Citat:
Ursprungligen postat av
Osakazuki
Det har skrivits mycket om både passagerare och kaptener i tråden, samtidigt som det nämns lagar, brott, juridik, ansvar, skyldigheter o.s.v.
"Kapten" är en befattning; en yrkestitel. PM är ingen kapten, han är en fritidsskeppare (på svenska är den som håller i rodret "båtförare") och Nautilus är en dansk fritidsbåt.
När man pratar om "passagerare", är det i regelverken ofta (men inte alltid) underförstått att det handlar om betalande sådana i kommersiell sjöfart.
Jämför med en personbil och ett vanligt B-kort (eller vad det heter nu för tiden). Fullt tillåtet att plocka upp en liftare eller köra en vän till flyget. Helt otillåtet att utföra samma tjänster mot betalning (kallas vanligen svarttaxi).
En taxichaufför, liksom en kapten på en passagerarbåt, har ett större ansvar och högre krav på både sig och åkdonet, än en privatbilist eller en fritidsskeppare.
Väljer jag att åka med i en veteranbil, utan krav på säkerhetsbälte, har jag till en den tagit på mig ett eget ansvar. Väljer jag att åka med i en hembyggd ubåt avsedd för privat bruk, har jag gjort det samma. Om KW fått en lucka i skallen, hade nog PM gått helt fri. Tror knappast det existerar någon säkerhetsnorm för luckor till ubåtar, som tillverkats för eget bruk.
Nu tror jag inte alls på luckhistorien, ser det som sannolikt att PM haft ihjäl KM nere i båten.
Även på en fritidsbåt är befälhavarens ansvar omfattande. Faktum är att M som ägare till båten dessutom hade redaransvaret. Här är svensk lag:
https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fritidsbatar/Lagar-och-regler/Regeloversikt-for-fritidsbatar/
Regelöversikt för fritidsbåtar
Om du är osäker på något begrepp som används, se begreppsförklaringar om båt och skepp.
Sjövärdighet, befälhavaransvar och redaransvar
Sjövärdigt
Ett fartyg (båt och skepp) anses sjövärdigt om det är konstruerat, byggt och utrustat så att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart (område) som fartyget används i erbjuder betryggande säkerhet mot sjöolyckor, enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364).
I sjövärdighetsbegreppet innefattas också att fartyget är försett med nödvändiga anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande sätt, tillräckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat att säkerheten för fartyg, liv eller gods inte äventyras, se sjölagen (1994:1009).
Fritidsfartyg med en bruttodräktighet på 100 eller mer ska ha fartcertifikat som bevis om att fartyget vid tillsyn har befunnits sjövärdigt. Transportstyrelsen utför tillsyn och utfärdar fartcertifikat.
Det är befälhavarens ansvar att se till att båten är sjövärdig och att den framförs på ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap. Brister man i detta kan man åtalas och dömas till böter eller till och med fängelse.
Vem är befälhavare för fritidsbåten?
För fritidsbåtar finns det ingen klar definition på vem som är befälhavare. Det är dock naturligt att betrakta ägaren, hyresmannen eller lånaren av fritidsbåten som ansvarig befälhavare om han eller hon är ombord. I annat fall är föraren att betrakta som befälhavare.
Juridiskt sett är du faktiskt redare så snart du äger den minsta lilla fritidsbåt. Sjölagen ställer krav på dig, som redare och befälhavare och även på "den som på fartyg fullgör uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss" – alltså nästan vem som helst ombord.
Om det händer en olycka, är du som är båtägare ansvarig för eventuella skadestånd. I vissa fall gäller ingen begränsning av redaransvaret. Se därför till att du har ansvarsförsäkring som gäller din båt.