
Ursprungligen postat av
Lydan
Snarare så att för många clickbait-jagande skribenter, både här och på tidningarna, vill vara "den" som varnade för "bubblan". Siaren. Som inte vet någonting egentligen. Men tyckte att det hade gått för lång tid och gärna ser andra förlora sina pengar för att de vågade någonting de själv inte vågade.
Det sprids, folk blir rädda, och priserna svajjar lite. Men så fort folk inser att deras profetia, likt feminism, inte överensstämmer med verkligheten en enda bit, så kommer priserna att återuppta sin uppgång.
För det här är ganska enkelt. 200 000 som kommit ska ha bostäder nu. Man räknar att det kommer 500 000 som anhöriga till dess inom de närmsta åren.
Tyvärr måste de ha någonstans att bo. Och eftersom kommunerna köper lägenheter åt dessa, men inte åt dig eller dina egna barn, måste du pressa priserna och köpa de här svindyra lägenheterna för att bara kunna bo/för att kunna konkurrera med invandringen.
I en sådan marknad sker ingen krasch. Det skulle krossa en ursäker teori om att utbud och efterfrågan inte skulle vara relevant.
Nja, vi får se. De nyanlända har inte själva råd att köpa dyra lägenheter. Men jag kan omedelbart komma på en rad frågeställningar kring det du skriver:
1. Kommunerna har möjligtvis köpt bostäder och låtit nyanlända bo i dem (vilket säkert lär pressa upp priserna, som du skriver). Det har dock varit fram till i år. De kommande åren förväntas kommunernas utgifter explodera när de nyanlända blir kommunernas försörjningsbörda istället för statens. Jag har själv inte sett någon förklara hur det teoretiskt kommer att fungera. Ovanpå det kommer alla problem som kommunerna själva inte kan lösa, allt från den allt mer skriande bristen på utbildad personal inom alla möjliga centrala områden inom kommunernas verksamhet, de allt mer av bränder och upplopp härjade städerna p.g.a. asylpolitiken, till att polisen allt mer drar sig tillbaka och allt mindre upprätthåller lag och ordning. Möjligtvis kan man försöka skydda vissa verksamheter med vakter, säkerhetssystem m.m., men även det kostar stora pengar. Flera kommuner är redan nu skuldsatta och lånar till den kontinuerliga verksamheten.
Allt detta alltså under brinnande högkonjunktur. Det lär inte bli bättre vid en lågkonjunktur och en sådan lär ju komma förr eller senare. Än mindre lär det fungera under en ekonomisk kris. Det finns skäl att misstänka att kommunerna inte alls kommer att kunna gå in och på något sätt tillhandahålla boende till alla nya kommuninvånare (som då inte heller är nyanlända och inte omfattas av kommunernas mottagning). Vad det kommer att innebära rent konkret och vilka sociala konsekvenser det får kan väl alla försöka sia om lika mycket som jag själv.
2. Går vi in i en lågkonjunktur, för att nu inte tala om den värsta ekonomiska krisen i Sveriges moderna historia, så lär många förlora sina jobb och inkomster. Frågan är om det p.g.a. det tidigare nämnda och en rad andra faktorer ens kommer att finnas ett skyddsnät för de som drabbas värst. I vilket fall är det högst osannolikt att dessa kommer att köpa dyra bostäder. Och de som redan äger en bostad, men blir av med sina inkomster, kanske inte kan bo kvar. Speciellt om boendekostnaderna samtidigt ökar kraftigt. En del blir kanske tvungna att sälja sin bostad och sedan fortsätta betala av ett bostadslån för en bostad de inte längre äger. Visst finns det några som kan festa loss och köpa när priserna faller, men vi talar om en liten andel av befolkningen. Det är värt att tänka på EU-statistiken från 2015 om hur EU-medborgarna bor i respektive länder. Endast några få procent av svenskarna bor i bostäder som ägs utan bostadslån, den minsta andelen av befolkningen i något EU-land. Som jämförelse visade statistiken att runt två tredjedelar av svenskarna bor i ägda bostäder med bostadslån.
Det är inte givet att det går att sälja enorma mängder dyra bostäder om det i första hand endast kommer att finnas en efterfrågan efter billigt boende, eller t.o.m. gratis boende (självbyggda kåkstäder). Ditt scenario bygger ändå på antagandet att det offentliga skulle fortsätta ha råd att köpa dyra bostäder (eller bostäder överhuvudtaget). Men det känns inte som självfallet om kommunernas utgifter exploderar, samtidigt som skatteintäkterna kraftig minskar. Personligen tycker jag det känns sannolikare med att vi i så fall istället får se enorma nedskärningar.
Och då finns det ändå ytterligare en lång rad jokrar i leken. T.ex. vad det kan tänkas innebära att inte endast bostadsrättsinnehavare sitter med skulder upp över öronen, utan även många bostadsrättsföreningar gör det.
För att summera: bara för att alla behöver någonstans att bo, så innebär det inte att de kommer att nödvändigtvis bo i lyxiga nyproducerade bostäder med centralvärme och rinnande vatten. Många kommer kanske lika väl bo i kåkstäder kring städernas centrala delar. Ungefär som de tiggande zigenarklanerna på besök gör redan idag.