Och nu gör du precis det felet som jag beskrev i sista stycket. Du blandar ihop att ta ett lån med att betala av det.
När du tar ett lån så skjuter du konsumtion från framtiden till nutiden, helt rätt. Och du betalar för det med minskad total konsumtion p.g.a. räntan.
När du väl har tagit lånet så befinner du dig i en helt ny situation. Du kan nu välja att inte amortera någonting alls, vilket dömer dig till att enbart kunna konsumera för din lön - räntekostnader för all framtid. Eller så kan du välja att konsumera för ännu mindre än så och amortera mellanskillnaden, vilket gör att du någon gång i framtiden kommer komma tillbaka till 0, och kunna konsumera för hela din lön igen.
Så precis som jag sa i tidigare inlägg, amortering är sparande från en negativ utgångsposition. Vad du har gjort för att hamna på negativt är inte relevant för den saken. Att gå från -100 000 till 0 är matematiskt exakt samma sak som att gå från 0 till +100 000. Att det hade varit bättre att aldrig hamna på -100 000 från första början är en helt annan sak.
Jo, vad man har gjort för att hamna i den negativa positionen är väldigt intressant. När man amorterar på ett bolån så betalar man i själva verket kostnaden för bostaden, precis som räntan är kostnaden för själva lånet. Man sparar inte när man betalar en kostnad.
På precis samma sätt så sparar man inte när man löser en skuld på kreditkortet.
Det var främst kommersiella fastigheter i början av 90-talet som sjönk i värde och förde med sig ett hög genomsnittligt fall. Men visst, 90-talet var ingen rolig period med skyhöga räntor som folk ofta band i 5 till 10 år.
Jo jag vet. Bland BR så sjönk de i snitt 20% men prisbilden var spretig. Pga de höga räntorna blev ju vissa BR i princip värdelösa då deras BRF hade stora lån.
Ville bara understryka att det på 90-talet var en riktig kris (folk röktes ut) medan dagens fall (hittills) mer är att betrakta som en korrektion. Samma sak hände 2008/2009 (-15% under begränsad period) och de enda som drabbades var de som flyttade i skarven (precis som nu).
Genom att du amorterar ditt bostadslån sänks räntekostnaderna,du skapar också ett utrymme i uttagna pantbrev. Likviditeten "sparkapitalet" ökar om alla andra faktorer är oförändrade. Du har således ett sparande.
Jag citerar mig själv:
Citat:
Ursprungligen postat av KlausStein
Nej, nu blandar du äpplen med päron. Stoppar man pengar i madrassen så har man en reserv som man kan utnyttja vid dåliga tider. Amorterar man så har man betalat tillbaka på en skuld och kan därmed inte nyttja "sparkapitalet" vid dåliga tider, eftersom det inte är ett sparkapital. Ponera att du blir arbetslös. Har du pengar i madrassen så kan du leva av dem. Har du istället sett amorterande som "sparande" så är du rökt, om du då inte blir beviljad ett nytt lån. Vilket kan vara svårt om du inte har någon inkomst, för att inte tala om omöjligt om du hamnar under ytan.
Dessutom så svarade du inte på frågan: Kan du använda ditt "sparkapital"? Kallar du det för att "spara" när du löser andra skulder, exempelvis de du fått när du handlat på kreditkortet? Är det ett "sparande" att betala av dina CSN-lån?
Och nu gör du precis det felet som jag beskrev i sista stycket. Du blandar ihop att ta ett lån med att betala av det.
När du tar ett lån så skjuter du konsumtion från framtiden till nutiden, helt rätt. Och du betalar för det med minskad total konsumtion p.g.a. räntan.
När du väl har tagit lånet så befinner du dig i en helt ny situation. Du kan nu välja att inte amortera någonting alls, vilket dömer dig till att enbart kunna konsumera för din lön - räntekostnader för all framtid. Eller så kan du välja att konsumera för ännu mindre än så och amortera mellanskillnaden, vilket gör att du någon gång i framtiden kommer komma tillbaka till 0, och kunna konsumera för hela din lön igen.
Så precis som jag sa i tidigare inlägg, amortering är sparande från en negativ utgångsposition. Vad du har gjort för att hamna på negativt är inte relevant för den saken. Att gå från -100 000 till 0 är matematiskt exakt samma sak som att gå från 0 till +100 000. Att det hade varit bättre att aldrig hamna på -100 000 från första början är en helt annan sak.
Ett av flera bra inlägg från dej, att du orkar, då majoriteten här är för dumma för dessa baskunskaper, ändå skriver dom i nationalekonomi, patetiskt.
Och nu gör du precis det felet som jag beskrev i sista stycket. Du blandar ihop att ta ett lån med att betala av det.
När du tar ett lån så skjuter du konsumtion från framtiden till nutiden, helt rätt. Och du betalar för det med minskad total konsumtion p.g.a. räntan.
När du väl har tagit lånet så befinner du dig i en helt ny situation. Du kan nu välja att inte amortera någonting alls, vilket dömer dig till att enbart kunna konsumera för din lön - räntekostnader för all framtid. Eller så kan du välja att konsumera för ännu mindre än så och amortera mellanskillnaden, vilket gör att du någon gång i framtiden kommer komma tillbaka till 0, och kunna konsumera för hela din lön igen.
Så precis som jag sa i tidigare inlägg, amortering är sparande från en negativ utgångsposition. Vad du har gjort för att hamna på negativt är inte relevant för den saken. Att gå från -100 000 till 0 är matematiskt exakt samma sak som att gå från 0 till +100 000. Att det hade varit bättre att aldrig hamna på -100 000 från första början är en helt annan sak.
