Bostadsbubbla i Sverige?

Kan du säga det där en gång till?

Det är gott om folk som ser det som enda vägen ur flyktingkrisen och ett sätt att gardera sig mot statens påhitt.

Ju mer makt en stat har ju viktigare är det att den fattar rätt beslut.

Om man tror att den "amerikanska drömmen" lever mer i Sverige än USA har man verkligen missuppfattat Sverige eller USA (eller båda). Alternativt missuppfattat hela konceptet också (nej, det handlar inte om minsta gemensamma nämnare).
Problemet är inte konceptet hyresrätt (eller motsvariga alternativ); det kan snarare beskrivas som lösningen. Problemet är hur alternativet ser ut i just Sverige. Vilket beror på att vi har reglerat via bland annat (men absolut inte uteslutande) bruksvärdessystemet.

Sure, märklig penningpolitik, SBABs vilda utlåning osv, men något som verkligen pressat folk till BR-marknaden är brist på alternativ.

En äldre mindre rörlig generation förstår inte alltid problemet med detta, eftersom det för många (många) år sedan fanns en slags unison vision i det här landet om att alla skulle äga sitt boende, och att en social boendeform som bostadsrätter innebär är en exemplarisk lösning. Få sociala system har varit mer samstämmiga än det gamla svenska arbetarsamhället dessa herrar tillhör.

Detta möter plötsligt en verklighet som blivit långt mycket mer dynamiskt. Det vill säga folk till höger och vänster letar dynamiska alternativ. BR blir då ett (kollosalt dåligt) substitut, som fungerar så länge marknaden rusar uppåt (med uppenbar självförstärkning) eftersom köparen ändå räknar med att göra "bostadskarriär".

På lite sikt är systemet fullständigt dödfött.

Vilket förörigt är själva problemet med toppstyrda lösningar. Det löser problemet som det ser ut idag, inte som det ser ut imorgon. Och nu är verkligheten i övermorgon.

Jag har svårt att att se att nuvarande prisnivå i Stockholm kan vara hållbar, om det inte vore för att folk har med sig tidigare bostadsvinster i bagaget vid köp av nya bostäder.

Hur många par i 35-årsåldern med "vanliga" jobb hade kunnat lägga de 900 000 kr, som idag krävs som kontantinsats för en "vanlig" 6-miljonersvilla/lite större lägenhet, om de hade behövt spara ihop till detta belopp? Min gissning är att en väldigt stor andel av de som gör detta idag inte hade haft råd, om det inte vore för att de gjort fina vinster på sina tidigare lägenheter, alltså gjort "bostadskarriär". Jag är själv stockholmare i 35-årsåldern och av de bekanta som bytt upp sig till större lägenheter/hus sista åren så är det inte många som hade kunnat göra detta utan tidigare bostadsvinster. Av de som för 10-15 år sen hade "tur" och fick en hyreslägenhet, är det knappt några idag som ens kan drömma om att ge sig in i bostadsmarknaden.

En ytterligare gissning är att även en stor del av förstagångköpares kontantinsatser (ca 300 000 för en vanlig etta) finansieras av tidigare bostadsvinster, men i detta fall genom snälla föräldrar som delar med sig av sina bostadsvinster.

Om priserna idag av någon anledning (masspsykologi, lågkonjunktur, ränteläge?) skulle falla tillbaka till samma nivå som för två-tre år sen, så skulle detta betyda att en stor andel av de, som under tiden från då fram till nu gick in på bostadsmarknaden, inte skulle ha gjort de vinster som behövs för att ha råd med att byta upp sig till en lite större lägenhet. Detta leder till att dessa personer istället för att byta upp sig får bo kvar/byta ner sig, vilket i sin tur leder till fler personer per bostadsyta, mindre bostadstryck och ännu lägre priser. Prisnedgången blir alltså vid en viss gräns (1, 2 eller 4 års utraderad prisuppgång?) självförstärkande.

I Norrland så är priserna fortfarande så låga så att "vanligt" folk i större utsträckning har möjlighet att spara ihop till sina kontantinsatser (inte lika beroende av tidigare bostadsvinster), och därför tror jag inte att denna effekt är lika stor där. (Två år kan dessutom vara lite kort tid för att denna effekt ska bli särskilt betydande.)

Det här är min egen teori, och jag är inte ekonom, så ta det med en nypa salt. Men ännu har ingen kunnat övertyga mig om varför det inte skulle vara så...

Såhär definierar Wikipedia den amerikanska drömmen:
"The American Dream is a national ethos of the United States, the set of ideals (democracy, rights, liberty, opportunity and equality) in which freedom includes the opportunity for prosperity and success, as well as an upward social mobility for the family and children, achieved through hard work in a society with few barriers."

USA präglas numer av ojämlikhet och små möjligheter att göra en klassresa. Förutsättningarna att leva "den amerikanska drömmen" är således bättre här. Eller menar du att vi har en sämre fungerande demokrati och mindre frihet?

Edit: rejält OT och min sista kommentar i frågan. Hedersord.

