Alla Mina Kamrater - podcast

Kan också uppskatta det faktiskt. Martin tenderar ju att överboka ibland och då kan det bli lite småskrikigt eftersom alla vill vara roligast och bäst. Då är det skönt att ha någon lite mer chill och tystlåten som kommer in med trevliga små instick som bidrar utan att ta över. Tycker Ola Aurell är ett annat bra exempel på någon som kan vara väldigt kul utan att försöka ta över programmet. Robin Berglund älskar jag nästan främst för hans fantastiska skratt, även om han såklart även är en kul gäst generellt.

Gillar även när Yemi och Jonathan Rollins är med. De bidrar med annorlunda perspektiv eftersom de inte är från Sverige, men övriga gäster kan snacka svenska och prata lika fritt som vanligt eftersom de fattar vad som sägs. När de haft andra amerikaner är det vissa gäster som blir helt tysta, antagligen för att de inte riktigt känner sig bekväma i språket och hela samtalet tappar lite av sin dynamik. Speciellt jobbigt blir det om den engelskspråkiga gästen kommer i andra timmen eftersom skillnaden blir så himla tydlig då!

Håller helt med om de övriga amerikanska gästerna. Helt fantastiskt när Yemi och Jonathan Rollins är med. Avsnitten höjs så många snäpp.. Medan när någon dryg amerikansk komiker är med så blir avsnitten så mycket sämre. Blir som du säger en kontrast från den lekfyllda första timmen till att alla sitter uptight och fascineras av Martins rövslickeri.

Brenning är riktigt skön också!

Är lite nyfiken vad folk föredrar att gästerna i programmet tjötar om.

Tycker det såklart är roligt när dom kommer in på små spår om någonting, typ vatten och svenska städer. Det är väl det som är meningen med programmet, att starta på ett fast ämne och sen kommer gästerna in på ett helt annat av sig själv. Alla anekdoter från gästerna är ju också uppskattade.

Det är egentligen dom fasta ämnena jag är mest nyfiken att höra om vad andra tycker.

Ämnen jag gillar: Svenska kändisbråk och standup i allmänhet typ vem som var bäst i släng dig i brunnen eller den senaste roasten. Svenska nöjesnyheter (typ Anders Borg) brukar ofta funka

Ämnen jag ogillar: Svensk politik, Martin har ju 80% AFA-hjärna så blir inte så nyanserat. Särskilt med tanke på att alla gästerna är vänster och håller med varandra. Trump är samma sak, kommer aldrig med nåt bättre än att "trump är dum".

Tycker egentligen bara Martin är onyanserad i hans polishat (även om jag håller med om att många poliser är rätt röviga), de flesta andra åsikter eller synpunkter jag hört honom vädra har varit underbyggda eller vettiga på något sätt. Alla gäster är verkligen inte vänster, men de som är vänster är oftast högljudda och öppna med det. Många av de mest frekventa gästerna, t.ex. Johanna Wagrell, Branne Pavlovic mfl är ju helt klart höger. Gissar att man har mer att förlora på att vara öppet höger än öppet vänster eftersom högermänniskor överlag enligt min erfarenhet iaf inte bryr sig lika mycket om andras politiska uppfattningar. Förstår inte hur du menar med att diskussionerna kring Trump är onyanserade, de flesta av hans beslut och uttalanden och andra saker är ju genomdumma och designade för att folk utan någon vidare förståelse av samhället ska tro att de är bra. Om man då i en grupp med åtminstone någorlunda normalbegåvade personer som ser igenom det diskuterar Trump är det klart att det blir ensidigt.

Det kan vara kul att höra lite seriösa diskussioner ibland kan jag tycka, typ lite personliga som ett avbräck mot all humorrunkeri.
Jag är lite trött på allt stand-up tjat, det klart att dom ofta landar där naturligt, men blir rätt tröttsamt i längden.
Jag gillar när dom riffar loss, breitbart garvar jag fortfarande åt så fort jag tänker på det. Jag associerar Breitbart bara med smör nuförtiden, blir liksom förvånad när det egentligen är en wt-sida.
Pissar lite på kändisar och lite allmänt skvaller är också trevligt.

Ämnen jag ogillar: serietidningar, nörderiämnen, fantasy och sånt. Även Simons ständigt återkommande, trista anektoder om Larry David, serietidningen Mad, okända serietidningsförfattare/tecknare. Han är rolig annars. Men jag zoonar fullkomligen ut när dessa ämnen berörs.
Har egentligen aldrig fattat varför diskussioner om serietidningar är okej men inte sport.
Kan även störa mig på att han av någon får styra diskussionerna till sina favoritämnen.

Vilken mer nyanserad bild av Trump ska han ge när Trump ständigt slänger ut sig en massa idiotiska tweets? Trump är en idiot.
Kan tycka att Martin är lite barnslig gällande sitt polishat och kan ibland slänga ut sig nazist lite för fort, typ gällande Kringlans fru.
Men så fort dom eller andra i media uttrycker sig kritiskt gentemot SD är man ju vänster enligt diverse SDare. Många röstar nog blått men är ändå kritiska gentemot SD.

FYFAN vad tröttsamt att höra Martin Sonebys Antifavurmande..

Att kasta sten på polis och använga en slunga som de inte kan hantera så det handlar på vanligt fölk är inte direkt ett angrepp mot nazister. De packet vill bara slåss och bara därför dom är där.

Försvarade han den killen? Martin försöker väl vara nere med vänstern men han går helt vilse i så fall. Stenkastaren angreps av andra demonstranter och vissa foliehattar i vänstern försöker få honom till en nazistisk provokatör.

Johanna Wagrell är den enda softa tjejen. Sen är det en fröjd att lyssna när minst en ur Specialisterna gästar, det blir en helt annan nivå.

Lyssnade faktiskt på ett gammalt avsnitt igår där Martin plockade fram bilder på "biffiga" AFA-anhängare, han lät nästan lite stolt.

Han är inte trovärdig när det kommer till den politiska biten. Men folk kan ju inbilla sig att han har sina superkritiska glasögon på sig när han diskuterar politik. Som alla andra kvasi-experter när det kommer till vissa frågor. Det är bara tröttsamt enligt mig. Och där blev jag "superhöger". Nivån är lika låg åt båda håll.

Det enda som förvånar mig när det gäller Martin är hur högt han skrattar åt Albins rasistiska skämt

Hey, jag är en av dom som skulle klassas som PK av många internetanvändare, men det finns inget roligare än rasist- och fördomsskämt.

Koll Anton Magnussons roast av Simon där han snabbroastar Petrina Solange.

Nån annan än jag som får tydliga mytomanvibbar av Marcus Berggren? Fått den känslan tidigare när han alltid har lite "för" bra anekdoter från uppväxten att dra fram - och den här storyn om hur han som 17-åring skulle fått "Fingret i röven"-behandlingen två gånger samma dag pga borelia kändes minimalt trovärdig.

Tror snarare på att han försöker skapa innehåll, vässa historierna lite och därigenom sprida sin humor för att få göra fler gig. Det är ju trots allt en bra plattform, AMK.