Citat:
Ursprungligen postat av KlausStein
Jag citerar mig själv:
Dessutom så svarade du inte på frågan: Kan du använda ditt "sparkapital"? Kallar du det för att "spara" när du löser andra skulder, exempelvis de du fått när du handlat på kreditkortet? Är det ett "sparande" att betala av dina CSN-lån?
Läs den övre texten igen och igen och igen och igen... bättre förklaring än så får du inte.
Läs den övre texten igen och igen och igen och igen... bättre förklaring än så får du inte.
Du verkar vara ett hopplöst fall.
Du glömmer hela tiden att svara på frågan: Kan du använda ditt "sparkapital"? Kallar du det för att "spara" när du löser andra skulder, exempelvis de du fått när du handlat på kreditkortet? Är det ett "sparande" att betala av dina CSN-lån?
Du glömmer hela tiden att svara på frågan: Kan du använda ditt "sparkapital"? Kallar du det för att "spara" när du löser andra skulder, exempelvis de du fått när du handlat på kreditkortet? Är det ett "sparande" att betala av dina CSN-lån?
Du ökar iofs din förmögenhet när du gör det, eller gör dig mindre skuldsatt.
Du ökar iofs din förmögenhet när du gör det, eller gör dig mindre skuldsatt.
Helt riktigt.
Det jag framförallt vänder mig emot är den idiotiska uppfattningen som har spridit sig i landet, att boende inte kostar något. "Man får betalt för att bo" som det heter, och är man riktigt duktig så "betalar man till sig själv" genom att amortera. Gissa varför bobubblan kunnat sticka iväg som den har gjort när de vanliga spärrarna är neutraliserade.
Sanningen är att det svenska folket är kraftigt överbelånade i en bubbelmarknad, och när amorterande ses som ett sparande istället för den faktiska kostnaden för boendet som det faktiskt alltid har varit så kan man ju bara våga gissa på vart det hela kommer att sluta.
Jag är väl insatt i redovisningsdetaljerna när det kommer till brf och underhåll kontra nyinvestering/aktivering. Tror du att värdet är konstant om du inte utför några standardförttringar? Verkligheten funkar inte så. Du har fastnat i den företagsekonomiska vinkelvolten
Jahopp så nu diskuterar vi inte längre samma sak utan något halv-subjektivt egenupplevt?
Jo, vad man har gjort för att hamna i den negativa positionen är väldigt intressant. När man amorterar på ett bolån så betalar man i själva verket kostnaden för bostaden, precis som räntan är kostnaden för själva lånet. Man sparar inte när man betalar en kostnad.
På precis samma sätt så sparar man inte när man löser en skuld på kreditkortet.
Fast du fortsätter att blanda ihop flera olika handlingar. I ovanstående så gör du inte en sak. Du gör två saker samtidigt. Du konsumerar och sliter på din bostad genom att bo i den, och du betalar av din bostad via amorteringar på lånet. Huruvida du är en nettosparare eller ej beror på om du betalar av den snabbare än du sliter på den. Vi skulle också väldigt grovt kunna definiera det som följande:
Sparande är alla handlingar som ökar din nettoförmögenhet.
Konsumtion är alla handlingar som minskar din nettoförmögenhet.
Anta att en person utan andra tillgångar tar ett lån på en miljon och köper en bostad. Sedan kraschar bostadens värde till hälften, och det tar personen 20 år att amortera av hela skulden, under tiden som bostaden ännu en gång halveras i värde p.g.a. ålder. Har personen i fråga sparat eller ej? Har personens nettotillgångar ökat eller ej?
Istället för att klumpa ihop allt som ovanstående person har gjort till en handling så blir det mycket tydligare vad som skett ifall vi kollar på varje handling för sig.
Personen startar med 0 kr i tillgångar och 0 kr i skulder. Nettoförmögenhet = 0 kr
Han tar ett lån på 1 000 000 kr. Han har nu 1 000 000 kr i tillgångar på banken och 1 000 000 i skulder. Nettoförmögenhet = 0 kr
Har personen sparat eller konsumerat än?
Han har gjort varken eller vid det här laget. Han har dock åtagit sig en framtida räntekostnad.
Han köper ett hus för 1 000 000 kr. Han har fortfarande 1 000 000 i tillgångar och 1 000 000 i skulder. Nettoförmögenhet = 0 kr
Personen har fortfarande varken konsumerat eller sparat vid det här laget. För att han ska vara en nettosparare så krävs det dock att han amorterar av lånet snabbare än värdet på huset går mot 0 p.g.a. ålder.
Enligt definitionen ovan så skulle detta vara konsumtion. Det går väl att diskutera om det verkligen är det. I vilket fall som helst visade det sig att bostadsköpet var en dålig affär, och det har exakt samma konsekvens som om han hade konsumerat upp en halv miljon kronor. Hans nettoförmögenhet har minskat med en halv miljon.
Personen amorterar sedan under 20 års tid av sin skuld. Samtidigt sjunker värdet på bostaden till 250 000 kr p.g.a. ålder och slitage. Nettoförmögenhet = 250 000 kr.
Personen har således både sparat och konsumerat samtidigt. Han har dock amorterat snabbare än vad han konsumerat under dessa 20 år och således varit en nettosparare.
Personens förmögenhet har i det ovanstående exemplet gått från 0 kronor till 250 000 kronor. Hur är detta möjligt om personen inte har varit en sparare? Han har genomfört 4 separata handlingar. Han tog ett lån, han gjorde en dålig bostadsaffär, han slet på huset under 20 års tid och han amorterade av bolånet. En av dessa handlingar har gjort att hans förmögenhet ökat från 0 till 250 000 kronor, vilken är det?
