Citat:
Ursprungligen postat av
Sonnenwende
Nej, de flesta här betydligt högre löner då medianen är ett medel.
De i botten är arbetslösa svenskar/integrerade invandrare och bidragsblattar.
Den första gruppen är liten, den andra lite större och den tredje växer väldigt snabbt.
Den som köpt inne i innerstaden har högre löner generellt.
Problemet är bara att priserna stigit i ytterstaden med.
När pris/kostnadsläget blir för högt så slutar botten fyllas på.
Nu nådde vi en mättnad pga dyr nyproduktion,antingen går proppen snart eller så har vi nått toppen.
Jag är själv föga kunnig inom nationalekonomi. Jag har definitivt inte de kunskaperna jag har inom många samhällsvetenskapliga ämnen (och speciellt de som överhuvudtaget är relevanta, d.v.s. bygger på empirisk grund, för det finns en hel del ideologisk pseudovetenskap inom området, som speciellt dominerar inom den svenska högskolesektorn), för att nu inte tala om olika inriktningar inom biologi, etologi (inklusive mer vetenskapligt baserad kunskap om människans beteende och dess koppling till biologin) och andra mer naturvetenskapliga ämnen.
Men kännetecknande för den kunskap jag har är att den bygger på den fysiska verklighet vi har omkring oss, samt brukar gå att använda för att göra korrekta förutsägelser om olika saker, t.ex. när olika förändringar sker. Möjligtvis är det min okunskap på området som spökar, men mycket av det de som anser sig vara kunniga framför i den här tråden känns (i bästa fall) som teoretiska modeller kring hur det ser ut i ett oföränderligt och slutet system, eller åtminstone i ett system som högst förändras långsamt så att samtliga inom det hinner anpassa sitt beteende. Möjligtvis finns (eller rättare sagt fanns, då jag ärligt talat tröttnade lite på tråden och slutade läsa) det jag letar efter i deras förklaringar när det gäller vad som kommer ske när vi just genomgår en förändring, d.v.s. när Sverige går in i en lågkonjunktur med hushåll, bostadsföreningar, allt fler kommuner m.fl. skuldsatta över öronen, samtidigt som svenska staten allt mer upphör att uppfylla sina mest grundläggande uppgifter redan under nuvarande högkonjunktur. Kanske har jag bara missat det?
Mina frågeställningar kring den annalkande lågkonjunkturen är alltså:
1. Vad har det för påverkan om många av de som har bostadsskulder förlorar sina jobb, sitt företag o.s.v.?
2. Vad har det för påverkan på bankernas långivande och krav på amorteringar? Hur (om alls) kommer det påverka de bostadsrättsföreningar som har skulder upp över öronen? Hur kommer det i sin tur påverka dem som har bostadsrätter? Hur kommer det påverka bostadsrättspriserna?
3. Kommunerna går nu, under högkonjunktur, mot enormt ökade kostnader p.g.a. den enorma mängden nyanlända, samtidigt som många kommuner redan idag har svårt att uppfylla sina plikter. Vad händer vid en lågkonjunktur? Kommer många kommuner att t.ex. dumpa sitt bestånd av bostadsrätter och villor (minns t.ex. de nyligen omdiskuterade fallen där man fyller dessa med nyanlända) ut på bostadsmarknaden? Vad innebär detta tillskott i så fall för bostadspriserna? En av de få saker jag är säker på är att kommuner, precis som det offentliga generellt, är i jämförelse med privata aktörer extremt mer benägna att ta beslut som innebär en ekonomisk förlust, som t.ex. sälja något med enorm förlust, om situationen anses kräva det.
4. Vad innebär det när kommuner börjar skära ned på bidragen? Samt när staten börjar dra åt svångremmen? Vad innebär det för bostadspriserna när många offentliganställda får gå? Vad händer med alla de politruker, vars verksamhet idag finansieras med tiotals miljarder årligen? Inom den privata delen av svensk gammelmedia minskar anställningarna kontinuerligt redan nu, så där kommer de inte få anställning. Redan f.d. journalister kämpar om arbetstillfällen, t.ex. som informatorer hos kommunerna, okvalificerade lärare på skolorna o.s.v., men de arbetstillfällena lär ju inte öka när kommunerna börjar skära ned. Redan nu under högkonjunkturen har man börjat skära i LSS-kostnaderna. Vad innebär det för bostadspriserna när många som idag lever på bluffverksamhet med personliga assistans förlorar sin livsinkomst? Vad innebär det när många par som idag jobbar heltid får fundera över att jobba mindre för att själva ta hand om sitt barn med funktionshinder? Om de därmed ska jobba mindre och tjäna mindre? Enbart de verksamheter jag nämner under den här punkten omfattar inkomster för många tiotals miljarder kronor årligen.
