2017-10-21, 19:57
  #13
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Segment
Precis, men detta beror på att de är tvugna att ha kontanter antar jag? Digitala pengar är inte okej eller?

Pengar är pengar. Det är bara en väldigt liten del som existerar som fysiska sedlar och mynt.

Det finns inga stora valv fulla med sedlar som riskerar att brinna upp eller bli stulna.

Faktum är att det finns mycket färre sedlar och mynt nu än förr, därför att folk använder andra betalningssätt (kort,swish, nätet osv)

Pengar är bara ett sätt att värdera saker. Det är lättare att ha en gemensam enhet som gäller för betalning av allting, i stället för att t ex säga att ett päron är värt två äpplen, eller 12 ägg är värt en kubik ved osv.

Vad gäller ränta så fyller det två funktioner: Det är ett sätt för banker att erbjuda en tjänst mot betalning (dvs: Du får låna fem miljoner för att köpa ett hus, men du måste betala en avgift, alltså ränta, för det). Den andra funktionen är för att staten ska ha ett styrmedel för att balansera ekonomin (motverka inflation men samtidigt uppmuntra konsumtion).

Styrräntan, alltså den ränta som Riksbanken sätter, utgörs av hur dyrt eller billigt staten kan låna pengar, och blir också en riktlinje för bankernas ränta.

Just nu råder historiskt låga räntor. Det beror på att staten vill gynna ekonomin genom att folk lånar mer, och då också konsumerar mer. Risken med det är att pengarna förlorar i värde (inflation), vilket tydligast syns på utvecklingen av bostadspriserna de senaste åren.

Om räntan plötsligt skulle höjas till 10% skulle ekonomin tvärstanna i och med att folk inte skulle ha råd att handla något, och det skulle bli en tsunami av konkurser. I början på 90-talet fanns en stor lånebubbla som sprack, därför att värdet av sakerna som belånats inte täckte lånen. Det ledde till att regeringen panikhöjde räntan till 500%. Sedan följde en lång lågkonjunktur med hög arbetslöshet och låg köpkraft.

Jag tror inte att vi hamnar i den sitsen igen, men den nuvarande bolånebubblan är absolut oroväckande.
Citera
2017-10-21, 20:05
  #14
Moderator
Trixtons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Segment
Precis, men detta beror på att de är tvugna att ha kontanter antar jag? Digitala pengar är inte okej, eller (vilket borde vara relativt enkelt och billigt att förvara säkert)?

Ja precis. Har de ett överskott på digitala pengar så måste de låna ut dessa, i värsta fall till Riksbanken där de i nuläget får betala för detta.
Citera
2017-10-21, 20:31
  #15
Medlem
Segments avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Coquille
Pengar är pengar. Det är bara en väldigt liten del som existerar som fysiska sedlar och mynt.

Det finns inga stora valv fulla med sedlar som riskerar att brinna upp eller bli stulna.

Faktum är att det finns mycket färre sedlar och mynt nu än förr, därför att folk använder andra betalningssätt (kort,swish, nätet osv)

Pengar är bara ett sätt att värdera saker. Det är lättare att ha en gemensam enhet som gäller för betalning av allting, i stället för att t ex säga att ett päron är värt två äpplen, eller 12 ägg är värt en kubik ved osv.

Vad gäller ränta så fyller det två funktioner: Det är ett sätt för banker att erbjuda en tjänst mot betalning (dvs: Du får låna fem miljoner för att köpa ett hus, men du måste betala en avgift, alltså ränta, för det). Den andra funktionen är för att staten ska ha ett styrmedel för att balansera ekonomin (motverka inflation men samtidigt uppmuntra konsumtion).

Styrräntan, alltså den ränta som Riksbanken sätter, utgörs av hur dyrt eller billigt staten kan låna pengar, och blir också en riktlinje för bankernas ränta.

Just nu råder historiskt låga räntor. Det beror på att staten vill gynna ekonomin genom att folk lånar mer, och då också konsumerar mer. Risken med det är att pengarna förlorar i värde (inflation), vilket tydligast syns på utvecklingen av bostadspriserna de senaste åren.

Om räntan plötsligt skulle höjas till 10% skulle ekonomin tvärstanna i och med att folk inte skulle ha råd att handla något, och det skulle bli en tsunami av konkurser. I början på 90-talet fanns en stor lånebubbla som sprack, därför att värdet av sakerna som belånats inte täckte lånen. Det ledde till att regeringen panikhöjde räntan till 500%. Sedan följde en lång lågkonjunktur med hög arbetslöshet och låg köpkraft.