Helt fel. Du har utan tvekan observerat att amerikaner gnäller på att man föds in i rikedom - korrekt. I USA också. Vart man än föds gäller det att ha tur när man föds. Det betyder inte att det är någon slags motsats till Sverige.

Det finns två utmärkande skillnader mellan USA och Sverige i den här frågan:
- Sverige lyfter upp de fattigaste upp till den låga arbetarklassen
- Sverige motarbetar systematiskt klassresor från arbetarklassen. Jantelagen genomsyrar hela systemet. Exempelvis: höginkomsttagare beskattas som om de vore rika, dvs det som beskattas är egentligen inte rikedom utan potentialen att bli rik. Har man potential att bli rik ska detta överflöd istället gå till den som inte har tak över huvudet.

The american dream handlar dock inte om att få mat på bordet och tak överhuvudet. Det handlar snarare om en klassresa upp till stora fina hus och en trivsam tillvaro. The american dream handlar generellt om varje persons möjligheter att få det bättre än Sveriges övre medelklass.

Funkar det så i USA då, har varje person den möjligheten? Absolut inte, men det är inte nära den minsta-gemensamma-nämnare vi lever under här där det aktivt motarbetas. För att det är, håll i er, "orättvist" att göra klassresor.

Jag är också övertygad om att den höga prisnivån förutsätter en bas av "bostadskarriärer". Dvs att 2 befintliga ägare flyttar ihop till en sammanlagt dyrare lgh och säljer till två oskuldsatta som ger nytt kapital på marknaden, förenklat. När räjset pågått ett tag har uppköpen satt sig och det fylls inte på i pyramidens botten i tillräcklig takt för att finansiera toppen och basen blir smalare relativt toppen mkt pga att botten blivit för dyr.

Också att folk i toppen börjar casha ut och lämna.

Dvs fasen när det klassiska "pyramidspelet" kraschar.

Runt 2007-9 behövde man inte ens kontantinsats och det fanns gott om folk som hade möjlighet putta upp folk från basen.

Bostäder till salu i Stockholms län

Till salu 7 617

Nytt ATH.

Tja, men nu råkar det vara populärt att bo i, framförallt centrala, Stockholm.
Och då stiger priserna så att de som är mest betalvilliga blir köparna. Och har nu en del stora besparingar och inkomster så blir det dom som bor där.

Om dessa tillgångar sedan under de kommande 200 åren via arv smetas ut så kommer kanske inte priserna att kunna upprätthållas. Eller att preferenserna ändras så att kapital och inkomststarka personer inte vill bo i Stockholm. Välutbildade produktiva personer kanske flyttar till London/Singapore/UAE/etc i stället och BNP i Sverige faller. Då lär också priserna gå ned.

Här ser jag inte riktigt problemet.
Folk som nyexas vid 25 har arbetat 10 år vid 35 års ålder. 900 KSEK då blir ett sparande på 3'750 kr i månaden per person. Det låter som även en som jobbar på McDonalds skulle klara det.

(Däremot kanske inte alla vill spara så. Men det är en annan sak).

Kanske inte bostadsvinster. Då skulle föräldrarna ha sålt och bo under en gran. Men ändrar du till att föräldrar använder sina inkomster till att hjälpa barnen, så håller jag med. Det går t ex att ställa upp som medlåntagare. Då finns någon som betalar räntorna, och klarar att amortera ned lånet.

En nedgång är tvärtom ett utmärkt tillfälle att byta upp sig. Då minskar statens plundring, iom att kapitalvinsterna blir mindre. Det dyrare objektet kan dessutom ha fallit mer i kronor, än det man byter upp sig från.
Jag känner flera som passade på vid nedgången runt 2009 att byta upp sig till dyrare bostäder. Som de då fick sig billigare än tidigare. Inte så mycket billigare, men ändå något.

De som nyligen har köpt sig bostad kanske inte ser det så, men de ska ju kanske bo kvar i den nyköpta bostaden en tid till. De som ser ett utmärkt tillfälle att byta är nog de som bott 10+ år i sin bostad.

Fast prisuppgången är gäller väl hela nationen. Kanske lite mer i centrala Stockholm då men tittar man på landsdata så har det stigit.

2 års stiltje borde väl ha lett till krasch. Åtminstone om man lyssnar på folk i tråden. De har alla skäl att klia sig i skallen och undra varför deras påståenden inte stämmer med verkligheten.

Sakligt skrivna inlägg är alltid välkomna.

30% gäller för de som bor i HR.
Det är lägre för de som bor i BR och ännu lägre för de som bor i villa.

Nej, det är skvatt galet. Men så tog också borgarna bort sossarnas räntesubventioner på 90-talet.

Ja. Även så kapitalinkomster. Räntan beskattas således hos mottagaren. Därför ska den inte beskattas hos den som betalar. Och därför finns avdrag för underskott av kapital.

Tar man ensidigt bort ränteavdrag inför man dubbelbeskattning. De som förordar det bör i konsekvens förorda en kraftig lönesänkning pga att deras lön dubbelbeskattas.

Det är själva fundamentet i socialism och kommunism. Överheten tar värdet av det som produceras och omfördelar det efter behov.
Då får man det på sikt lika fint som i Nordkorea.