5. Vad innebär det att statens mest grundläggande funktioner havererar redan nu under lågkonjunktur? Att svenska polisen inte utreder de flesta brott, inte gör något när kriminella härjar i många stadsdelar (där folk förvisso i första hand bor i hyresrätter), samt redan har närmast helt dragit sig bort från stora landsändor i Sverige? Det är väl inte orimligt att anta att det kommer bli mycket värre under nästa lågkonjunktur? Att stora delar av Sverige sannolikt blir i praktiken helt laglösa områden? Samt att "utanförskapet" i områden med dagliga anlagda bränder och upplopp knappast minskar när bidragen börjar sina? Kommer de mest välbärgade och mobila medborgarna att ändå stanna i Sverige, möjligtvis finansierande sin personliga säkerhet med egna resurser, eller kommer de flytta utomlands? Det hela kommer att kombineras med den allt värre vårdkrisen m.m. som sker redan nu under brinnande högkonjunktur, så man lär i vilket fall bli allt mer tvungen att börja köpa sådana tjänter utomlands om man vill behålla liv och hälsa. Vad innebär det för bostadspriserna om de börjar sälja av sitt bohag för att flytta utomlands? Vad händer med bostadspriserna om en märkbar andel av befolkningen som har bättre förutsättningar börjar flytta ut ur landet?
Det finns ytterligare ett 20-tal liknande frågeställningar kring den kommande lågkonjunkturen, speciellt om det blir en riktig ekonomisk kris. Har någon gett svar på liknande frågeställningar i tråden? Alternativt förklarat varför de omöjligen kommer att ha någon som helst inverkan på bostadspriserna och därför är irrelevanta i sammanhanget? I första hand kretsar frågeställningen kring vad det kommer att innebära för bostadspriserna att folk med höga lån tappar i eller förlorar sin inkomst och att centrala saker som fysiskt skydd, vård m.m. kanske går från att varit närmast 'gratis' till att i allt högre mån kräva höga egenkostnader, samt eventuellt ökat utbud (t.ex. försäljning av offentligt ägda bostäder och bostadsrätter, samt det redan för tillfället ökade mängden nyproduktioner) av bostäder.
Och allt ovanstående är ändå på kort sikt. Redan på kort sikt kan vi få ödesdigra konsekvenser av att inte ha ett fungerande militärt försvar och att vi har ett helt nedlagt totalförsvar. Samt även om det inte sker något p.g.a. närmaste året, samt inte ens under lågkonjunkturen, så kommer vi vid nästa högkonjunktur fortfarande befinna oss i samma läge. Är det någon i tråden som
inte tror att bostadspriserna skulle på något sätt påverkas av att t.ex. en eller (sannolikare) flera militära stormakter går in i Sverige p.g.a. det militära vakuum svenskarna har skapat? Eller att bostadspriserna inte skulle sjunka vid ett krigstillstånd, när nedläggningen av det svenska totalförsvaret får som konsekvens att svenskar dör som flugor i svält och sjukdomar, när transportvägarna har skurits av helt?
Värre ställt är det med den generella, fysiska infrastrukturen, som inte upprätthålls ens under dagens högkonjunktur, givetvis inte kommer att upprätthållas under kommande lågkonjunkturen och därför kommer att vara i ännu värre skick under nästa högkonjunktur. I ännu högre grad kommer hela det svenska utbildningssystemet vara ännu längre bort från nivån i alla andra i-länder efter nästa lågkonjunktur och jag tvivlar redan idag att svenskarna någonsin kommer att klara av att reparera den. Och det i sin tur kommer så klart ha omfattande betydelse för Sverige framtida ekonomiska utveckling, eller känner ni till många rika i-länder som har ett utbildningssystem på u-landsnivå? Jag känner själv endast till några u-länder som har utbildningssystem på i-landsnivå, men inget exempel på motsatsen. Inte ens i länder som USA, som till skillnad från Sverige skulle i teorin kunna vara självförsörjande. Min poäng är att Sverige inte ens vid framtida högkonjunkturer längre behöver komma upp till den ekonomiska utvecklingsnivå vi har vant oss vid under det senaste århundradet.