Jag tror inte att vi hamnar i den sitsen igen, men den nuvarande bolånebubblan är absolut oroväckande.

Tack för förklaringen! Jag förstod dock inte hur det här med 500% ränta kom in i bilden och hur det skulle hjälpa någonting. Med 500% ränta antar jag att alla banker vill låna ut så mycket pengar som möjligt till Riksbanken och absolut ingenting till privatpersoner. Var det för att totalt få folk att sluta låna till bostäder som ändå bara gick ner i värde?
Citera
2017-10-21, 20:45
  #16
Medlem
Kebabfysikers avatar
Ränta är priset på pengar.
Citera
2017-10-21, 21:08
  #17
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Segment
Tack för förklaringen! Jag förstod dock inte hur det här med 500% ränta kom in i bilden och hur det skulle hjälpa någonting. Med 500% ränta antar jag att alla banker vill låna ut så mycket pengar som möjligt till Riksbanken och absolut ingenting till privatpersoner. Var det för att totalt få folk att sluta låna till bostäder som ändå bara gick ner i värde?
500 procent införde de för att stoppa utflödet av kapital från landet, som jag uppfattat det.
Citera
2017-10-21, 21:54
  #18
Medlem
folkgemenskaps avatar
Du tar ett kort på en femhundring, sen skriver du ut bilden på skrivaren, lånar ut utskriften till din kompis mot att han städar och diskar hemma hos dig i ett år..
Citera
2017-10-21, 22:16
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Segment
Tack för förklaringen! Jag förstod dock inte hur det här med 500% ränta kom in i bilden och hur det skulle hjälpa någonting. Med 500% ränta antar jag att alla banker vill låna ut så mycket pengar som möjligt till Riksbanken och absolut ingenting till privatpersoner. Var det för att totalt få folk att sluta låna till bostäder som ändå bara gick ner i värde?

Ja, utlåningsräntan höjdes för att stoppa folk att låna mer pengar. Det var mest en signal för att hejda karusellen, och varade inte så länge, men vissa som satt med rörliga räntor blev ordentligt drabbade.
Citera
2017-10-22, 01:25
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Coquille
Pengar är pengar. Det är bara en väldigt liten del som existerar som fysiska sedlar och mynt.

Det finns inga stora valv fulla med sedlar som riskerar att brinna upp eller bli stulna.

Faktum är att det finns mycket färre sedlar och mynt nu än förr, därför att folk använder andra betalningssätt (kort,swish, nätet osv)

Pengar är bara ett sätt att värdera saker. Det är lättare att ha en gemensam enhet som gäller för betalning av allting, i stället för att t ex säga att ett päron är värt två äpplen, eller 12 ägg är värt en kubik ved osv.

Vad gäller ränta så fyller det två funktioner: Det är ett sätt för banker att erbjuda en tjänst mot betalning (dvs: Du får låna fem miljoner för att köpa ett hus, men du måste betala en avgift, alltså ränta, för det). Den andra funktionen är för att staten ska ha ett styrmedel för att balansera ekonomin (motverka inflation men samtidigt uppmuntra konsumtion).

Styrräntan, alltså den ränta som Riksbanken sätter, utgörs av hur dyrt eller billigt staten kan låna pengar, och blir också en riktlinje för bankernas ränta.

Just nu råder historiskt låga räntor. Det beror på att staten vill gynna ekonomin genom att folk lånar mer, och då också konsumerar mer. Risken med det är att pengarna förlorar i värde (inflation), vilket tydligast syns på utvecklingen av bostadspriserna de senaste åren.

Om räntan plötsligt skulle höjas till 10% skulle ekonomin tvärstanna i och med att folk inte skulle ha råd att handla något, och det skulle bli en tsunami av konkurser. I början på 90-talet fanns en stor lånebubbla som sprack, därför att värdet av sakerna som belånats inte täckte lånen. Det ledde till att regeringen panikhöjde räntan till 500%. Sedan följde en lång lågkonjunktur med hög arbetslöshet och låg köpkraft.

Jag tror inte att vi hamnar i den sitsen igen, men den nuvarande bolånebubblan är absolut oroväckande.

