Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Kari Ormstad:

Det man med säkerhet kan säga om projektilen efter att ha tittat på bara skadorna på ytan och djupet, det är att helt finkalibrigt är det inte och hagelammunition är det inte. Dessutom är det inte en projektil som har gått sönder på sin väg genom kroppen.

Och:

Närmare bild på ryggskadan. Här ser vi att det finns besudling. Det finns svart finkornigt stoft som syns i randzonen här och som har följt med lite inåt i mjukdelarna. Vi ser också vad som kallas kontusionsring där överhuden är avskavd och den brukar oftast vid ett perpendikulärt skott vara rund, symmetriskt runt vävnadsdefekten. Det är den inte här, den är tvärställd, lite avrundad mot höger och ganska tvär mot vänster. Det som orsakar denna kontusionsring är att kulan kränger huden inåt. Det är alltså ett skav mellan kulans sida och vävnaden när den från att vara plan krängs inåt och följer med kulspetsen ett litet stycke inåt. Dessutom är det kläderna som kulan drar med sig inåt och med en sådan tjock skinnrock som Palme hade på sig så är det rimligt att det blir en så pass tydlig kontusionsring. Här har vi de två tecken, två av de - det kommer fler, som entydigt visar att detta är ingångsöppningen. Ingen utgångsöppning har någonsin kontusionsring. Ingen utgångsöppning har någonsin smuts från kulan.

Det smuts som finns på kulan, det stryks av, dels på kläderna, dels i de yttersta mjukdelarna där kulan går in. Det kan inte sitta fast på och gå tvärs igenom huden och finnas kvar i utgångsöppningen. Omöjligt. Detta är ingångsöppningen. Det är ingångsöppningen efter ett icke påsittande skott. Ett påsittande skott brukar för det första lämna avtryck efter mynningen på vapnet runt kontusionsringen. För det andra brukar det vara en viss uppsplittring av mjukdelarna här och ligger skadan, ingångsöppningen, över beniga delar så brukar det regelbundet också bli en rökgashåla under hudytan för då följer gaserna med in under skinnet och blåser upp mjukdelarna. Sådant finns icke här. Det brukar också finnas koloxidmissfärgningar av mjukdelarna, med klarare rödfärg. Det finns heller inte här. Det är inte ett påsittande skott. Men från detta kan man inte säkert säga om det är ett närskott eller ett fjärrskott.

Av skadan framgår att OP sköts med ett skott, ej påsittande, i ryggen, med ett relativt grovkalibrigt vapen. Enligt Kari Ormstad.

http://www.thefirearmblog.com/blog/wp-content/uploads/2016/06/image-98-660x326.jpeg
Bilden som ovanstående länk visar är en rysktillverkad Nagant m/1895 med originalljuddämpare.
Visst stänker det krut åt sidorna på en vanlig revolver och mycket hamnar på skytten, men Naganten har en unik gastätning som gör att detta i stort sett elimineras. Det är just därför man kan använda ljuddämpare på den. Sen roterar inte trumman när vapnet avlossas, utan när man spänner hanen. Det kan säkert falla ur ett eller annat korn av krutslagg när man gör detta men att inte få krutrester på kläderna och inte behöva plocka upp tomhylsorna gör Naganten till ett lämpligt vapen på Sveavägen 1986.

Ja, den är ju onekligen "jättelång" med ljuddämpare även om det förstås finns modernare varianter. För LPs del borde det ringa och susa i öronen efter ett oförberett skott från revolver så nära med den kalibern och *överljuds-ammunition".
Det gäller egentligen fler vittnen. Ok, några säger att hon var chockad och därför inte minns ljuden. Det tycker jag är osannolikt, men spelar mindre roll eftersom de flesta av vittnena pratar om "smällare, avgassmällar" och liknande.

Är nog dessvärre mitt fel. Mea culpa. Jag läste om den svenska arme'revolver m/1887 som råkar vara baserad på Nagant. La upp det när jag såg att revolvern varit i bruk ända in på 1980-talet, i modifierat skick. Använt i Hemvärnet och verksskyddet.

Om ett sådant (OBS! Spekulation) vapen använts skulle det kunna vara ett skäl för att plantera andra kulor. Har läst att någon (Hahne?) tror de upphittade kulorna blivit liggande sedan en nyårssalutskjutning som påstås ha ägt rum.

Sedan gick diskussionen igång om Nagant m/1895. Jag vet inte ens om den revolvern förekommit i svenska Stay Behind-kretsar. Men m/1887 kan mycket väl ha gjort det.

Detta var ju före DNA-analysernas tid men man undrar
om det inte skulle ha gått att bestämma blodgrupp på
de vävnadsfragment som borde finnas på den ena
kulan men inte på den andra.

I så fall skulle man få teknisk information som
styrker eller motsäger magnum-hypotesen.
Nu hade väl SKL gått och tvättat kulorna
och därmed är den möjligheten borta.

Det fanns inga spår av blod eller vävnad på kulorna.
Enligt en uppgift blev de tvättade av polisen.

http://kanger.se/artiklar/stay-behind-hemliga-armen-dn-sondag/
https://www.youtube.com/watch?v=iMTmyo43DL0

Det finns olika uppgifter om när Alvar Lindencrona slutade. En uppgift är att han redan 1960 efterträddes av Anders Grafström. En annan att Curt Steffan Giesecke efterträdde 1978.

Enligt Kangers hemsida finns ett rykte att endast ledningsfunktionen finns kvar idag, men hur avvecklar man en stor organisation av hemliga aktörer vilka kanske i sin tur invigt lösare anknutna aktörer?

Det som kan vara värt att veta är att Hans Holmér nämner i sin bok, Olof Palme Är Skjuten, att i utredningen görs minst ett och kanske två beslag av Nagant m/1895, vid husrannsakningar i hopp om att hitta rätt vapen. Holmér förkastar båda de två vapnen var av det ena som skrot. Det gällde Bulgarer.

Har du hunnit se 2 delen palmemordet? Var tycker du om den?

Kan det vara så att man försökt misstänkliggöra honom för Palmemordet dför att:
- bli av med honom,
- som ovan + att ta över just den verksamheten (för att driva den vidare eller lägga ned och ta över fastigheten)
- för att misstänkliggöra honom OCH Narconon.

Något fulspel med viss ambition ser det ju ut som i vart fall.

Vilken menar du? Har du någon länk?