Bostadsbubbla i Sverige?

Vänligen fram med bevis genom resonemang och argument.

Nej, ökningen med 10 000kr är marknaden som sätter värdet på bilen. Det är inte ett sparande, det är ett andrahandsvärde på en konsumtionsvara som lika gärna kunde varit 0kr.


Amortering och sparande blir praktiskt sett samma sak om tillgångens värde ökar eller åtminstone ligger på samma nivå vid sälj. Så för att man ska kunna se amortering som ett sparande så bör det råda ökande priser. Alltså bör det råda kreditbubbla/pyramidsspel för att snacket om amortering ska kunna ses som ett sparande, kan du förklara varför ett sådant upplägg är bra för systemet i stort?

Sedan kan man ta hänsyn till att amortering på lån skapade utan kapitaltäckning är kreditminskning för systemet i dess helhet. Då blir amortering ett minskande av pengar, hur kan det vara sparande när pengar försvinner?

Sen den här fixeringen vid att skulder måste lösas förstår jag inte. Det är klart att det ger sinnesro och kan vara skönt att vara skuld fri men det finns inget egenvärde att minska sina skulder egentligen.

Jag hade ett roligt exempel som jag tänkte på en dag, förutsättningarna är som följer:

En familj ska köpa hus. Familjen har 5 000 000kr i kontant insats och köper ett hus för 10 000 000kr. För enkelhetens skull bortser vi från lagfart och pantbrev. Bostadslånet får en ränta på 1,5%. Vi säger att bostaden följer inflationen på 2%. Belåningsgrad 50%

De väljer att betala räntan genom att öka bostadslånet med motsvarande belopp. Efter 10 år är lånet ca 5 800 000kr. Huset är då värt ca 12 200 000kr. Belåningsgrad 47,5%.

Givet dessa förutsättningar är det rationellt att någonsin betala ränta? Om räntan går upp bör även inflationen gå upp och då ökar värdet på tillgången motsvarande. Man skulle i teorin kunna bo hela sitt liv i bostaden utan att behöva använda sina inkomster till att betala en enda krona i ränta. Vill det sig riktigt väl kommer belåningsgraden minska ännu mer och även arvingarna får något att vara glada över sen.

Frågar du kreti och pleti byggs det ju fortfarande för lite för de busslaster som ska in i Stockholm, där folk uppenbarligen väljer att bo på gatan en stund istället för att köpa bostäder.

Låter skitbra, det enda du behöver göra är att spara ihop 5 milj. Det kan du ju göra genom att låna 5 milj. sedan 'spara' ett belopp varje månad tills skulden är betald.

Du får det att framstå som att det är låntagarna som dikterar villkoren. Att de "väljer" att inte betala tillbaka.

Men säg mig, skulle du låna ut en miljon till mig, räntefritt, utan återbetalningsskyldighet? Nej? Varför skulle då banken göra det.

Tål att poängteras att räntor höjs när risk på krediter är hög.

En höjd ränta däremot hade spätt på ett prisfall rejält, särskilt när genomsnittssvensken tänker på månadskostnad framför skuld. Min teori har varit att man kommer nå ett tak på priser som alltid, när psykologin att förändras går det fort utför oavsett om fundamenta förblir densamma. Nu däremot kommer fundamenta att förändras, räntan kommer höjas alt Q2 för att bibehålla förtroende för den svenska ekonomin. Hur stort prisfall vi talar om är omöjligt att gissa.

Du missar asymmetrisk karaktäristik. Eller mer rakt på sak: du förstår inte risk, snarare än missar något.

Det är inget hån, poängen är snarare motsatt: för genomsnittlig medborgare är risk någon slags diffus känsla i magen snarare än en komplex icke-linjär kostnadsfunktion, det är därför det är en befängd idé att genomsnittlig medborgare ska försöka agera som ett stabilt bolag.

Storleken har betydelse men det är bredden som avgör!

Kraschen storlek kanske blir mindre nu än om det vore en global

Jag har precis visat att om du har skulden så spelar det ingen roll hur värdet på tillgången utvecklas. Utfallet blir det samma. När du väl har en skuld är det alltid ett sparande att amortera den. Jag har svårt att se att detta kan vara kontroversiellt. Att amortera sina skulder är ett sätt att minska sina skulder och minskar man sina skulder så utvecklas din balans positivt. Sätter du in pengar på bankkontot utvecklas din balans positivt. Alternativet är att konsumera pengarna. Sen hur fan din tillgång utvecklas spelar ingen roll. Värdet på din tillgång är helt frikopplat hur du har finansierat den.

Sen vad är sparande för dig? Rena pengar värderas även på en marknad, det har inte gått så bra att har Venezuelanska Bolivar t.ex. Om det hypotetiska värdet av en tillgång ska avgöra om något är ett sparande är det meningslöst att spara. Allt kan vara värt 0kr lika väl som de kan vara värt något.

Läs igen, inte är det räntefritt i mitt exempel.

Jo jag förstår risk. Men jag tycker att det är ett intressant exempel på psykologin inom ekonomin. Jag skulle själv aldrig göra så för det känns fel, men varför känns det fel när det som sagt kallt logiskt inte skulle vara helt galet. Går det åt helvete så har man ju viss höjd att hinna sälja innan skulderna överstiger värdet på tillgången. De 5 miljonerna man förlorar hade ändå aldrig kunnat konsumeras, de skulle för alltid ändå vara låsta i bostaden. Men visst känns det helt fel.

Det jag försöker till viss del synliggöra är att det inte är det monetära värdet av bostaden som är viktigt utan värdet av att bo där. Välbehaget det medför att ha större yta, havsutsikt eller en kort pendling till jobbet. Men ändå sitter alla och knarka värderingar och kvadratmeter pris, även om det under tiden du bor i bostaden inte spelar någon roll om den är värd 10kr eller 10 000 000kr. Fascinerande.

PS. Jag är inte bättre jag i heller, på nåt sett känns det väldigt trevligt att ens bostad är "värd" ett par miljoner mer än vad man har lån på, även om det inte har någon påverkan på mitt dagliga liv.

Du är inte en bank. Hur tror du att banker tjänar pengar på bolån?