I nutid är Sveriges riksbank frigjord från påverkan av regeringen och andra myndigheter (sedan 1999). Riksbanken ska agera fristående och inte påverkas av andra myndigheter i riksbankens arbete. Det vill säga att man som regering inte kan använda riksbanken för att ge ekonomin en tillfällig boost innan ett valår.

Riksbankens roll och uppgift
Citera
2017-10-22, 01:38
  #21
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av MrNoShow
500 procent införde de för att stoppa utflödet av kapital från landet, som jag uppfattat det.

Bland annat, fram till november 1992 styrdes penningpolitiken av ett mål om att kronan skulle ha en fast växelkurs mot den europeiska valutaenheten ecu (Nu euron). Men detta gick inte att försvara även med en 500 % marginalränta. Detta ledde till att kronan fick en rörlig växelkurs och att riksbankens mål ändrades till målen som vi har i nuläget.

Det vill säga:
"Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att "upprätthålla ett fast penningvärde". Riksbankens tolkning av detta mål är att inflationen ska vara låg och stabil. Mer precist är Riksbankens mål att hålla inflationen mätt med KPIF (KPI med fast ränta) kring 2 procent per år."

Riksbankens historia
Riksbankens mål
Frågor och svar om kronans växelkurs
Fast växelkurs
Citera
2017-10-22, 02:01
  #22
Medlem
AndersM79s avatar
Man kan säga att ränta är hyran för pengarna.

Du behöver pengar, och hyr (lånar) dessa av banken. Detta betalar du hyra för, precis som man betalar hyra för en lägenhet eller en hyrbil. I bankvärden heter det däremot inte hyra utan ränta.

Du har pengar du inte behöver just nu, och sätter därför in dem på banken, men det du egentligen gör är att du hyr ut pengarna till banken, som betalar hyra till dig. Därefter hyr banken ut dina pengar 'i 2:a hand' till någon annan, och tar högre hyra av dem.

Skillnaden mellan denna hyra (utlåningsräntan) och den hyra de betalar till dig (inlåningsräntan) köper bankchefen en ny Mercedes för.
Citera
2017-10-22, 09:04
  #23
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av AndersM79
Man kan säga att ränta är hyran för pengarna.

Du behöver pengar, och hyr (lånar) dessa av banken. Detta betalar du hyra för, precis som man betalar hyra för en lägenhet eller en hyrbil. I bankvärden heter det däremot inte hyra utan ränta.

Du har pengar du inte behöver just nu, och sätter därför in dem på banken, men det du egentligen gör är att du hyr ut pengarna till banken, som betalar hyra till dig. Därefter hyr banken ut dina pengar 'i 2:a hand' till någon annan, och tar högre hyra av dem.

Skillnaden mellan denna hyra (utlåningsräntan) och den hyra de betalar till dig (inlåningsräntan) köper bankchefen en ny Mercedes för.

Nej, det är inte så det fungerar. Banker "har" inte pengar som de "lånar ut" till någon. Man kan inte låna ut något som inte finns! Om du lånar mig din gräsklippare och jag betalar för varje dag jag använder den, så håller din förklaring. Men banken lånar egentligen inte ut någonting, utan skapar krediter ur tomma intet.
Citera
2017-10-22, 13:38
  #24
Medlem
Aimberts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BenitoPolymem
Nej, det är inte så det fungerar. Banker "har" inte pengar som de "lånar ut" till någon. Man kan inte låna ut något som inte finns! Om du lånar mig din gräsklippare och jag betalar för varje dag jag använder den, så håller din förklaring. Men banken lånar egentligen inte ut någonting, utan skapar krediter ur tomma intet.

Det stämmer inte riktigt. Hade banker kunnat skapa pengar "ur tomma intet" hade de inte behövt några egna pengar, inte behöva oroa sig över kreditförluster och absolut aldrig behöva betala ränta för att låna in pengar. Att banker kan låna ut mer än M0 är självklart, men de måste fortfarande ha pengar att låna ut (en blandning av egna pengar, insatta pengar av sparare och inlånade medel på kreditmarknaderna).

Även du kan skapa pengar ur tomma intet. Om du säger till mig att jag får låna en miljon uppstår pengarna. När du ska betala ut pengarna till mig får du dock problem.. Samma sak gäller bankerna - när transfereringen ska ske måste de ha pengarna (och då är de till största delen inlånade från privatpersoner och kapitalmarknaderna).
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in